Föreningar
Kontaktpersoner

Ett steg i rätt riktning

Jag fick ett mail häromdagen. En medlem som läst min krönika i förra numret av Skolvärlden irriterar sig över att jag där inte skriver om lön. Medlemmen menar även att jag aldrig talar lön. Samma dag som jag fick det mailet träffade jag representanter för kommunerna. Där fanns det en helt annan bild. Där menade man att jag talar alldeles för mycket om lön för våra medlemmar.

Metta Fjelkner

Nåja, mailet från medlemmen föranleder mig att åter ägna lönen uppmärksamhet i denna krönika. Ni som träffat mig på alla otaliga medlemsmöten har säkert hört mig säga om och om igen att det inte är hållbart att lärare på grundskolan och gymnasiet skall vara de grupper som skall ha den sämsta löneutvecklingen jämfört med i stort sett alla andra yrkeskategorier.

Ni har säkert också hört mig säga att min bestämda uppfattning är att staten måste, jag säger måste, ta ett större ansvar för lärarnas löner. Jag har också påpekat att lärarnas löner var ett riktmärke när man skulle sätta riksdagsledamöternas löner på 60-talet. Jag anser det fullt rimligt att de bäst avlönade lärarna ska ha samma lön som riksdagsledamöter har idag och det tänker jag fortsätta kämpa för. Ett steg i rätt riktning togs av regeringen i senaste budgetpropositionen.

Där avsätts statliga medel för så kallade karriärutvecklingstjänster. Inte tillräckligt, men likväl ett paradigmskifte, som vi i Lärarnas Riksförbund kan ta åt oss en del av äran för. Den minnesgode medlemmen kommer säkert ihåg att jag hade en debattartikel på SvD:s Brännpunkt den 27 maj i år där jag pekade ut en modell för hur karriärtjänster kan se ut, och hur staten i denna modell kan ta ett ökat ansvar.

Nu finns det på plats, till en början i mindre skala men fullt ut utbyggt och finansierat av staten från och med 2016. Tanken är att dessa karriärtjänster skall vara reglerade i skollagen. Jag vill påstå att utan det arbete vi bedrivit och fortfarande bedriver för statligt ansvar för skolan hade detta inte varit möjligt. Vi får inte finna oss i en retorik som säger att läraryrket är ett lågavlönat kvinnoyrke och att vi måste använda oss av jämställdhetsargument för att få upp lönerna.

Det jag kan hålla med om är att det har funnits krafter som har velat göra läraryrket till ett lågavlönat kvinnoyrke. Det blir ju billigare skola på det sättet. Nej, lär are på grundskolan skall ha bra betalt. Lika bra som i andra OECD länder. Vi vill inte alltid hamna sist.

Enligt en rapport från Saco nyligen är det direkt olönsamt i Sverige att utbilda sig till gymnasielärare i allmänna ämnen. Inget nytt för oss i Lärarnas Riksförbund. Är det då vi som slutit dåliga avtal? Svar nej. Vi har till och med haft avtal som skulle ge lärare mycket mer.

Men vad händer när de tillämpas? Jo, i kommunerna får alla andra grupper lika mycket som lärarna skulle fått "mer" och mer därtill. Så kan det inte fortsätta. De finns de som anklagar mig för att svartmåla när jag säger så. Jag har inga problem med det.

Det är nämligen en svart bild av Sveriges lärarlöner på gymnasiet och grundskolan som är den verkliga. Därför fortsätter jag att kräva 10 000 kronor mer i månaden för varje lärare. Slut upp i kampen genom att gå med i Lärarnas Riksförbunds Facebook-upprop, www. facebook.com/10000mer. Det har över 5 400 redan gjort.

I oktober samlades vi, 300 personer, en från varje kommunförening i Sverige! Vi kommer att arbeta med villkorsfrågorna för våra medlemmar i kommande avtal. Vi kallar det Arlanda II. Arlanda I ägde rum i våras. Ett viktigt tillfälle för oss innan avtalsrörelsen kommer igång på allvar. Måtte bara eurokrisen lugna ner sig!

 

Ansvarig för sidan: Andreas Mörck
Sidan senast uppdaterad: 2011-11-04 14.07
Fel på sidan, eller otillräcklig information? Rapportera här!
Tipsa en vän om artikeln
Ett steg i rätt riktning
http://www.lr.se/opinionpaverkan/ordforandeharordet/ordforandeharordet/ettstegirattriktning.5.14dc57dc132c99db7e3800010615.html









Rapportera fel på sidan





Rapportera fel på sidan