Därför uppmanar vi våra rikspolitiker:Lyssna till väljarkåren — 73% vill ha en förändring.
Våga se att kommunerna inte klarar av att ta ansvar för skolan.
Våga ta debatten om skolan!
Nyligen släppte Lärarnas Riksförbund rapporten " Från byråkrati till undervisning - en finansieringsmodell för framtidens skola". Rapporten visar att om man skär ned på kommunernas skolbyråkrati finns det nära 5 miljarder kronor som kan läggas på undervisningen. Genom att flytta finansieringsansvaret för skolan från kommunerna till staten kan man också garantera skolans likvärdighet, oavsett i vilken kommun eleverna bor.
Skolan lägger grunden för framtidens vuxna. Hur den grunden byggs får inte bero på var man bor. Staten ska vara huvudman för skolan och finansiera densamma. Från och med kommunaliseringen har lärarna blivit ålagda en uppsjö med arbetsuppgifter, som stjäl tid från vårt centrala uppdrag - att undervisa. Det blir dyra städpengar för Västerviks kommun....
Lennart Rehnborg
2010-09-17
Att staten ska ta ansvaret för skolan borde vara en självklarhet då olika kommuner har olika storlek på resurserna för att berdiva sin skolverksamhet.
Dessutom kan man sätta luppen på en högsta ansvarig
(regering) inte en uppsjö av ansvariga (kommuner).
Alla barn måste ges samma möjlighet till god utbildning oavsett i vilken kommun man bor i.
Detta är en demokratisk rättighet.
Lennart Ekegren
2010-09-17
Vill vi ha en jämlik skola som ger alla ungdomar så goda förutsättningar som möjligt då måste alla de enskilda skolorna (verksamheterna) mötas av samma krav och ges nödvändiga ekonomiska anslag utifrån detta. Staten måste därför återta huvudmannaskapet och ansvaret för ungdomsskolorna. Som det är nu finns stora skillnader mellan kommuner, mellan skolor i enskilda kommuner, men kanske tydligast mellan kommunala skolor och privata skolor inom samma verksamhetsområden.
I den kommunala världen får inte alla skolor av samma typ, t.ex. gymnasier, lika ekonomiska anslag till de pedagogiska verksamheterna. De statliga anslagen till kommunerna är ju inte öronmärkta. När elever söker till privata gymnasier, då ska däremot hela skolpengen följa den antagne. Varför denna olikhet? Och borde inte alla kommunala gymnasier mötas av samma krav och villkor? Kommunala beslutsfattare med skilda förutsättningar och ambitioner kan i alltför stor utsträckning påverka det statliga uppdraget, att stå för ungdomsskolan, den obligatoriska såväl som den frivilliga. Staten måste därför tydligt definiera vad som krävs av utbildningsanordnaren/skolan och därpå anslå erforderliga riktade resurser.
Som vi vet omfattar de flesta kommunala gymnasier utöver den rent pedagogiska verksamheten åtskilligt som kan ses som nödvändigt. Bibliotek med bibliotekarier, sjuksköterskor, kuratorer, specialpedagoger, studie-och-yrkesvägledare, skolmat i matsal med personal, vaktmästeri, personal som städar, specialanpassade lokaler för elever med särskilda behov, speciallokaler som idrottshallar och kanske mer därtill. Vad av detta är definierade krav från den statliga uppdragsgivaren? Utgår det extra anslag från stat/kommun till de av dessa verksamheter som inte är obligatoriska? Om ”Nej”, varför reduceras i motsvarande utsträckning inte anslagen till de utbildningsanordnare som inte erbjuder all denna service? Konsekvensen kan ju annars bli att kommuner ser besparingsmöjligheter och kan komma att reducera serviceutbudet i motsvarande grad. En sådan iver är inte omöjlig. Sparade pengar i kommunen svarar ju mot möjliga ”vinster” i de privata skolorna.
Tydliga skillnader mellan skolor/utbildningsanordnare kan vi finna i att friskolor inte sällan saknar såväl bibliotek, skolmatsalar och idrottshallar. Det finns offentliga bibliotek att vid behov tillgå i alla kommuner. Att erbjuda gymnasieelever skolmat är heller inte obligatoriskt. Idrottshallar kan hyras tillfälligt, alternativt kan hela gymnasietidens gymnastik-och-idrottslektioner i förtätad form förläggas till några intensivveckor. Varför se till elevernas behov och ämnets betydelse när staten inte reser formella krav?
En demokratisk stat och ett demokratiskt samhälle kräver en sammanhållen jämlik skola som garant för sin framtida existens. Den demokratiska staten måste ta allt ansvar, måste definiera kraven på de egna verksamheterna och anslå resurser till de givna uppdragen. Staten måste också nogsamt granska och utvärdera hur uppdragen utförs. Och allt detta måste ske öppet så att medborgarna förstår och kan acceptera skäl, processer och utfall.
Roger! Jag tycker inte att du enbart skall slå ned på friskolor. Min upplevelse är att de pengar som i en "påse" går till kommunen - som sedan skall fördela den - helt enkelt går in i den allmänna budgeten. Och sedan beror det på vad varje enskild kommun prioriterar. Alla pengarna behöver inte hamna i skolan.
När det gäller de kommunala skolorna är det ofta tungrott, långt till beslutsnivå.
Helt klart håller jag med: låt staten ta tillbaka ansvaret och finansieringen av skolan!
Helt klart skall skolan i Sverige finansierias av staten!
Efter att ha arb. på ett antal friskolor och kommunala, så kan jag idag vittna om att mycket är dåligt (men det finns också en liten del bra saker):
Friskolor som inte har lokaler, men ändå bedriver undervisning; såsom mattelektioner som hålls vid en bardisk i en nedlagd restaurang. Ingen materiell fanns för undervisning.
Lärare som tvingas jobba ideellt, man investerar inte vinsten i skolan, lärare får undervisa i många ämnen utan behörighet för att slippa anställa fler lärare.
Efter betygssättning gick friskolerektor in i Skola24 och höjde betygen, utan att tala med oss lärare, samt tog ifrån oss access till Skola24 så vi inte kunde kontrollera ändringarna. Vissa elever fick MVG, istället för de korrekta betyg som de skulle ha enligt betygskriterierna. Lärare som protesterade fick sluta jobba på skolan.
Friskola där ensam lärare i engelska fick undervisa klasserna 4-5, 6-7, 8-9 samtidigt i ett och samma klassrum. Det var sammanlagt ca 65 elever från olika nivåer som läste engelska. Läraren klagade över situationen. Fick sparken.
Detta är bara ett försiktigt axplock av händelser, som dokumenterats och anmälts till respektive rektor.
Konsekvenser och åtgärder? Inga alls!
Vilka blir lidande? Jo, eleverna, lärarna och samhället...
Kerstin Irehjelm
2010-08-21
Självklart ska staten styra och finansiera skolan. Den enda vägen för att garantera en likvärdig skola för alla.
Lotten Lindström
2010-07-02
http://blogg.vk.se/lotten-lindstrom-storuman