Vanliga frågor

Lärare har inga särskilda befogenheter som följer med anställningen, utan rätten att använda våld bedöms med utgångspunkt från vad som gäller för våldsanvändning för övrigt. Det är de allmänna reglerna om nöd och nödvärn i 24 kap 1 § respektive 4 § i BrB (Brottsbalken)som är tillämplig även i skolans värld.

Till att börja med ska allt grovt våld som förekommer på en skola ska polisanmälas (precis som i samhället i övrigt). Eftersom det ytterst är arbetsgivaren som är ansvarig för arbetsmiljön bör arbetsgivaren stå för anmälan. Om arbetsgivaren av någon anledning inte vill, kan man själv göra anmälan. Om det inte rör sig om grovt våld bör man noga överväga situationen och ta hänsyn till faktorer som elevens ålder, uppsåt, hur mycket våld det rörde sig om och så vidare.

Man kan inte förvänta sig att polisen ska lösa skolans problem med disciplin och våld. De kan ta hand om akuta händelser och hjälpa till med förebyggande arbete. Skolan måste istället ta ett större ansvar för skolans arbetsmiljö för både elever och lärare. Däremot ska man alltid anmäla att man blivit utsatt för våld i en given situation för arbetsgivare och skyddsombud, som sedan kan rapportera till Arbetsmiljöverket.

Om du utsatts för våld på din arbetsplats bör du också få hjälp att komma över de psykiska efterdyningar som de flesta som utsatts för våld känner av. Om du inte erbjuds hjälp per automatik av din arbetsgivare, kan du vända dig till din lokala företrädare för Lärarnas Riksförbund.

Om de 1 360 timmarna fördelas jämnt över de 194 dagar som lärarna tjänstgör, blir det cirka 7 timmar per dag och en genomsnittlig femdagarsvecka omfattar således cirka 35 timmar.

35 timmar per vecka är dock enbart ett genomsnittsvärde och är ingen avtalsmässig reglering. Inget centralt avtal innehåller således någon 35-timmarsvecka.

Den reglerade tiden är alltså den tid som man är skyldig att stå till förfogande för arbetsgivaren. Denna tid förläggs normalt till arbetsplatsen.

Det finns inget i avtalen som hindrar att du som lärare kommer överens med rektor om att förlägga delar av den reglerade tiden till annan plats, till exempel ett arbetsrum i hemmet. Det är ytterst arbetsgivaren som äger frågan.

Det är mycket viktigt att det finns ett schema över din reglerade tid, eftersom det är utlägget av den reglerade tiden i arbetstidsschema, som utgör utgångspunkten för alla diskussioner kring ersättning för övertidsarbete, samt arbete på obekväm arbetstid.

Du ska själv göra en professionell bedömning av vad denna tid ska användas till och hur den ska förläggas i tid och rum. Arbetsgivaren har rätt att förvänta sig att tiden faktiskt används och att den används på bästa sätt för verksamhetens måluppfyllelse.

Den så kallade lojalitetsplikten i anställningsavtalet gäller alltså. Men någon traditionell rätt för arbetsgivaren att ”leda och fördela arbetet” finns inte under förtroendearbetstiden. Du kan alltså inte tas i anspråk för allehanda arbetsuppgifter under denna tid och rektor kan inte begära att du ska föra bok över, eller på annat sätt redovisa, hur förtroendearbetstiden disponeras.

Förtroendearbetstiden kan dock mycket väl vara föremål för diskussion mellan dig och din arbetsgivare, till exempel i samband med att ni talar om din totala arbetssituation.

I ett kommentarmaterial från Sveriges Kommuner och Landsting, och i en bilaga till Almegas friskoleavtal, sägs att förtroendetiden ska användas för till exempel för- och efterarbete, viss kompetensutveckling och spontana elev- och föräldrakontakter.