Sök Sök
Meny Meny

Logga in

- Anpassa textstorlek +

Forskning om lärares första tid i yrket

I Sverige har forskning om lärares första tid i yrket under många år bedrivits vid Högskolan i Gävle. De har också bedrivit många forskningssamarbeten inom det som internationellt benämns Induction och
Newly qualified teachers.

Arbetet leddes under lång tid av Åsa Morberg som 2001 tillsammans med Göran Fransson stod som redaktör för antologin De första ljuva åren – lärares första tid i yrket. Göran står också, tillsammans med Christina Gustafsson som redaktör för en antologi där det görs jämförelser av mentorsprojekt i olika nordeuropeiska länder, Newly Qualified Teachers in Northern Europe – Comparative Perspectives on Promoting Professional Development som publicerades hösten 2008.

Vid Umeå universitet har Ulla Lindgren bedrivit forskning om mentorskap och utbildning av mentorer. Hon skrev redan 1997 boken Mentorskap i skolan - en väg till utveckling och har också bidragit med kapitel i flera antologier, artiklar i svenska och internationella tidskrifter samt flera vetenskapliga rapporter, bland annat På väg mot en yrkesidentitet. Mentorskap som stöd för nyblivna lärares professionaliseringsprocess från 2006.

Våren 2007 disputerade Arja Paulin vid Stockholms universitet med avhandlingen Första tiden i yrket - från student till lärare: en studie av de svårigheter nyblivna lärare möter under sin första tid i yrket. I sitt svenska abstract skriver hon bland annat: "Främst handlar det att utveckla mentorskapet och den arbetssituation som de nyexaminerade lärarna får under sin allra första termin. När det gäller lärarutbildningen finns det anledning att fundera innehållet och arbetssätt och – former i relation till integrationen av teori och praktik."

Göran Fransson är numera docent vid Akademin för utbildning och ekonomi vid Högskolan i Gävle och stod 2012, återigen tillsammans med Christina Gustafsson som redaktör för en ny antologi på temat: Kvalificerad som lärare? Om professionell utveckling, mentorskap och bedömning med sikte mot lärarlegitimation.

Forskningen pekar på att nyexaminerade lärare tenderar att vara idealistiska och orealistiska i förväntningarna på den egna undervisningen. De kan dessutom inte planera sin undervisning lika effektivt som mer erfarna kollegor och har även svårare att hantera oväntade händelser.

Såväl svensk som internationell forskning visar vidare att det främst är klassrumssituationen och disciplinfrågor som nyexaminerade lärare har svårt att hantera. Lärarna är inte förberedda på den arbetsbelastning och det ansvar de förväntas klara av. Känslan av otillräcklighet är ett stressmoment för den nyexaminerade läraren, som ofta har svårt att koppla av från arbetet.  

Första tiden för den nyexaminerade läraren blir en försöksverksamhet där olika strategier prövas. Många håller ofta fast vid de första undervisningsstrategier som fungerar. För att inte bli betraktad som okvalificerad drar sig ofta nyexaminerade lärare från att rådfråga mer erfarna kollegor. Därtill kommer att nya lärare ofta får undervisningsgrupper med olika problem och tvingas undervisa i ämnen eller årskurser de saknar utbildning för.

Forskningen visar även att bra stödprogram ska underlätta för lärarna att uppnå framgång, och inte värdera deras insatser. Träffar med före detta studiekamrater värdesätts högt av nyexaminerade lärare, då detta leder till insikt om att andra upplever liknande svårigheter och att dessa inte beror på individuella tillkortakommanden. Stödprogram som inte genomförs med goda kunskaper om mentorskapet, dess mål, processer och implementeringsstrategier samt bygger på orealistiska förväntningar, riskerar istället att leda till oönskat resultat. Med anledning av detta är utbildning av såväl mentorer som ansvariga på övergripande huvudmannanivå viktig. 

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Anna Jändel Holst

Sidan senast uppdaterad: 2014-08-12 14.01