
— De elever som är sämst rustade behöver mest undervisning med sina lärare. Därför måste vi styra om kostnaderna från dessa övrigt-poster och lägga pengarna på undervisningen istället, sa Metta Fjelkner och pekade på att det finns en tydlig koppling mellan hur man använder skolans resurser och elevers resultat.

— Man kan göra något åt situationen och det ganska snabbt. Problemet är att många kommunpolitiker tror att de avsätter pengar till skolan, när pengarna i själva verket går till något helt annat, sa Lotta Edholm.
Lars Stjernkvist, representant för Socialdemokraterna och kommunalråd i Norrköping, menade att kommunaliseringen gjort så att skattebetalarnas pengar inte hamnar där de ska.
— Innan kommunaliseringen var det rakare rör från skattebetalarna och verksamheten. Efter kommunaliseringen fastnar pengarna på vägen i sådant som inte har direkt koppling till skolans verksamhet, sa Lars Stjernkvist.
Stefan Fölster, Svenskt Näringsliv, menade att den senaste tidens avsteg från lärarledd undervisning är orsaken bakom elevernas kunskapstapp. Enligt honom är det snarare en pedagogisk reform som ligger bakom, än kommunaliseringen av skolan.
Dock menade Metta Fjelkner att det finns tydliga samband mellan kunskapstappet och kommunaliseringen, som gett upphov till bland annat större klasser och fler obehöriga lärare i klassrummen.
Metta Fjelkner avslutade med att uppmana politikerna att utvärdera 90-talets skolreformer och fundera på hur man kan styra befintliga medel till de elever som verkligen behöver dem.
Med på seminariet var även Maria Stockhaus från SKL. Moderator var Erik Blix.

