Sök Sök
Meny Meny

Logga in

- Anpassa textstorlek +
10 sep 2013

Lokala prioriteringar och nationella intressen

Från att så sent som i mitten av 1990-talet ha haft ett av världens mest likvärdiga och högpresterande skolsystem, så har vi i dag ett skolsystem där resultatskillnaderna mellan olika skolor och elever är stora och ökande, samtidigt som den genomsnittliga kunskapsnivån tycks sjunka relativt andra länders. Detta visar Lärarnas Riksförbunds nya undersökning Lokala prioriteringar och nationella intressen.

Lärarnas Riksförbund arbetar aktivt för en nationellt likvärdig skola av högsta kvalitet, där alla elever får möjlighet att utvecklas maximalt. Utvecklingen i svensk skola har tyvärr varit den rakt motsatta.

I rapporten Lokala prioriteringar och nationella intressen granskas data från landets samtliga elever födda 1983, 1987, 1991 och 1995, och det visar sig att den svenska grundskolan har förvandlats från ett av världens mest likvärdiga skolsystem till en skola där elevernas bakgrund avgör allt mer om de kommer att lyckas med sina studier i grund- och gymnasieskolan. De insamlade uppgifterna ger tydliga belägg för att de senaste 20 årens skolreformer inte har gynnat de svagaste eleverna, snarare motsatsen.

Rapport visar bland annat att:

  • Elevsammansättningen i svensk skola har förändrats i stor utsträckning, både avseende elevernas härkomst och föräldrarnas högsta utbildningsnivå. Samtidigt som den generella utbildningsnivån har ökat i riket, ser vi att för elever med utomnordisk bakgrund har andelen lågutbildade föräldrar ökat eller varit konstant.
  • Andelen elever som inte har påbörjat gymnasiestudier har ökat något över tid. Ökningen är störst för flickorna, även om pojkarna fortsatt inte påbörjar gymnasiet i högre utsträckning.
  • Elever med utomnordisk bakgrund är kraftigt överrepresenterade både när det gäller att inte påbörja gymnasiet och att avbryta sina gymnasiestudier. På motsvarande sätt är elever vars föräldrar har högst förgymnasial utbildning överrepresenterade både bland de som hoppar av och de som inte påbörjar gymnasiet.
  • Bland elever med utländsk bakgrund som har föräldrar med låg utbildningsnivå och bor i förortskommuner till större städer når 80 % grundläggande gymnasiebehörighet. Men i liknande elevgrupper i storstäderna som Stockholm, Göteborg och Malmö når bara 65 % grundläggande behörighet. Samma stora regionala skillnader finns inte för elever med svensk bakgrund.

Lärarnas Riksförbunds slutsatser

  • Sverige behöver en nationell kunskapsskola. Det innebär att staten måste ta över ansvaret för finansieringen av samtliga skolor. Det krävs ett riktat statligt uppdrag utan hänsyn till kommunala prioriteringar och ambitioner, då de senare är en grogrund för ökade klyftor. En kunskapsskola betyder att undervisningen står i centrum – den ska vara likvärdig och av hög kvalitet. Endast staten har incitament att garantera detta för alla elever i landet.
  • Inom en tydlig struktur måste skolor och lärare få ökad frihet att pedagogiskt avgöra hur undervisningssituationen anpassas på ett optimalt sätt. Det innebär ökade möjligheter att avgöra om undervisning i halvklass eller mindre undervisningsgrupper ska inrättas. Detta gäller särskilt i lågstadiet, men i skolor där segregationen är stor bör det också vara aktuellt i de högre årskurserna.
  • Det är viktigt att kraftfulla och effektiva åtgärder sätts in för att gruppen elever med utländsk bakgrund även i praktiken ska inkluderas av de nationella mål som är uppsatta för skolan. Lärarnas Riksförbund anser att mer stöd, i form av extra resurser och tid, ska ges till denna utsatta grupp.
  • I väntan på att politikerna nationellt kan enas om ett modernt huvudmannaskap för skolan, bör ytterligare en utredning tillsättas med uppdrag att se över konsekvenserna av reformerna på 1990-talet. Detta uppdrag ska specifikt handla om de samhällsekonomiska konsekvenserna av den skola som skapades i och med decentralisering, valfrihet och avreglering samt att den måste komma med skarpa förslag till hur problemen kan lösas.
  • Lärarna är den viktigaste resursen för att uppnå en likvärdig och kompensatorisk skola. Lärarna måste därför ha villkor som lockar de bästa studenterna till lärarutbildningen och yrket. Det krävs därför en fortsatt och tydlig uppvärdering av läraryrket. Lärarnas löner har under en lång tid släpat efter andra jämförbara yrkens. Det krävs därför en långsiktig satsning på att höja lärarnas löner, en satsning som inleddes 2012 men som måste fortsätta med att lärarna får betydligt högre löneförhöjningar än märket för 2013-2015 samt i kommande avtal.

För kommentarer:
Bo Jansson, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 61

För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan






Bild med säkerhetsfråga

Tipsa en vän om artikeln










Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2014-01-16 08.36

Lokala rapporter

Under Skolans Dag har Lärarans Riksförbund anordnat lokala pressträffar på 21 orter. Vi har även tagit fram lokala versioner av rapporterna.
Här hittar du de 21 lokala rapporterna ›