Sök Sök
Meny Meny

Logga in

- Anpassa textstorlek +

Hur mycket ska läraren hinna med?

Arbetstidsschemat definierar de yttreramarna för lärarens arbete. Det är
således inte den totala mängden arbetsuppgifter som utgör den yttre
ramen för arbetet, utan den tillgängliga tiden.

Lärarnas sammanlagda arbetstid är alltså den resurs som kan användas för att nå målen för skolans verksamhet. Denna resurs måste hanteras lika ansvarsfullt som andra viktiga resurser, till exempel pengar.

Ingen skulle i dag komma på tanken att sköta den ekonomiska verksamheten ”på löpande räkning”. Det är självklart att man budgeterar, det vill säga planerar och prioriterar bland alla de tänkbara saker som man skulle kunna lägga pengarna på. Meningen med budgeteringen är att de tillgängliga pengarna ska gå till det allra viktigaste i första hand. Det mindre viktiga får köpas i den mån man får pengar över. Samma synsätt måste anläggas på lärarnas arbetstid.

Det finns en oändlig mängd arbetsuppgifter, som i och för sig skulle behöva utföras, men eftersom den tillgängliga arbetstiden är ändlig och dyrbar, måste man budgetera och prioritera så, att det viktigaste i första hand blir utfört. Övriga uppgifter får utföras i den mån det finns tid över.

Undervisningen

Kärnan i lärararbetet är undervisningen. I de centrala avtalen var mängden undervisning tidigare reglerad. Numera innehåller inga centrala avtal sådana regler för mängden undervisning.

Avregleringen av undervisningstiden har medfört problem för många lärare. Allt för många arbetsgivare har använt avregleringen som en möjlighet att schablonmässigt öka undervisningsmängden per lärare, snarare än att söka nya och bättre metoder att organisera lärares arbete, vilket var avsikten med förändringen.

Undervisningen måste ändå dimensioneras

Det går inte att komma ifrån att det fortfarande är alldeles nödvändigt att särskilt hantera dimensioneringen av varje lärares undervisningsarbete när verksamheten på en skola organiseras.

Oavsett om man fortfarande använder traditionella metoder för fördelning av undervisningen eller inte, måste man precisera vilken andel av den totalt tillgängliga arbetstiden som tas i anspråk för varje lärare för undervisning. Det är först därefter som det blir möjligt att ta ställning till vilka övriga arbetsuppgifter som är möjliga att fördela på lärarna.

Undervisningen måste komma först

I en kunskapsorienterad organisation, som skolan ska vara, måste fokus alltid ligga på kärnverksamheten. Det betyder att undervisningsarbetet ska vara högst prioriterat i alla situationer, och övriga arbetsuppgifter får komma i andra hand för lärarna.

Denna princip har också fullt stöd i lärarområdets antagna yrkesetiska riktlinjer, och ska med kraft hävdas.

Varje metod eller modell för hantering av lärares arbetstid måste utgå från principen om undervisningen som det centrala i läraruppdraget, för att vara trovärdig.

För att kvaliteten i undervisningen ska kunna upprätthållas måste läraren få tillräckligt med tid för att förbereda och efterarbeta undervisningen. För de allra flesta lärare måste tid för dessa arbetsuppgifter rymmas inom såväl reglerad arbetstid som förtroendearbetstid.

Oavsett om undervisningstiden är reglerad i avtal eller ej bör varje lärare hålla reda på hur mycket man undervisar. Det är viktigt för att läraren ska kunna föra en dialog med arbetsgivaren om sin arbetssituation och vilka prioriteringar som måste göras.

Vikariatseländet

Ett specialfall av arbetstidsproblem för lärare är de så kallade undervisningsvikariaten. När avtalsregleringen av undervisningsvolymen upphörde, uppstod ett av lärarnas allvarligaste arbetsmiljöproblem. Det har kallats ”vikariatseländet” och innebär ett systematiskt utnyttjande av lärare som gratis-vikarier vid kollegors frånvaro.

Bygger på fundamentalt missförstånd

Detta sätt att missbruka en förändring i avtalets konstruktion bygger på ett fundamentalt missförstånd. Lärare är inte ”lediga” under de delar av arbetsdagen då lektioner inte pågår.

Att missförståndet alls har kunnat uppstå, beror på att lärares alla andra arbetsuppgifter, vid sidan av själva lektionspassen, aldrig har synliggjorts ordentligt vid dimensioneringen av lärares arbetsinnehåll och organiseringen av lärares arbetstid.

Missförståndet måste rättas till

En redan fullt sysselsatt lärare kan inte dessutom tas i anspråk som vikarie för en kollega utan att övertid uppstår. Den enda möjligheten att göra det är att läraren i så fall befrias från motsvarande volym arbetsuppgifter, det vill säga byter ut en arbetsuppgift mot en annan.

Detta låter sig dock inte göras i någon större omfattning utan att det får konsekvenser för den ordinarie planerade verksamheten.

Att hantera arbetstiden

På samma sätt som vid det ekonomiska budgetarbetet hos arbetsgivaren måste förutsättningarna redas ut när lärares arbetstid ska ”budgeteras”. Hur stor är den tillgängliga arbetstiden? För de allra flesta lärare är det fråga om 1 360 timmar reglerad arbetstid per verksamhetsår. Dessa timmar ska normalt fördelas på högst 194 dagar. Därutöver förfogar läraren över en viss volym förtroendearbetstid.

Lärarens samtliga arbetsuppgifter ska rymmas inom arbetstiden, de kontinuerligt återkommande arbetsuppgifterna såväl som de periodvis och sporadiskt förekommande.

Lärarens professionella bedömning

Det är lärarens professionella bedömning, utifrån gällande nationella styrdokument och de yrkesetiska riktlinjerna, som avgör tidsåtgången för de olika arbetsuppgifterna. Arbetsuppgifter tar den tid de tar. Om en arbetsuppgift ska utföras med kvalitet, så kommer den att konsumera en viss tidsvolym och inte mindre.

De kontinuerliga arbetsuppgifterna läggs in i lärarens veckoschema, vilket mycket väl kan se olika ut för olika veckor, om man har periodiserat verksamhetsåret.

Periodvis förekommande arbetsuppgifter läggs också in i schemat, om det är känt vilka veckor som är aktuella för till exempel nationella prov och utvecklingssamtal.

Vissa sporadiskt förekommande uppgifter kan också planeras in i förväg, till exempel klassmöten, kompetensutveckling, medarbetarsamtal och lönesamtal. I detta skede bör det vara möjligt att se om den tillgängliga arbetstiden kommer att räcka till.

Om tiden inte räcker till

Det kan visa sig att redan de helt nödvändiga arbetsuppgifterna konsumerar mer än den totalt tillgängliga arbetstiden. I det läget är det inte lärarens uppgift att prioritera mellan arbetsuppgifter som måste bli utförda. Det är då i stället nödvändigt att få till stånd en diskussion om resurstilldelning och resursanvändning på hela skolan.

Alla lärare på skolan, tillsammans med rektor, behöver i en sådan situation sätta sig ned och göra en gedigen genomgång av vilka arbetsuppgifter som utförs i verksamheten, samt hur mycket arbetstid som de olika arbetsuppgifterna konsumerar.

När man på så sätt skaffat sig en tydlig bild av hur verksamheten ser ut, finns ett underlag för flera viktiga professionella ställningstaganden. Det blir nu möjligt att värdera om den totala arbetstidsresursen står i rimlig proportion till den verksamhet som ska levereras.

Det går också att diskutera och ta ställning till om den verkliga tidsanvändningen på skolan stämmer med det som i styrdokumenten anges som skolans huvuduppgifter.

Därtill uppstår en ny möjlighet för arbetsledningen att göra bedömningar av om arbetsuppgifter är rimligt fördelade mellan lärarna. Man kan till och med tänka sig att vissa arbetsuppgifter som hittills utförts av lärare, kanske med fördel kunde utföras av annan personal – eller rentav inte alls behöver utföras.

Hela denna viktiga genomlysning och diskussion måste förstås grunda sig på en väl diskuterad och förankrad samsyn när det gäller vad som är det viktigaste i skolans verksamhet. Det är undervisningen som är kärnverksamheten. Lärarnas undervisning av eleverna är det som leder till måluppfyllelse i förhållande till styrdokumenten.

En professionell genomlysning av tidsanvändningen och diskussion om vilka prioriteringar som behöver göras, måste ta sin utgångspunkt i skolans grundläggande uppdrag.

Lärarnas Riksförbunds arbetstidsmodell

Lärarnas Riksförbund har utvecklat en strukturerad metod till stöd för skolor, där man är överens om behovet av en sådan grundlig genomlysning och diskussion om tidsanvändning och prioriteringar.

Genom att kontakta förbundets kansli, kan intresserade lärare och rektorer få mera information om metoden och hjälp att använda den.

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Peter Henriksson

Sidan senast uppdaterad: 2017-01-18 13.02

Ordförande Åsa Fahlén uppmanar Moderaterna att lyfta frågan om ansvaret och styrningen av skolan, allra helst med stöd över blockgränserna. ”Detta är också viktigt ur ett lärarperspektiv. Ansvarsförde...