Sök Sök
Meny Meny

Logga in

Buller

Buller utgör ofta en stor belastning i skolans arbetsmiljö. Förutom att buller kan orsaka hörselskada, upplevs det i många fall som störande och tröttande samt utgör även en stressfaktor.

De egenskaper som främst påverkar upplevelsen är ljudets styrka samt dess frekvens och tid.

Gränsvärden

Risk för hörselskada bedöms föreligga om den genomsnittliga ljudnivån som personer exponeras för under längre tid överstiger 85 dB(A). Den individuella känsligheten varierar dock, varför risk för hörselskador även kan föreligga vid längre tids exponeringar för ljudnivåer kring 75-80 dB(A) för särskilt känsliga personer.
 
Bestående hörselskador kan även orsakas vid exponering för enstaka mycket höga ljudknallar.
Ljudförhållandena påverkas, förutom av aktivitetsljuden, även av lokalernas akustiska egenskaper. Dålig akustik kan bland annat medföra sämre taluppfattbarhet.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift Buller, AFS 2005:16 ska arbetet planeras, bedrivas och följas upp så att bullerexponeringen sänks till lägsta möjliga nivå. Hänsyn ska då tas till den tekniska utvecklingen och möjligheterna att begränsa bullret.
.
Vidare ska arbetsgivaren undersöka arbetsmiljöförhållandena och bedöma riskerna till följd av bullerexponeringen. I föreskriften finns angivet insatsvärden och gränsvärden vilka, då de överskrids, medför krav på arbetsgivaren att vidta åtgärder.

Bullermätningar 

För att kartlägga om ljudnivåerna överstiger insats- eller gränsvärdena ska bullermätningar genomföras i den omfattning som behövs. Riskbedömningen ska dokumenteras och bevaras.
Om den genomsnittliga ljudnivån överstiger det undre insatsvärdet 80 dB(A) ska arbetsgivaren informera om riskerna samt tillhandahålla hörselskydd.

Hörselkontroller

Arbetstagare som exponeras för ljudnivåer överstigande 85 dB(A), ska av arbetsgivaren erbjudas hörselkontroll. Detta gäller även för arbetstagare som exponeras för ljudnivåer överstigande 80 dB(A), om genomförd riskbedömning visar på ett sådant behov.
 

Efterklang

Efterklangstiden används som ett mått på akustikförhållandena i lokaler, och definieras som den tid det tar för en hög ljudnivå att sjunka 60 dB efter det att ljudkällan stängts av.

Långa efterklangstider ger bland annat sämre taluppfattbarhet.

I Svensk Standard, SS 25268:2007, anges riktvärden för efterklangstider i olika typer av lokaler.  

Vid frågor kring buller eller vid önskemål om mätning/ bedömning av förekommande ljudnivåer och akustikförhållanden kan kontakt tas med företagshälsovården.

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Peter Henriksson

Sidan senast uppdaterad: 2015-11-27 12.57