Sök Sök
Meny Meny

Logga in

- Anpassa textstorlek +

Åtta punkter för en bättre kompetensutveckling

Lärarnas Riksförbunds har krav på en bättre kompetensutveckling för lärare och studie- och yrkesvägledare.

Huvudmännen måste avsätta tid och pengar

Det satsas allt för lite resurser när det gäller lärares och studie- och yrkesvägledares kompetensutveckling. Utan dessa grundläggande förutsättningar kommer det inte att kunna skapas någon relevant kompetensutveckling. Ansvaret för tid och resurser är i huvudsak ett ansvar för huvudmännen. Det mål som Lärarnas Riksförbund vill sätta upp är 10 000 kronor för varje lärare årligen.

Staten bör öronmärka ekonomiska resurser till kompetensutveckling

Eftersom huvudmännen inte prioriterar kompetensutveckling värd namnet måste staten ta ett övergripande ansvar och öronmärka pengar för detta. Detta är inte minst viktigt när skolan står inför stora förändringar. Regeringens planer på en ny gymnasieskola och förslag en om omfattande förändringar inom grundskolan är exempel på stora förändringar.

Skapa ekonomiska möjligheter

Staten måste tillsammans med huvudmännen göra det ekonomiskt möjligt för lärare och studie- och yrkesvägledare att under längre perioder ägna sig åt fortbildning, exempelvis vid inläsning av nytt ämne. Lärarnas Riksförbund anser att det ska vara möjligt att få tjänstledigt för studier med delvis bibehållen lön, liknande det B-avdrag som fanns in på 1980-talet.

Störst behov av fortbildning inom ämnesfördjupning

Fortbildning inom sitt ämne/ämnen är det område som är mest eftersatt. När vi bad våra medlemmar att lyfta fram maximalt tre olika områden där de anser att behovet av kompetensutveckling är som störst, lyfter 76 procent fram att behovet är som störst när det gäller fördjupningen inom sina ämnen. På andra plats kommer bedömning/betygssättning (31 procent) och tredje plats konflikthantering (27 procent).

Ett grundläggande krav för att undervisningen ska kunna hålla hög nivå är att lärarna känner att de har de senaste ämneskunskaperna i de ämnen som de undervisar i. Det är troligt att bristen på kompetensutveckling inom ämnena hämmar måluppfyllelsen i den svenska skolan.

Koppling mellan högskola/universitet och skolan måste stärkas

En viktig del i den nya lärarutbildningen är att yrkesverksamma lärare kontinuerligt ska kunna kompetensutveckla sig inom ramen för lärarutbildningen. Rapporten visar en relativt svag koppling mellan skolorna och lärarutbildningen. Inom ramen för varje lärarutbildning bör det skapas kurser inom såväl ämnena som den allmänna lärarkunskapen vilka är anpassade för de redan yrkesverksammas behov av kompetensutveckling. Huvuddelen av lärarnas kompetensutveckling bör förläggas eller på annat sätt kopplas till universitet och högskolor.

1 000 lektorat inom grund- och gymnasieskolan

Forskningen inom skolan måste öka. Antalet lektorat i skolan har minskat kraftigt under de senaste decennierna. Lärarna Riksförbund anser att stat och huvudmän ska ta ansvar för att det under kommande åren skapas 1 000 lektorat inom grund- och gymnasieskolan. Staten ska genom särskilda statsbidrag bidra till löner så att forskarutbildade lärare attraheras till att vara verksamma i ungdomsskolan och vuxenutbildningen.

Lärarnas Riksförbund har kunnat konstatera att de som har längst utbildning inom skolan, adjunkter och lektorer är de som har haft den sämsta löneutvecklingen under de senaste tio åren.

Upprätta individuella kompetensutvecklingsplaner för alla lärare

Lärarnas Riksförbund anser att det är viktigt att lyfta fram den enskilde lärarens behov av kompetensutveckling. Lärarnas inflytande över sin egen kompetensutveckling måste stärkas. För varje lärare bör det upprättas en kompetensutvecklingsplan, vilken tas fram årligen i en dialog mellan skolledare och lärare.

Det visar sig att 68 procent av dem som har svarat på enkäten saknar en individuell kompetensutvecklingsplan, rapporten visar även att cirka 50 procent av dem som svarat på enkäten uppskattar att deras kompetensutveckling kostat mindre än 1 500 kronor de senaste två åren.

Alla lärare ska undervisa i rätt ämnen och rätt skolår

Eleverna förtjänar att undervisas av lärare som har utbildning för de ämnen och de år som de undervisar inom. Lärarnas Riksförbund har, tillsammans med Lärarförbundet, tidigare visat på att det är oroväckande stor andel som saknar utbildning för de ämnen och de skolår som de bedriver undervisning i.

Breda kompetensutvecklingssatsningar bör sättas in där målet ska vara att lärarna inom samtliga ämnen har rätt utbildning.

I syfte att åstadkomma detta bör skollagens behörighetsparagraf skärpas och tydligt definieras så att lärarna ska ha utbildning för de ämnen och de år som de undervisar inom. Detta är synnerligen angeläget inom grundskolans senare år.

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Anna Jändel Holst

Sidan senast uppdaterad: 2015-09-02 19.19