Föreningar
Kontaktpersoner

HÖK 07

Det kommunala läraravtalet HÖK 05 löpte ut den sista juni 2007. Det skulle dröja till den 28 januari 2008 innan Lärarnas Samverkansråd och arbetsgivarna (SKL) antog medlarnas slutbud vilket resulterade i det nya avtalet HÖK 07.
Under de månader som förhandlingarna om ett nytt läraravtal har pågått, har det visat sig att parterna stått mycket långt från varandra i flera av de avgörande avtalsfrågorna.

I december föreslog därför arbetsgivarsidan att parterna skulle kalla in förhandlingsmedlare, enligt det avtal om förhandlingsordning som finns. Lärarorganisationerna fann ingen anledning att motsätta sig detta.

De senaste veckorna har medlarna Stig Malm och Ulf Perbeck arbetat fram det slutbud som parterna nu fick ta ställning till. Genom att medlarbudet antogs, finns nu ett nytt avtal för lärare i kommuner och landsting.

Här följer en sammanfattning av det nya avtalet.

Avtalsperiod


Avtalet löper från 1 juli 2007 till och med 31 mars 2010.

Löneavtalet


Arbetsgivarna ville ha ett sifferlöst löneavtal med endast en form för löneöversyn, det så kallade lönesättande samtalet mellan chef och medarbetare. Samverkansrådet yrkade på tydliga nivåer i avtalet och krävde också att avtalet skulle kompensera för ett alltför lågt utfall 2007. Medlarnas förslag har här tillmötesgått Samverkansrådets krav.

Löneavtalet innehåller två löneöversyner, den 1 april 2008 respektive 1 april 2009. Vid varje löneöversyn garanteras lägst 3 procent i utfall per arbetstagarorganisation och arbetsgivare.

Dessutom finns en sammantagen garanti för utfallen 2007, 2008 och 2009 om lägst 10,2 procent per arbetstagarorganisation och arbetsgivare. Det betyder att de kommuner som lagt ut låga nivåer 2007 kommer att få betala desto mera 2008 och/eller 2009, för att nå totalsiffran för avtalsperioden. Avtalet innehåller inga garanterade utfall på individnivå.

Hur de nya lönerna ska sättas vid varje löneöversyn ska Lärarnas Riksförbunds kommunförening klara ut med den lokala arbetsgivaren. De lokala parterna avgör alltså även i fortsättningen om löner ska sättas direkt i dialog mellan chef och medarbetare, eller om så kallad traditionell förhandling ska ske mellan parterna, eller om man vill komma överens om något annat sätt att genomföra löneöversynen.

Om Lärarnas Riksförbund och arbetsgivaren inte är överens om att de garanterade procentnivåerna verkligen har uppnåtts, kan man påkalla både lokal och central förhandling. Om man ändå inte kan komma överens, kan frågan avgöras av en skiljenämnd.

Arbetstidsfrågan


Det har varit särskilt svårt att bli överens om de frågor som handlar om lärares arbetstid och arbetsinnehåll.

Lärarorganisationerna har påtalat de många problem som finns, inte minst när det gäller hur lärares undervisning ska balanseras mot övriga arbetsuppgifter för att säkra en god arbetsmiljö och hög kvalitet i verksamheten.

Arbetsgivarna har inte alls velat se dessa problem, utan har för sin del lyft fram krav på ytterligare avregleringar i lärarnas specialbestämmelser (Bilaga M till Allmänna bestämmelser).

Medlarna har konstaterat att arbetstidsfrågorna tydligen är alltför svåra för parterna att lösa genom vanliga avtalsförhandlingar. Därför har man föreslagit att de centrala parterna ägnar sig åt ett gemensamt arbete under avtalsperioden, för att få fram ett bättre underlag för nästkommande förhandling. Medlarna har velat styra inriktningen på detta arbete genom att precisera nio frågeställningar som den centrala arbetsgruppen ska fokusera kring. Eftersom förtroendet mellan parterna i arbetstidsfrågorna är lågt, har medlarna också föreslagit att arbetsgruppen ska ledas av en opartisk ordförande, som parterna gemensamt får utse.

Följande frågeställningar ska centrala arbetsgruppen arbeta med:

  • Hur ska undervisningstiden relateras till övriga lärararbetsuppgifter för att säkra att hela lärararbetet ryms inom ramen för lärares arbetstid?
  • Hur används arbetstiden idag? På vilket sätt hanteras frågor om arbetstid och arbetsinnehåll i samtal mellan chef och medarbetare?
  • Hur arbetar lokala parter tillsammans kring arbetstid och arbetsinnehåll? Vilka hinder finns
  • Hur kan de lokala parterna ges en tydligare roll?
  • Hur utformas arbetstidssystem som tillgodoser verksamheters olika behov?
  • Hur tillförsäkras den enskilde läraren inflytande över den egna arbetstiden och dess arbetsinnehåll?
  • Hur arbetar man på skolor som genomfört en ändamålsenlig fördelning som innebär en individualisering av arbetstid och arbetsuppgifter?
  • Hur ska hänsyn tas till varje skolforms eller skolas specifika särart? Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt att finna alternativa lösningar för lärares arbetstid med inriktning på grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning.
  • Hur finna vägar för att säkerställa att lärare i alla skolformer ges tillräckligt med tid för för- och efterarbete så att god kvalitet i undervisningen säkras?
Den centrala arbetsgruppen ska tillsättas genast och resultatet av arbetet ska presenteras senast den 15 juni 2009.

Denna lösning betyder att lärarnas specialbestämmelse (Bilaga M) inte i något avseende förändras i det nya avtalet. Inga utfästelser har heller gjorts om framtida ändringar i bilagans bestämmelser.

Allmänna bestämmelser


Medlarbudet — och därmed det nya avtalet - innebär att lärarorganisationerna tecknar samma Allmänna bestämmelser som ingår i avtalen som övriga organisationer tecknade under 2007.

Förändringarna i förhållande till tidigare Allmänna bestämmelser är i korthet följande:

§ 5 Deltidsanställning
Den nedre gränsen för deltidsanställning blir 20 timmar per vecka vid heltidsmåttet 40 timmar per vecka. Detta är en anpassning till ändringar i arbetslöshetsförsäkringen.

§ 13 Arbetstid med mera
Om förhållanden i verksamheten inte medger att arbetstagare får dygns- och veckovila enligt arbetstidslagens regler, kan viloperioderna vid vissa tillfällen bli kortare. Förutsättningen är att man i så fall får längre vila vid andra tillfällen, så att lagens nivåer ändå upprätthålls som ett genomsnitt. Arbetstagare som får en arbetstidsförlängning de år nationaldagen infaller på en lördag eller söndag, kompenseras för detta.

§ 28 Sjukdom med mera
Arbetstagare som får sin sjukpenning indragen av Försäkringskassan, kan få sjuklön från arbetsgivaren i högst 180 dagar. Tidigare fanns ingen begränsning.

§ 29 Föräldraledighet
Föräldrapenningtillägget (10 procent av lönebortfallet) kan utges i högst tre månader, mot tidigare två månader.

Alla ersättningar som anges i krontal, höjs med ca 11 procent. Det gäller exempelvis ersättning för obekväm arbetstid och färdtid utanför ordinarie arbetstid.

Information och utbildning


Medlemmar som har frågor om det nya avtalet kan vända sig till kommunföreningen på orten eller till Lärarnas Riksförbunds medlemsjour via e-post medlemsjour@lr.se eller på telefon 0771 — 613 613.

Kommunföreningarna kommer att få ett material som underlag för att ordna medlemsmöten om det nya avtalet.

Ett utbildningsmaterial för alla ombud kommer att produceras som distrikten kan använda tillsammans med de regionala ombudsmännen.

Förbundsstyrelsen kommer inom kort att resa ut i landet och genomföra informationsmöten för ombuden i varje distrikt.

Förbundskansliet kommer att se över behovet av särskilda informationsmaterial med anledning av ändringarna i avtalet.

Så här fungerar löneavtal 07
Här kan du ladda hem en bild som beskriver hur det nya löneavtalet för kommunalt anställda lärare fungerar.

Ansvarig för sidan: Ullacarin Öhrn
Sidan senast uppdaterad: 2011-01-10 23.52
Tipsa en vän om artikeln
HÖK 07
http://www.lr.se/lonerlagaravtal/avtal/avtalinomkommunalsektor/hok07.4.15b211251268a18575180004608.html









Rapportera fel på sidan





Rapportera fel på sidan





Därför sa vi ja till budet
Med det nya avtalet ser vi möjligheten till en vändpunkt för lärarna. Vi kommer inte acceptera att lärare och studie- och yrkesvägledare ska ha sämre löneutveckling än andra jämförbara tjänstemän. Det skriver Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund. Läs artikeln >
Handelskammaren efterlyser en utbildningspolitik som utgår från lärarjobbet. - E...
23 maj 00:01