Förbundets historia

1949 beslutades om en omorganisation och ett antal sektioner bildades genom att några tidigare fristående föreningar gick in i Läroverkslärarnas Riksförbund. De fyra nybildade sektionerna var Allmänna Adjunktsföreningen, Sveriges Yngre Läroverkslärares förening (SYL), Lektorernas förening och sektionen för lärare i övningsämnen.

Inre och yttre förändringar, bland annat det faktum att begreppet läroverk tagits bort ur skolstadgan, ledde till att förbundet 1964 ändrade namn till Lärarnas Riksförbund. Då hade förbundet ca 20 000 medlemmar som arbetade i den nya grundskolans högstadium, gymnasiet och på universitet och högskolor.

I och med 1970-talets förändrade kommunstruktur fanns ytterligare behov av att förändra förbundets organisation och 1975 konstituerades 274 kommunföreningar. De förändringar i lärarutbildningen som genomfördes 1988 medförde att förbundet även rekryterade medlemmar i grundskolans tidigare år, alltså klasslärare och de nya 1-7-lärarna.

Vi har under vår långa historia arbetat parallellt med de konkret fackliga frågorna, som lön och andra arbetsvillkor, och med utbildningspolitiska frågor. I vissa frågor har vi fungerat som en konservativ, bevarande kraft och i andra har vi verkat förändring och nytänkande.

Kansliet

1951 hade kansliet vuxit så pass i omfång att det behövdes en förbundsdirektör och antalet tjänstemän utökades sedan successivt till ett tjugotal anställda när vi 1973 flyttade in i de nuvarande lokalerna på Sveavägen 50.

Idag finns ett åttiotal anställda varav de flesta har sin fasta arbetsplats på Sveavägen. Våra trettio regionala ombudsmän är dock spridda över landet.