Betygsättning under påverkan

Lärarnas Riksförbund har undersökt i vilken omfattning betygsättande lärare utsätts för påtryckningar, hur dessa yttrar sig samt var i systemet de är vanligast förekommande. Undersökningen visar bland annat att var femte lärare har utsatts för påtryckningar från sin rektor eller huvudman att sätta högre betyg.

Betygsinflation i svensk grund- och gymnasieskola är ett fenomen som på senare tid uppmärksammats i olika studier samt i media. Studier har kunnat visa att det exempelvis sätts högre betyg i kommuner med en konkurrensutsatt utbildningsmarknad än i andra kommuner, samt att friskolor inte tycks sätta nämnvärt högre betyg än kommunala skolor. Studier från bland annat Skolverket har också kunnat visa att det sätts högre kurs- och ämnesbetyg än vad resultaten på de nationella proven motsvarar.

Förklaringarna till inflationen är flera. En tänkbar förklaring till de höga betygen skulle kunna vara att det förekommer påtryckningar mot betygsättande lärare att sätta högre betyg än vad elevernas kunskaper motsvarar.

I denna undersökning har Lärarnas Riksförbund därför vänt oss till 2000 betygsättande lärare i hela landet för att undersöka i vilken omfattning de utsätts för påtryckningar, hur dessa yttrar sig samt var i systemet de är vanligast förekommande.

Undersökningens resultat

Undersökningen visar på följande:

Var femte lärare har utsatts för påtryckningar från sin rektor eller huvudman att sätta högre betyg.
Var fjärde betygsättande grundskollärare i konkurrensutsatta kommuner har utsatts för påtryckningar från sin rektor eller huvudman att sätta högre betyg.
Påtryckningar att sätta högre betyg är vanligare förekommande i konkurrensutsatta kommuner än i övriga kommuner.
Det inte finns några säkerställda skillnader beroende på huvudmannaskap.
Nästan 40 procent av de lärare som utsatts för påtryckningar från sin rektor eller huvudman har blivit systematiskt utsatta för påtryckningar.
En tredjedel av de lärare som blivit utsatta för påtryckningar har låtit det inverka på deras betygsättning. Störst inverkan har det haft på gymnasielärare i konkurrensutsatta kommuner.
Lärare som undervisar i ämnen med nationella prov (ma/sv/eng) anser i större utsträckning än övriga lärare att betygsättningen är korrekt, både i landet och på den egna skolan.
Föräldrar till elever i friskolor och i konkurrensutsatta kommuner försöker i högre grad påverka lärares betygsättning än föräldrar i icke konkurrensutsatta.
Då det förekommer att lärares lön påverkas av elevernas resultat är det vanligare i friskolor än i kommunala skolor och då främst i friskolor som ingår i koncerner.