Sök Sök
Meny Meny

Logga in

08 mar 2017

Spelar det roll om läraren är kvinna eller man?

Ska vi bygga ett jämställt Sverige är skolan grundläggande. Det är här samhällets fostran görs, och värderingar byggs upp. Skolan är den plats där vi kan förstärka eller försvaga samhällets könsnormer, skriver Åsa Fahlén i Dagens Samhälle på Internationella kvinnodagen.

Åsa Fahlén, förbundsordförande

Åsa Fahlén, förbundsordförande

Skollagen och alla läroplanerna uttrycker alla tydligt skolans uppdrag kring jämställdhet som ett grundläggande demokratiskt värde. Jämställdhet ska både gestaltas och förmedlas – och det är en förutsättning för att lyckas med kunskapsuppdraget.

När det gäller elevsammansättningen i skolan så är den ju i det närmaste jämställd, 50/50, i alla skolformer. Men möter eleverna en lika könsbalanserad lärarkår? Nej, som arbetsplats är skolan totalt sett kvinnodominerad. I förskolan är 96 procent av förskollärarna kvinnor, i grundskolan är 74 procent av grundskollärarna kvinnor och i gymnasiet är 52 procent av gymnasielärarna kvinnor. Lärarkårens totala sammansättning behöver återspegla elevsammansättningen och samhället vad gäller könsbalans. 

Det är viktigt att alla elever behandlas likvärdigt, oberoende av kön och bakgrund. Det kan alla vara rörande överens om. De flesta känner dock igen sig i talesättet ”Barn gör inte som du säger, de gör som du gör”. Det är därför av stor betydelse att verkligheten för eleverna också speglar det skolan förmedlar i ord – att det inte spelar någon roll vilket biologiskt kön eller vilken könsidentitet du har – alla har lika rätt och möjligheter. Skolan måste på alla sätt aktivt arbeta för att uppmuntra eleverna att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt eller manligt.  

För att skolan ska kunna stå som förebild för de värden vi förmedlar behöver vi få en jämnare könsfördelning för lärare i alla stadier i skolan. Det skulle underlätta uppdraget skolan har kring jämställdhet. 

Vad är det då som krävs för att åstadkomma en jämnare könsfördelning? Är det lönen? Här finns könsskillnaderna fortfarande kvar. Enligt en ny studie från Saco är skillnaden i livslön mellan kvinnliga och manliga akademiker tre miljoner kronor. För lärarna ligger skillnaden i livslön på 800 000 kronor (praktiskt estetiska ämnen), 700 000 kronor (ämneslärare) och 600 000 (grundlärare). Det är inte okej. Det bidrar inte till ett attraktivt läraryrke och en jämnare könsfördelning inom skolan.

Är det arbetsmiljön? Läraryrket har blivit allt tyngre, vilket märks bland annat i att lärare utmärker sig med hög uppmätt så kallad sjuknärvaro. Det kostar att vara hemma och det kostar i arbete att ta igen när man kommer tillbaka. Vi lärare vet att någon kollega förmodligen måste försöka göra mitt jobb också om jag är borta, och det påverkar även eleverna såklart, så det egna samvetet tillåter ofta inte sjukskrivning. Men hög sjuknärvaro leder till slut också till hög sjukfrånvaro eller yrkesflykt. Det bidrar inte till ett attraktivt läraryrke och en jämnare könsfördelning inom skolan.

I skolan grundläggs hur samhällets syn på jämställdhet och människovärde ser ut. Vill vi bygga ett jämställt samhälle måste skolan vara en god förebild som arbetsplats. I ett jämställt Sverige har kvinnor och män samma makt att forma samhället och sina egna liv. Deras värderingar, erfarenheter och förmågor tillmäts samma betydelse. Skolan kan utgöra motvikten till de strukturer som dröjer kvar och där kvinnor och män inte värderas på samma sätt. Då spelar det roll att vi har en jämn könsbalans bland lärare. Eleverna behöver både kvinnor och män som lärare.

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund

För kommentarer:
Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund, 073-430 42 74 

För upplysningar:
Pressjour Lärarnas Riksförbund, 08-613 25 55 

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2017-03-08 10.57