Samverkansavtal

1. MÅL
Med detta avtal vill vi skapa ett samverkanssystem som ger förutsättningar för ett positivt arbetsklimat och en god arbetsmiljö där inflytande, delaktighet och utveckling är rättigheter för alla medarbetare.
Samverkanssystemet ska därmed bidra till att man uppfyller de mål som kommunen för varje år sätter upp i Mål&Budget och andra styrdokument.

2. GRUNDTANKAR I DET NYA SYSTEMET
* Systemet ska underlätta samverkan mellan parterna och öka medarbetarnas möjligheter till delaktighet.
* Samverkan ska ske så långt ute i organisationen som möjligt, i första hand på de enskilda arbetsplatserna. Så många frågor som möjligt behandlas av dem som direkt berörs i sitt arbete. Arbetsplatsträffen blir därmed ett viktigt forum för information och dialog.
* Varje medarbetare ska ha möjligheter och förutsättningar att påverka utformningen av sitt eget arbete. Samtidigt är det varje medarbetares skyldighet att engagera sig i dessa frågor, bland annat vid arbetsplatsträffen.
* Det är viktigt att medarbetarnas kunskaper och kreativitet tas till vara i beslutsprocessen. För detta krävs att medarbetarna blir väl informerade om de frågor som påverkar verksamheten.
* Samverkan ska ske tidigt i beslutsprocessen.
* Vid varje kontor finns en K-samverkansgrupp för samverkan på kontorsnivå. I gruppen ska man i möjligaste mån belysa de olika frågorna ur arbetsmiljösynpunkt och mångfalds-synpunkt.
* Samverkansgrupper med liknande integrerade uppgifter (A-samverkansgrupper) finns vid arbetsplatser, resultatenheter e d, se avsnitt 4.1 nedan.
* Arbetsgivaren är ansvarig för beslut och verkställighet. Alla deltagare i samverkansgrupper ska sträva efter att nå enighet före beslut. Vid arbetsplatsträffar bör klimatet vara sådant att arbetsledning och medarbetare säger sin mening och lyssnar på varandras synpunkter.

3. ARBETSPLATSTRÄFFAR
Arbetsplatsträffen ska vara ett forum för dialog mellan medarbetare och arbetsledning för att gemensamt arbeta med utveckling, planering och uppföljning av arbetet inom det egna området. Träffen ska också ge förutsättningar för personlig och yrkesmässig utveckling, liksom för ökat självbestämmande och ansvarstagande för alla medarbetare.
Arbetsplatsträffar ska hållas regelbundet och utgöra en naturlig del av verksamheten. Arbets-ledningen svarar för att detta sker.
Målet är att alla som har sitt huvudsakliga arbete förlagt till arbetsplatsen ska delta.
På en del arbetsplatser är medarbetarna så många att syftet med arbetsplatsträffarna bäst uppfylls genom en uppdelning i flera arbetsplatsträffar. Samverkansgrupperna ska följa denna utveckling och verka för att medarbetare som har flera arbetsplatser eller är ensamma på sin arbetsplats inte ställs utanför arbetsplatsträffarna.
Vid träffarna ska föras minnesanteckningar som visar resultatet av diskussionerna. Anteck-ningarna justeras av arbetsledningen och en av medarbetarna.
Det är viktigt att stämningen vid arbetsplatsträffarna blir sådan att man får en dialog och ett erfarenhetsutbyte där var och en har möjlighet att framföra sina åsikter. Det är inte bara arbetsledningen som ansvarar för detta. Medarbetarna måste också engagera sig för att arbets-platsträffarna ska ge ett positivt resultat.
Vid arbetsplatsträffarna ska man också i möjligaste mån belysa de olika frågorna ur arbets-miljösynpunkt, med fokus på att främja en god hälsa, och ur mångfaldssynpunkt.
Arbetsplatsens fackliga ombud bör ges utrymme att lämna facklig information vid arbetsplats-träffar.
Arbetsledningen bör regelbundet ta upp frågor om personalutbildning och annan personal-utveckling till diskussion vid arbetsplatsträffar.

4. ARBETSLEDNINGENS SAMVERKAN MED FACKLIGA FÖRETRÄDARE
4.1. Allmänt
En öppen och förtroendefull samverkan mellan arbetsledning och fackliga företrädare är av stor vikt.
A-samverkansgrupper ska inrättas. Undantag kan göras efter överenskommelse i K-samverkansgruppen.
Vid arbetsplatser, resultatenheter m m som inte har A-samverkansgrupp gäller medbestämmandelagens regler om förhandlingsskyldighet före viktigare beslut.
Facklig representant i samverkansgrupp ska beredas tillräckliga förutsättningar för uppdraget, bland annat genom att kunna använda arbetstid för uppdraget i den omfattning det behövs. Chef och facklig representant förutsätts kunna resonera sig fram till vad detta kan innebära i praktiken.
I fråga som gäller en arbetsplats men avgörs av kontorschef eller förtroendevalda ska samverkan före beslut ske i kontorets samverkansgrupp (K-samverkansgrupp). Behandlingen i A-samverkansgrupp, om sådan finns, blir då av informationskaraktär.
4.2. A-samverkansgruppens uppgifter
Där A-samverkansgrupp finns inrättad är den ett forum för dialog mellan arbetsledningen och de fackliga organisationernas företrädare. Denna dialog kompletterar den samverkan som sker vid arbetsplatsträffar. Gruppen ska också följa upp hur arbetsplatsträffarna fungerar.
A-samverkan ska också i möjligaste mån se arbetsplatsens frågor ur arbetsmiljösynpunkt och mångfaldssynpunkt. A-samverkan ska vidare följa behovet av personalutbildning och annan personalutveckling vid arbetsplatsen.
Anmärkning: Samverkan om arbetstidsschema sker i stället i den form som föreskrivs i AB:s arbetstidsparagraf. Om schemaläggningen är individuell, dvs utgår från medarbetarens önskemål, ska samverkan handla om de förutsättningar som begränsar schemaläggningen, t ex grundbemanning eller tider då alla ska vara på plats.
Se även avsnitt 7 om arbetsmiljökommittéuppgifter i vissa fall.
4.3. A-samverkansgruppens sammansättning och arbetsformer
A-samverkan består dels av arbetsledningen (i regel den verksamhetsansvarige), dels av före-trädare för de fackliga organisationer som har undertecknat detta avtal och har medlemmar inom arbetsplatsen. Varje organisation har rätt att utse högst två representanter i A-sam-verkan, om inte annat överenskommes i gruppen. Representanterna bör utses bland medarbetarna på arbetsplatsen. Om A-samverkansgruppen täcker flera geografiskt spridda arbetsplatser kan det finnas skäl att öka dess storlek något. Detsamma gäller om man inte på annat sätt kan få in arbetsmiljöombud i gruppen. Vid förfall för ordinarie representant har organisationen rätt att sända annan person. Part har rätt att biträdas av person med särskild sakkunskap.
I frågor av särskilt stor betydelse för en organisation kan dennas representant biträdas av fack-lig förtroendeman som inte tillhör arbetsplatsen. I sådana frågor kan också arbetsledningen biträdas av medarbetare från kontorsledningen.
Se även avsnitt 7 om närvarorätt för elevarbetsmiljöombud i vissa fall.
Arbetsledningens företrädare fungerar som ordförande i gruppen.
Arbetsledningen ska kalla de fackliga representanterna minst fem arbetsdagar före sådant sammanträde som inte ingår i fastställd sammanträdesplan.
Dagordning ska normalt sändas ut minst fem arbetsdagar före sammanträde. Om A-samverkan har en stående dagordning räcker om uppgift om nytillkommande särskilda frågor sänds ut. I mer komplicerade frågor som kräver förberedelser från de fackliga representanternas sida bör handlingar sändas minst fem arbetsdagar före sammanträdet.
Protokoll ska föras vid sammanträde i A-samverkan. Av detta ska framgå vilka frågor som har avhandlats vid sammanträdet och vilka överenskommelser som har träffats. Facklig organisation har rätt att få avvikande meningar protokollförda. Det ska också framgå vilket beslut arbetsgivaren fattar. Om fackligt ombud har anmält att förhandling enligt MBL § 14 kan komma att begäras, ska i stället anges vilket beslut som arbetsgivaren preliminärt avser att fatta.
Anmärkning: A-samverkansgrupperna berörs av 14 kap 7 § sekretesslagen, som bl a innebär att myndigheter får lämna ut vissa slag av sekretessbelagda uppgifter till fackliga företrädare men att dessa inte får lämna uppgifterna vidare annat än till fackliga styrelseledamöter, vilka i sin tur blir bundna av sekretess.
4.4. Sambandet mellan A-samverkansgruppen och MBL
Samråd i samverkansgrupp ersätter information och förhandling enligt MBL §§ 11 och 19. Om fackligt ombud vid samverkansgruppens sammanträde anmäler att organisationen över-väger att begära förhandling enligt MBL § 14, ska arbetsgivaren dröja med beslutet under så lång tid som anges i kommunala huvudavtalet KHA § 7, detta i väntan på att förhandling begärs hos kontorschefen. Om organisationen bestämmer sig för att inte begära förhandling ska detta genast meddelas kontoret.
Facklig organisation kan begära förhandling enligt MBL § 12 i fråga som det inte varit samråd om i samverkansgrupp. Om förhandlingen slutar i oenighet kan organisationen hos kontorschefen begära förhandling enligt MBL § 14. Tidsfristen framgår av KHA § 7.
Överenskommelse i samverkansgrupp har inte karaktär av kollektivavtal.
Om en organisation har förhinder att närvara vid sammanträde i samverkansgrupp ska arbets-givaren på begäran alltid informera om vilka frågor som kommer att behandlas eller har behandlats vid sammanträdet.
Frågor med nära anknytning till enskilda medarbetares anställningsförhållanden ska behandlas på det sätt som föreskrivs i MBL. Med andra ord ska viktigare förändringar av detta slag bli föremål för § 11-förhandling på arbetsgivarens initiativ.
Även andra frågor ska behandlas i MBL-förhandling i stället för i samverkansgrupper, om någon av parterna finner att frågan inte lämpar sig för behandling i samverkanssystemet.

5. SAMVERKAN PÅ KONTORSNIVÅ
5.1. K-samverkansgruppens uppgifter
Vid varje kontor ska finnas en samverkansgrupp (K-samverkansgrupp). I K-samverkan behandlas kontorets övergripande verksamhetsfrågor som berör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Normalt fattas beslut i dialog mellan kontorsledningen och de fackliga organisationernas företrädare, om inte frågan kräver beslut av nämnd eller annat politiskt organ. Deltagarna ska kunna medverka gemensamt i planerings- och beslutsprocessen och överblicka och följa upp verksamheten. Arbetsgivarens representanter ansvarar för att frågor behandlas i samverkansgrupp innan man fattar beslut.
K-samverkan ska vara arbetsmiljökommitté (skyddskommitté) enligt arbetsmiljölagens regler. Den ska medverka i kommunens arbete med hälsa och arbetsmiljö. Vidare ska gruppen planera, kontrollera och följa upp hälso- och arbetsmiljöförhållanden — systematiskt arbetsmiljöarbete, företagshälsovård samt arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet. Gruppen ska även hantera information och utbildning om hälsa och arbetsmiljö. Dessa uppgifter ska integreras med övriga verksamhetsfrågor. Se vidare avsnitt 7.
K-samverkan ska också följa upp hur samverkanssystemet fungerar inom kontoret.
K-samverkan ska följa kontorets arbete med mångfaldsfrågor. Gruppen ska återkommande diskutera hur kontoret kan uppfylla mål och riktlinjer om aktivt arbete i diskriminerings-lagstiftningen och i kommunens egna dokument på dessa områden. Till sammanträden som har sådan inriktning ska kontorets mångfaldssamordnare kallas.
K-samverkan ska följa behovet av personalutbildning och annan personalutveckling vid kontoret.
5.2. K-samverkansgruppens sammansättning och arbetsformer
K-samverkansgruppen består dels av kontorschefen och de medarbetare som denna utser, dels av företrädare för de fackliga organisationer som har undertecknat detta avtal och har medlemmar inom kontoret.
Varje organisation har rätt att utse högst två representanter i K-samverkan, om inte annat överenskommes mellan organisationen och kontorschefen. Vid förfall för ordinarie representant har organisationen rätt att sända annan person. Representanter och andra före-trädare utses i möjligaste mån bland kontorets medarbetare. I frågor av särskilt stor betydelse för en organisation kan dennas representanter biträdas av annan facklig förtroendeman. Vidare har organisationernas ordförande var sin resursplats i K-samverkan, vilket innebär att de ska kallas till sammanträdena och kunna närvara när de anser att det behövs.
Se även avsnitt 7 om närvarorätt för elevarbetsmiljöombud i vissa fall.
Kontorschefen fungerar som ordförande i K-samverkan.
Kontoret ska kalla de fackliga representanterna minst fem arbetsdagar före sådant samman-träde som inte ingår i fastställd sammanträdesplan.
Dagordning ska normalt sändas ut minst fem arbetsdagar före sammanträde, om möjligt tillsammans med handlingar i ärenden som är aktuella för beslut.
Protokoll ska föras vid sammanträde i K-samverkan. Av detta ska framgå vilka frågor som har avhandlats vid sammanträdet och vilka överenskommelser som har träffats. Facklig organisation har rätt att få avvikande meningar protokollförda.
Det ska också framgå av protokollet vilket beslut arbetsgivarens företrädare fattar, om denne själv är beslutsfattare i frågan. I annat fall ska arbetsgivarföreträdarens förslag till besluts-fattaren (t ex nämnden) framgå av protokollet. Protokollet ska då tillställas beslutsfattaren innan beslutet fattas. Om fackligt ombud har anmält att förhandling enligt MBL § 14 kan komma att begäras, ska i stället anges vilket beslut eller förslag som arbetsgivarens före-trädare preliminärt avser att fatta respektive lägga fram.
Anmärkning: K-samverkan berörs av 14 kap 7 § sekretesslagen, som bl a innebär att myndig-heter får lämna ut vissa slag av sekretessbelagda uppgifter till fackliga företrädare men att dessa inte får lämna uppgifterna vidare annat än till fackliga styrelseledamöter, vilka i sin tur blir bundna av sekretess.
5.3. Sambandet mellan K-samverkansgruppen och MBL
Samråd i K-samverkansgrupp ersätter information och förhandling enligt MBL på samma sätt som anges för A-samverkansgrupper i detta avtals avsnitt 4.4.

6. SAMVERKAN PÅ KOMMUNNIVÅ
En central samverkansgrupp (CESAM) finns för kommunövergripande verksamhets- och personalpolitiska frågor. Till dessa hör bl a följande slag av frågor:
* personalpolitiska frågor
* jämställdhetsfrågor, mångfaldsfrågor — diskrimineringsfrågor
* personalrörlighetsfrågor
* personalutvecklingsfrågor
* personalekonomisk redovisning
* kommunövergripande arbetsmiljöfrågor
* företagshälsovårdsfrågor
När det gäller arbetsmiljöfrågor har CESAM till uppgift bl a att:
* säkerställa att en kontinuerlig planering, styrning, kontroll och uppföljning sker av det systematiska arbetsmiljöarbetet för hälsa och arbetsmiljö,
* vid behov utfärda riktlinjer som komplement till Arbetsmiljöverkets och Arbetarskydds-styrelsens föreskrifter,
* planera arbetsmiljöutbildning och se till att den kommer till stånd,
* bereda frågor som gäller kommunens arbetsmiljöpolicy.
Som stöd- och styrorgan för kommunens företagshälsovård ska CESAM följa och diskutera dennas uppgifter, tjänster, organisation och resurser.
Vidare ska CESAM gå igenom kommunstyrelsens föredragningslista och stämma av att förhandlingsskyldighet eller annan samverkansskyldighet är fullgjord.
Samråd i CESAM ersätter information och förhandling enligt MBL på samma sätt som anges för samverkansgrupper i detta avtals avsnitt 4.4.
CESAM består:
− dels av kommundirektören (ordförande), personaldirektören, kanslichefen och ytterligare fem arbetsgivarrepresentanter som utses av kommundirektören; dessa fem ska företräda de fem största kontoren och antingen vara kontorschefer eller medarbetare som fått kontorschefens mandat i de frågor som behandlas i CESAM,
− dels av tre företrädare för Kommunal, två från Lärarförbundet, två från SKTF, en från LR och en från Saco-rådet,
− dels av ett huvudskyddsombud från någon av de fackliga organisationerna (f n Lärar-förbundet).
Inom CESAM utses ett arbetsmiljöutskott med uppgift att förbereda alla de frågor som ska tas upp i CESAM och handlar om området hälsa och arbetsmiljö. Utskottet består av tre företrädare för arbetsgivaren och tre för de fackliga organisationerna.

7. ARBETSMILJÖORGANISATION
I arbetsmiljölagen betonas arbetsgivarens huvudansvar för arbetsmiljön. Därtill ska arbets-givare och arbetstagare samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Arbetsmiljöfrågorna ska ses som en integrerad del av verksamheten.
I arbetsmiljöverkets föreskrift 2001:1 "Systematiskt arbetsmiljöarbete" talar man om verk-samhetens arbetsmiljöaspekter. Fysiska, organisatoriska och sociala faktorer har arbetsmiljö-konsekvenser som påverkar individens fysiska och psykiska hälsa, liksom relationer mellan individer på arbetsplatsen.
I arbetsmiljölagen, i arbetsmiljöförordningen och i föreskriften om systematiskt arbetsmiljö-arbete finns regler om hur arbetsgivare, arbetstagare och fackliga företrädare ska arbeta med arbetsmiljöfrågor. I lagen talas om arbetsställe. Med detta menas vart och ett av de kontor som kommunförvaltningen är indelad i.
Som arbetsgivare i lagens mening räknas främst kommunstyrelsen, som är huvudman för kommunförvaltningen. Kommundirektören och koncerndirektören har till kontorscheferna fördelat arbetsuppgifter och befogenheter som gäller arbetsmiljöarbetet. I många fall kommer emellertid även andra nämnder än kommunstyrelsen att fatta beslut som kan påverka arbetsmiljön, t ex budget och andra beslut som styr verksamheten. Därmed blir arbetsmiljöansvaret delat mellan kommunstyrelsen och övriga nämnder.
Varje kontor organiseras i ett eller flera geografiska arbetsmiljöområden (skyddsområden). Resultatenhet (eller motsvarande, t ex kostnadsenhet) är arbetsmiljöområde, om inte annat har bestämts i K-samverkansgruppen eller A-samverkansgruppen. Varje arbetsplats ska ingå i ett arbetsmiljöområde.
Varje facklig organisation som har medlemmar inom ett arbetsmiljöområde får bland dessa utse ett arbetsmiljöombud (skyddsombud). Om berörda organisationer kommer överens om det kan ett arbetsmiljöombud utses gemensamt för flera eller alla fackliga organisationer som har medlemmar i arbetsmiljöområdet.
Vid varje kontor kan de fackliga organisationerna gemensamt utse ett av arbetsmiljöombuden att vara huvudarbetsmiljöombud med uppgift att samordna arbetsmiljöombudens verksamhet. Om detta inte sker, ska varje organisation som har fler än ett arbetsmiljöombud vid ett kontor utse ett av dessa till organisationens huvudarbetsmiljöombud.
Om inte annat bestäms i K-samverkansgruppen ska denna och A-samverkansgrupperna dela på uppgiften som arbetsmiljökommitté inom respektive kontor. Bestämmelser om arbets-miljökommitté (skyddskommitté) finns i 6 kap 9 och 15—16 §§ arbetsmiljölagen och 9—10 §§ arbetsmiljöförordningen.
A-samverkansgruppen behandlar arbetsmiljöfrågor som är begränsade till den eller de arbetsplatser som gruppen täcker. K-samverkansgruppen behandlar arbetsmiljöfrågor som är gemensamma för flera A-samverkansgrupper, och är dessutom arbetsmiljökommitté för arbetsplatser som saknar A-samverkansgrupp.
Innan en arbetsmiljöfråga hänskjuts till Arbetsmiljöverket enligt 9 § arbetsmiljöförordningen ska den ha prövats i K-samverkansgruppen. Om någon av parterna begär det ska den också ha prövats i CESAM.
Anmärkning: Facklig organisation kan välja andra sätt att driva en arbetsmiljöfråga än att hänskjuta den till Arbetsmiljöverket.
I avsnitten 3 och 5.1 har betonats att samverkansgrupperna fortlöpande ska granska verksam-hetsfrågorna även ur arbetsmiljösynpunkt. Detta gäller både för föreslagna verksamhets-förändringar och för pågående verksamhet.

Såväl A- som K-samverkansgrupperna ska minst tre gånger per år hålla sammanträden med särskild tonvikt på arbetsmiljöfrågor. Vad beträffar K-samverkan ska vid dessa tillfällen representant för företagshälsovården kallas.
CESAM:s uppgifter i arbetsmiljö- och företagshälsovårdsfrågor framgår av avsnitt 6 i detta avtal.
I 8 a § arbetsmiljöförordningen föreskrivs att två elevarbetsmiljöombud (elevskyddsombud) har rätt att närvara som adjungerade vid arbetsmiljökommittésammanträden. Närvarorätten gäller inte elever i lägre årskurs än grundskolans årskurs 7. Parterna förutsätter att skolor med elevskyddsombud täcks av A-samverkansgrupper. Närvarorätten gäller då i dessa, och i första hand vid de sammanträden som har särskild tonvikt på arbetsmiljöfrågor.