Bryt inte upp arbetstidsavtalet!

Häromdagen jämförde jag en lärares vardag med en kollega, ej lärare, som varit på ett seminarium i två timmar och föreläst och sedan svarat på frågor. Kollegan var "helt slut" efter denna anspänning på seminariet med 30 deltagare.

När hon sade det blev min självklara kommentar - tänk dig då en lärare som efter ett tvåtimmarspass med 30 elever hinner gå på toa, kanske kasta i sig en kopp kaffe, hinner förflytta sig till ett nytt klassrum för att där möte 30 nya elever! Och efter den lektionen kommer ytterligare 30 nya elever.Så fortsätter dagen, veckan för lärarna.

Ständigt nya möten, alltid alert, ingenstans att sätta sig i fem minuter och bara vara själv och hämta krafter. För läraren med alla möten finns ingen dator att sätta sig vid och kasta ner lite anteckningar, ingen egen telefon som man kan nå omvärlden med, inget eget skrivbord att sätta sig vid och framförallt inget eget arbetsrum att gå till och stänga dörren, bara för en liten stund.
 
Efter en arbetsdag med alla dessa möten, som kollegan blev "alldeles slut" av är den reglerade arbetstiden, ca sju timmar, för dagen slut. I snitt återstår två timmars förtroendearbetstid för läraren, tid som läraren själv får bestämma var och när den skall utföras. Och här är något mycket centralt för lärarna.

De två timmarna behövs för att förbereda nästa dags alla möten men också för att efterarbeta den gångna dagens möten, framsteg och misslyckanden. Jag påstår att de allra flesta av lärarna behöver en liten stund mellan dagens möten och förberedelserna inför nästa dag.

Inte minst för att möten med 30 individer åt gången kräver oerhört mycket energi. Och möten med 150 individer under en dag kräver än mer energi. För att mötena med alla individer nästa dag skall bli bra krävs arbete. Det är det arbetet som pågår under lärares förtroendearbetstid. Det är den som gör lärares arbetstidsavtal till ett fungerande avtal... 

De politiker som säger sig vilja värna lärarna och skolan vet mycket lite om hur det verkligen är att vara lärare i en skola, dag efter dag, vecka efter vecka, år efter år. Det är ett av de allra viktigaste yrkena, men det är inte något som politikerna i SKL tycks förstå. 

Metta Fjelkner
Ordförande Lärarnas Riksförbund