Föreningar
Kontaktpersoner
- Anpassa textstorlek +

10 argument för statlig finansiering av skolan

Nästan hela svenska folket anser att eleverna inte får en likvärdig utbildning. När vi säger att vi vill ha ett ändrat huvudmannaskap för skolan står majoriteten av väljarkåren bakom oss. Vi tror att ett ökat statligt ansvarstagande krävs för att vi ska få en likvärdig skola. Därför riktar vi en uppmaning till våra politiker:
  • Våga se att kommunerna inte klarar av att ta ansvar för skolan
  • Lyssna till väljarna, 73 % vill ha en förändring
  • Våga ta debatten om en likvärdig skola

Här presenterar vi tio argument för en statlig finansiering av skolan.

1. Skolan är en nationell angelägenhet
Att svenska elever får en undervisning av högsta kvalitet - likvärdig över landet, är en angelägenhet för alla - både för individers välbefinnande och den internationella konkurrenskraften.
Av den anledningen är det avgörande att skolan är uppbyggd kring nationella garantier, som exempelvis rör finansieringen.
2. Dagens ekonomiska ojämlikhet
Landets 290 kommuner har olika ekonomiska förutsättningar för att bedriva skola.
Lessebo kommun i Småland satsar 32 000 kronor på undervisningen per elev i grundskolan medan motsvarande siffra för Arjeplog är 66 500 kronor. Staten är bättre på att fördela resurserna efter elevernas behov så att alla elever har möjlighet att få en undervisning av hög kvalitet.
3. Skillnaderna i elevresultat ökar
Skolverket har konstaterat att de ökande skillnaderna mellan olika elevkategorier delvis har med decentraliseringsreformerna på 1990-talet att göra.
Skillnaderna ökar både mellan elevkategorier och mellan skolor. Kommunerna förmår inte garantera likvärdigheten i utbildningen, då kommunerna sinsemellan har olika ambitionsnivåer.
4. Ett generellt kunskapstapp
Både nationella och internationella utvärderingar visar att svenska elever presterar allt sämre.
Även om Sverige ligger på genomsnittlig nivå eller i vissa fall över genomsnittet är tendensen stadigt sjunkande resultat. Det behövs en nationell strategi för hur denna utveckling ska vändas, en strategi som mynnar ut i mer än endast rekommendationer till kommunerna.
5. Minskade kompensatoriska inslag
Den kommunala finansieringen har tydligt minskat de kompensatoriska resursinslagen till elever med särskilda stödbehov.
Resursfördelningen i kommunerna sker ofta enligt en förenklad schablon. Staten kan, med utgångspunkt i de data som fi nns hos Statistiska centralbyrån, bättre rikta resurser så att alla elever får resurser efter behov, även om en slutlig fördelning görs lokalt.
6. Kunskapsuppdraget måste stå i fokus
En tydlig nedgång i elevernas prestationer syns i statistiken.
Det fi nns inte en enda nationell eller internationell undersökning som kan visa på en förbättring, snarare tvärtom. Staten måste försäkra sig om att kunskapsuppdraget står i fokus för alla elever.
7. Direkt uppdrag till skolan
Skolan måste styras på ett tydligare och mer konsekvent sätt.
Staten måste rikta skoluppdraget direkt till lärare och rektorer. Om staten sätter upp målen måste de även garantera att tillräckliga resurser avsätts. Målformulering och finansiering måste gå hand i hand.
8. Läraryrket måste bli mer attraktivt
Läraryrket har halkat efter rejält, både i löneutveckling och i attraktionskraft.
Denna utveckling måste brytas så att de bästa studenterna ser läraryrket som en möjlig och önskvärd karriär. Genom tydligare styrning, garanterad finansiering av skolan och en förbättrad lärarutbildning kan staten, till skillnad från kommunerna, bidra till att läraryrket åter etableras som toppyrke på studenternas önskelista över framtida karriärer.
9. Lärarnas lön spelar roll för elevresultaten
Genom de stora skillnaderna i ekonomiska förutsättningar kommunerna emellan har läraryrket kommit att utvecklas till ett akademiskt låglöneyrke.
Med statliga garantier för hur skolan ska finansieras och hur resurserna bör användas ökar förutsättningarna för att lärare kommer ikapp konkurrerande akademiska yrkesgrupper lönemässigt.
Detta gynnar rekryteringen av de bästa studenterna till läraryrket och det påverkar i förlängningen elevresultaten positivt.
10. Resurserna måste styras mot undervisningen
Det kommunala huvudmannaskapet med 290 olika skoladministrationer och lika många sätt att styra skolan har skapat ett expansivt byråkratiskt system.
Andelen av skolans totalresurser som går till undervisning ligger kring 52 procent, vilket gör att Sverige utmärker sig negativt internationellt när det gäller satsningar på just undervisningen. Samtidigt satsar vi mycket pengar på skolan, totalt sett. Pengarna tenderar att slukas av andra åtaganden.

Med en tydlig statlig finansiering och resursfördelning är tanken att de ekonomiska resurserna i större utsträckning prioriteras till det som spelar störst roll för elevernas kunskapsutveckling,
det vill säga undervisning av hög kvalitet. Hur detta skulle kunna gå till kan du läsa om i Lärarnas Riksförbunds rapport "Från byråkrati till undervisning - en finansieringsmodell för framtidens skola".
Föregående
Nästa
Tipsa en vän om artikeln
10 argument för statlig finansiering av skolan
http://www.lr.se/opinionpaverkan/kampanjer/geallaeleversammachans/10argumentforstatligfinansieringavskolan.4.122ebea5129249cf0ab8000521.html









Rapportera fel på sidan





Rapportera fel på sidan





Anser du också att staten ska finansiera skolan? Gå med i Facebook-gruppen "Ge alla elever samma chans!" så visar du din ståndpunkt. Har du inget Facebook-konto? Då kan du skriva under ett upprop här på lr.se.