Sök Sök
Meny Meny

Logga in

- Anpassa textstorlek +
29 nov 2012

Effekter av vägledning

Elever som har gått i en grundskola med underdimensionerad studie- och yrkesvägledning löper 20 procent högre risk att göra studieavbrott i gymnasieskolan, visar undersökningen Effekter av vägledning. Undersökningen visar också att skillnaderna mellan kommunerna i studie- och yrkesvägledartäthet och behörighet är stora.

Under de senaste tio åren har andelen elever som byter gymnasieprogram ökat kraftigt, samtidigt som andelen elever som avbryter sina studier minskat något. Flera av de problem som gör att elever avbryter studierna, gör studieavbrott eller byter program borde kunna bemötas med en väl fungerande studie- och yrkesvägledning.

I undersökning Effekter av vägledning studeras vilka effekter studie- och yrkesvägledningen i den svenska grundskolan har haft åren 2004-2009.

Undersökningen visar:

• Att elever med låga meritvärden från grundskolan är de som har störst benägenhet att såväl göra studieavbrott som att byta program.

• Att flickor är mer utsatta än pojkar.
Pojkar har generellt 25-30 procent lägre benägenhet att göra studieavbrott än flickor, men pojkar med föräldrar med högst grundskoleutbildning har störst benägenhet att göra avbrott. 

• Att elever som gått på en grundskola med låg studie- och yrkesvägledartäthet löper 20 procent högre risk att göra studieavbrott i gymnasieskolan.

• Att elever som har gått på en grundskola med hög studie- och yrkesvägledartäthet hade 8-15 procent högre benägenhet att byta program i gymnasieskolan. Störst effekt tycks den höga studie- och yrkesvägledartätheten ha för pojkar.

Lärarnas Riksförbunds slutsatser

• Studie- och yrkesvägledningen måste förstärkas
Det råder stora skillnader i hur studie- och yrkesvägledningen utformas och i vilken omfattning den finns tillgänglig för svenska elever. Kvaliteten och tillgängligheten av vägledningen måste förbättras kraftigt. Eleverna måste garanteras ett visst mått av studie- och yrkesvägledning under hela sin skoltid, med start tidigt i grundskolan. Staten bör inledningsvis reglera en lägstanivå i antal timmar studie- och yrkesvägledning som varje elev har rätt till i grundskolan, samt skärpa behörighetsreglerna för studie- och yrkesvägledarna.

• Tydligare uppföljning av studie- och yrkesvägledningen
Kommunerna sätter inte upp mål för verksamheten och följer inte upp och utvärderar den i den utsträckning som krävs. Kommunerna och de fristående huvudmännen måste ta ett mycket större ansvar för verksamheten.

Den skiftande kvaliteten och tillgången till vägledningen visar också tydligt på behovet av kraftigt utökad statlig styrning och reglering av studie- och yrkesvägledningen, samt kraftfullare tillsyn från Skolinspektionens sida. När huvudmännen inte tar sitt ansvar måste staten göra det.

• Likvärdig och kompensatorisk studie- och yrkesvägledning
En väl fungerande studie- och yrkesvägledning har en kompensatorisk effekt för eleverna när det gäller sannolikheten att de fullföljer sina gymnasiestudier, vilket är viktigt för elevernas fortsatta liv. Målet för studie- och yrkesvägledningen måste därför vara att den ska vara likvärdig över hela landet, och att resursfördelningen ska ha starka kompensatoriska inslag.

För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68
För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan






Bild med säkerhetsfråga

Tipsa en vän om artikeln










Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2014-10-08 16.05