Sök Sök
Meny Meny

Logga in

- Anpassa textstorlek +
24 sep 2015

Kostnadsökning eller kvalitetsminskning

I rapporten Kostnadsökning eller kvalitetsminskning har läromedelskostnaderna undersökts och analyserats, både ur ett femårsperspektiv och under 2014. Skillnaderna är stora mellan hur mycket huvudmännen lägger på läromedel i skolan.

Undersökningen visar:

  • När kostnadsstatistiken analyseras är det tydligt att det är stora skillnader mellan kommunerna i hur mycket resurser som avsatts till kostnadsposten läromedel, alltså kostnaderna för bland annat datorer, tryckt material, böcker och skolbibliotek. De kommun som år 2014 använde mest resurser till läromedel per elev spenderade nästa 11 gånger mer än den kommun som använde minst. Spridningen i läromedelskostnaderna mellan kommunerna har ökat sedan 2009.
  • Undervisningsresurserna i grundskolan, som i statistiken definieras som kostnader för läromedel, är den kostnadspost som har ökat mest mellan åren 2009 och 2014. Däremot anser många lärare att tillgången på resurser som kan användas till inköp av tryckta läromedel har minskat de senaste fem åren.
  • Av de tillfrågade lärarna upplever 39 procent att de alltid eller oftast har tillräckligt med resurser till inköp av läromedel medan 56 procent upplever att det endast ibland eller inte alls finns tillräckligt med resurser för att köpa in läromedel. Det verka således som att det skiljer sig stort mellan olika skolor i hur mycket resurser som finns tillgängliga för läromedelsinköp.
  • Många kommuner verkar lägga mycket resurser på inköp av datorer. Av lärarna som deltagit i enkätundersökningen har 53 procent svarat att de arbetar på en skola där varje elev har sin egen dator. Däremot anser 60 procent av lärarna att det inte är god tillgång på digitala läromedel på deras skola.
  • Av de lärare som deltagit i enkätundersökningen har 43 procent angett att de inte känner sig bekväma med att använda digitala läromedel och de flesta lärarna har svarat att de inte tycker att digitala läromedel är bättre än andra typer av läromedel.

Lärarnas Riksförbund anser att:

  • Den svenska skolan måste bli mer likvärdig. Återigen uppdagas ett område där det är alltför stora skillnader mellan kommunerna. Alla elever ska ha tillgång till adekvata läromedel. Lärare ska ha möjlighet att köpa in de läromedel de behöver för att kunna bedriva god undervisning oberoende av skolans huvudman. Därför förespråkar Lärarnas Riksförbund ett nytt, modernt huvudmannaskap med en statlig finansiering som bidrar till likvärdighet.
  • Digitalisering i skolan är viktig, men om mycket av resurserna som används till läromedel går till inköp av datorer är det viktigt att datorerna används effektivt i undervisningen. För att datorerna ska kunna förbättra undervisningen måste lärarna få fortbildning. Om inte lärarna kan använda sig av datorer och digitala läromedel kommer den nya tekniken inte att höja elevresultaten. Därför måste huvudmännen satsa på lärarna och se till att de vet hur de ska använda den nya teknologin. Ingen lärare ska känna sig obekväm med digitala läromedel eller användningen av datorer i undervisningen.
  • Det är av yttersta vikt att alla lärare har tillgång till bra läromedel, både digitala och tryckta. Att vissa lärare upplever att det saknas läromedel i deras ämnen är inte acceptabelt och därför måste läromedelföretagen bli bättre på att erbjuda lämpliga, användbara och prisvärda läromedel i alla ämnen. Om avsaknaden av läromedel innebär att läraren måste tillverka egna, ska de givetvis ersättas för detta. Inköp av teknologi får inte medföra att det inte finns tillgång till resurser för inköp av böcker. Läroboken är fortfarande det läromedel som flest lärare tycker är den mest användbara typen av läromedel och det är därför synnerligen viktigt att resurser avsetts till inköp av läroböcker. Läroboken får inte bortprioriteras av huvudmannen utan det ska vara upp till den enskilda läraren att bestämma vilket läromedel den vill använda sig av i undervisningen.

Läs hela rapportenDokumentfil .pdf

Lärarpodden #24 Vart tar skolpengen för läromedel vägen?

Lyssna mer på Lärarpodden #24 Vart tar skolpengen för läromedel vägen?

Lyssna på Lärarpodden #24 där Eva HoultzénHelena Kvarnsell och Bo Jansson samtalar om hur skolpengen för läromedel i skolan fördelas och används.

Av skolpengen för läromedel går mer till teknik än till faktiskt innehåll. Och det kommer inte alla elever till del. Det är för stora skillnader mellan skolor och huvudmän och vi utnyttjar inte den digitala tekniken i skolan på ett smart sätt. Det visar en undersökningDokumentfil .pdf som presenterades på Bokmässan.

-Det är synd att skolutvecklingen ska bygga på eldsjälar, säger Helena Kvarnsell. Alla elever behöver samma möjligheter, men de får inte chansen.

-Ja, det är till professionen på skolan som pengarna ska riktas, det är där medlen ska finnas, och det är vi lärare som måste ha ansvaret att utveckla det, menar Bo Jansson.

Medverkande:

Eva Houltzén från Axiell Education.

Helena Kvarnsell, yrkesverksam lärare och en av pionjärerna kring användning av digitala verktyg i skolan.

Bo Jansson, ordförande Lärarnas Riksförbund.

Zoran Alagic, pressansvarig Lärarnas Riksförbund, och som leder samtalet.

För kommentarer:
Bo Jansson, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 61

För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan






Bild med säkerhetsfråga

Tipsa en vän om artikeln










Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2015-10-15 11.34