Sök Sök
Meny Meny

Logga in

- Anpassa textstorlek +

Lärare med privat anställning

Ungefär 15 % av Lärarnas Riksförbunds yrkesaktiva medlemmar har privat arbetsgivare.

De flesta av dessa arbetar i fristående skolor, men förbundet har också medlemmar i utbildningsföretag, folkhögskolor och bildningsförbund.

Med ”fristående skola” avses verksamhet som enligt skollagen kräver tillstånd från Skolinspektionen.


Privatanställda lärares anställningsvillkor

I samband med friskolereformen hade många en förhoppning om att en mångfald av alternativa arbetsgivare skulle leda till en konkurrens om de välutbildade lärarna, med åtföljande villkorsförbättringar, inte minst när det gällde lönerna. Dessa förhoppningar har inte alls infriats.

Privatanställda lärare har generellt lägre löner än kommunalt anställda, även om skillnader mellan olika arbetsgivare kan vara stora.

Inte heller när det gäller andra villkor i anställningen verkar privat anställning vara förmånligare än kommunal, snarare tvärtom.

Det förefaller faktiskt som om systemets utformning styr mot ”a race to the bottom”, när det gäller villkoren för lärarna. Eftersom alla utförare, åtminstone i teorin, har samma intäkter i verksamheten (skolpengen), måste den som vill tjäna pengar på att driva skola i stället sänka sina kostnader. Den helt dominerande kostnadsposten i en skola är lärarlönerna. Därför ska man nog inte vänta sig att en ökande andel fristående skolor kommer att bidra till villkorsförbättringar för lärarna.

Lärarnas Riksförbund anser

Lärarnas Riksförbund kräver en statlig och likvärdig finansiering av all skolverksamhet, där medel för exempelvis lärarlöner inte kan användas till annat. Ett sådant system krävs också för att garantera att resurser till eleverna styrs dit behoven är störst. Skolans kompensatoriska uppdrag behöver återupprättas.

Lojalitetplikten

I vissa andra avseenden skiljer sig förhållanden och villkor mellan privat och offentlig anställning. Det gäller rättigheter och skyldigheter i anställningen och vissa trygghets- och inflytandefrågor.

I alla anställningar ingår ömsesidiga förpliktelser att vara lojal mot sin avtalsmotpart. Det förutsätts att såväl arbetsgivaren som arbetstagaren agerar så att man gynnar sin motparts intressen.

I privata anställningar betonas i allmänhet kraven på lojalitet mera tydligt än i offentliga anställningar. I grunden gäller dock samma rättsliga principer.

  • ”Arbetsgivaren och arbetstagaren ska visa varandra respekt, lojalitet och förtroende. Arbetstagaren ska iaktta diskretion med uppgifter som gäller företaget.”

Citatet är ett exempel på hur lojalitetsplikten kan uttryckas i en bestämmelse i kollektivavtalet, i detta fall friskoleavtalet med Almega Tjänsteföretagen. Motsvarande regel finns i alla avtal på privat sektor.

Det är också vanligt att lojalitetskrav ytterligare preciseras i det enskilda anställningsavtalet (anställningsbeviset). Sådana krav måste dock vara skäliga och överensstämma med vad som utgör ”god sed” på arbetsmarknaden. I annat fall kan en domstol finna att de inte är giltiga.

Det är i grunden arbetsgivaren som ”bestämmer” på arbetsplatsen. I lojalitetsplikten ligger att man som anställd ska utföra sina arbetsuppgifter efter bästa förmåga och rätta sig efter de regler och instruktioner som arbetsgivaren beslutar om. Man får inte medvetet göra något som skadar arbetsgivarens intressen, till exempel ägna sig åt konkurrerande verksamhet. I privat anställning får man inte heller sprida uppgifter som kan skada arbetsgivaren. Man ska ”iaktta diskretion”.

Offentlighetsprincipen

Enligt svensk grundlag ska alla medborgare ha fri insyn i alla angelägenheter som gäller ”det allmänna”, om inte uppgifterna är skyddade av bestämmelser i sekretesslagen. Uttrycket ”det allmänna” avser verksamhet hos staten, kommuner, landsting och regioner.

Det är mycket viktigt att medlemmar med privat anställning känner till att denna offentlighetsprincip inte alls gäller verksamheten hos privata arbetsgivare.

Meddelarfrihet

Svensk grundlag garanterar bland annat yttrande- och informationsfrihet. Dessa friheter innebär att ingen som nyttjar dem riskerar några åtgärder från ”det allmänna”. Även de som är anställda av ”det allmänna” omfattas av friheterna.

Däremot finns inga motsvarande rättigheter för privat anställda i förhållande till arbetsgivaren. Den som till exempel nyttjar sin yttrandefrihet på ett sätt som skadar arbetsgivaren, kan mycket väl drabbas av åtgärder från arbetsgivarens sida, som en följd av detta. Om man brutit mot sin lojalitetsplikt genom sina yttranden, kan man bli uppsagd eller avskedad från sin anställning.

Den som är privatanställd har självklart rätt att vända sig till media för att berätta om (miss)förhållanden hos arbetsgivaren, det ligger inom yttrandefriheten för alla medborgare. Men om man väl har gjort detta, finns inget förbud för den privata arbetsgivaren att ta reda på vem som ”läckt”, som fallet är hos offentliga arbetsgivare. Innan man vänder sig till media, krävs åtminstone att man försökt ta upp saken med sin arbetsgivare, för att man ska vara skyddad mot anklagelser om illojalitet och därmed riskera till exempel en uppsägning.

Lärarnas Riksförbund anser

Lärarnas Riksförbund anser att all verksamhet som finansieras med skattemedel i rimlighetens namn ska regleras på samma sätt. Därför ska offentlighetsprincip och meddelarskydd fullt ut omfatta lärare och övrig personal även i fristående skolor.

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Peter Henriksson

Sidan senast uppdaterad: 2016-03-17 16.13