Sammanfattning

6 av 10 tror att skolans resultatutveckling skulle gynnas av statlig finansiering. Endast 7 procent tror att
skolan skulle missgynnas av statlig finansiering. Något fler av de borgerliga sympatisörerna (M, Fp, C och
Kd) tror att statlig finansiering skulle gynna just resultatutvecklingen.

85 procent instämmer i att det är nödvändigt att använda sig av lärare som är legitimerade. Bland de
folkpartistiska sympatisörerna anser 91 procent att det är nödvändigt att använda legitimerade lärare för
undervisningen, att jämföra med vänsterpartiets och sverigedemokraternas 77 procent.

6 av 10 tycker inte att kommunpolitikerna gör tillräckligt för att garantera bra kvalitet i skolan. Vänsterpartister
och sverigedemokrater är mest kritiska till kommunpolitikernas insats, 68 procent vardera. Nöjdast
är centerpartiets sympatisörer där 18 procent svarar att de tycker att kommunpolitikerna gör tillräckligt.

73 procent av de borgerliga väljarna vill se begränsningar för vinster som delas ut från friskolor. Motsvarande
siffra för de rödgröna väljarna är 88 procent. 8 av 10 tycker att det ska finnas begränsningar för
vinster som delas

Slutsatser

Staten måste reglera vinstuttaget i friskolesektorn. Det räcker inte med kvalitetsgranskningar av verksamheten,
motståndet mot vinster i skolan legitimerar tydliga begränsningar av vinstuttag.

I väntan på en statlig modell för skolans huvudmannaskap måste förutsättningarna för undervisningen
regleras hårdare. Timplanen i grundskolan bör reglera antal garanterade timmar per ämne och stadium
och en timplan måste återinföras för gymnasieskolan.

Lärarnas Riksförbund vill med denna undersökning låta medborgarna ta ställning till viktiga skolfrågor, med utgångspunkt i det lokala perspektivet. Därför har vi låtit Novus intervjua totalt 10 500 personer i 21 större kommuner. Detta underlag ger en mycket bra fingervisning om hur kommuninvånarna ser på de lokala politikernas insatser, likvärdigheten i skolan, vinster i friskolorna, statlig finansiering, med mera.