Som bildlärare har jag digitaliserat bildämnet i tjugo år

I veckan var jag moderator på det mest digitala spåret på konferensen: ”Framtidens läromedel”. För mig som bildlärare var det provocerande tomt på bildämnesperspektiv och att bildlärare lyser med sin frånvaro är märkligt på flera sätt. Vi arbetar ju med olika medieuttryck och med samtiden. Varför presenteras projekt på projekt om bildkommunikation och digitala verktyg men vi som jobbat direkt med det i tjugo år är inte med. Några läromedel för bild presenterades inte det heller för den delen...

Skolverkets digitaliseringsrapport

Jag har gjort sökningar på bildämnet i skolverkets rapport om nationell IT-strategi, bildämnet nämns inte med ett ord. På de Facebookforum jag är med i så var det många upprörda bildlärare och någon hade skrivit och frågat Skolverket som svarat att det inte behövdes ändringar i bildämnet, det fanns ju med sedan länge i bildämnets förmågor – att använda digitala verktyg och ansågs som självklart i bildämnet.

Men om det ses som självklart från Skolverkets sida så kan jag säga att vi lärare inte möter en självklarhet ute på våra arbetsplatser. Jag upplever att jag ofta arbetat i motvind. Det har varit svårt att få gehör för inköp av utrustning och det har varit besvärligt att implementera tekniken i undervisningen.

Att äga min egen kunskapsutveckling

På grundskolor har jag i tjugo år fått börja bygga upp bildämnets digitala verktyg från scratch. Nu först börjar det komma fungerande stödjande strukturer. Eftersom det ingår i mitt yrkesuppdrag att undervisa om, i, med och genom digitala verktyg så har jag vissa behov och olika problem att lösa. Om inte just den aktuella skolan jag jobbar på har de resurser jag förväntar mig, måste jag lösa problemen på andra sätt. Det har aldrig gått att hänga upp sig på specifika programvaror, eller om plattformen varit PC eller Mac. Världen förändras och mina kunskaper vidgas på varje ny arbetsplats och genom teknikutvecklingen. Fungerade det si i ett program, kanske man kan göra så i ett annat. Jag provar mig fram och löser problemen allteftersom de dyker upp. Detta gör att vi kommer in på ett lärande klassrum och synen på misslyckande, där jag strävar efter att alla i bildsalen ska ”faila forward” inklusive mig själv.   

Mina utgångspunkter i bildundervisningen

  • Eleverna ska lära sig att äga sitt lärande.
  • Digital teknik är vardagligt och ”normalt”.
  • Mobiltelefoner och annan digital teknik är ett arbetsredskap som används i bildsalen. De används för inspiration, bildskapande, överföring av filer m.m.
  • Jag som lärare är nyfiken, lär nytt, sätter mig in i samtiden och reflekterar och är kreativ – för då vågar eleverna vara det. Föregår med gott exempel.
    Exempel: Jag tänkte att om futuristerna berusades av ett tåg som gick i 30 km/h vad skulle vara motsvarande fartkänsla idag? Därför bjöds eleverna på Formel 1-race på projektorn och vi försökte fånga en bild av rörelse som en övning. Om jag använder digital teknik så gör fler elever det. Presentera också så många olika kategorier bilder som möjligt. Gärna mot gängse normer. Medelålders kvinna visar Formel 1 = Surprise.
  • Arbetsområden – inte styrda uppgifter: Man kan välja att göra en digital bild eller att måla med akryl inom samma arbetsområde. På så vis får eleverna välja teknik, material och metod för att skapa, presentera och dokumentera bilder. Både tjejer och killar väljer att arbeta digitalt ibland. För att alla ska få digitala grunder har jag också helklassundervisning.

Idag är gränsen mellan arbetsplatsens digitala teknik och den privata diffus.

Här nedan har jag radat upp olika inslag i bildundervisningen, som faktiskt ställer olika frågor på sin spets, både för oss lärare och för eleverna.  Vi bildlärare behöver bl.a. få tillgång till en kraftfull dator och ett nätverk som möjliggör vårt arbete på arbetsplatsen.

  • Jag använder ett privat fildelningskonto, Youtube-kanal och har en offentlig bildämnesportal för att lägga ut information till elever och föräldrar. Jag har bytt jobb en del och på detta vis behöver jag inte bygga upp allt på nytt när jag flyttar på mig. Ibland är inte intranätet tillgängligt, att vara offentlig skapar kontakter och kollegialt samarbete underlättas. Olika etiska ställningstaganden behöver tas.
  • Ladda upp och arkivera filmer, fotografier och uppdatera paddor får jag göra hemifrån genom privat nätverk eftersom det tar för lång tid att administrera genom skolans nätverk. Jag behöver således arbeta hemma för att inte arbeta övertid!
  • Jag har min egen privata iPhone för att undersöka, experimentera, lära känna och ladda ned samma appar som eleverna har – vi har ju samma intressen.
  • Jag skickar hem elever som haft bättre utrustning hemma, som kompat ut lektionstid för att göra arbetet på annan plats. En grupp fotbollsentusiaster i åk 8 gjorde en fin kortfilm om sig själva och hur det är att spela datorspelet FIFA. De blandade datorspelsbilderna med filmer av sig själva på fotbollsplan. Ett tjejgäng gjorde en hemmadokumentärfilm om sitt första möte med GTA i ett arbetsområde om att granska och bearbeta spel och spelande. (Hur ställer man sig till åldersgränserna? Här inhämtades föräldrars medgivande.) I skolan träffades jag och eleverna för projektmöten där vi diskuterade berättarspråk, filmteknik m.m.
  • Jag har flera elever som tagit med sina datorer för att på eget initiativ jobba med ritplatta och kunna ta arbetet mellan hem och skola.
  • Elever mejlar mig arbeten gjorda på mobil eller mejlar en länk till en privat Youtube-kanal eller till en nedladdningstjänst där jag kan se deras arbete.

Bildlärarnas styrka

Bildlärarens styrka är berättandet, bildspråket, den grafiska designen o.s.v. att oavsett teknik med bildspråkets hjälp få elevernas idéer att tränga igenom mediet/mediebruset och kommuniceras med avsikt för ett visst sammanhang, i sin kontext. Det är det vi bildlärare är bra på och jag önskar att alla lärarkategorier och skolledningar försöker få med oss bildlärare i olika medieproduktioner. Använd vår specialkunskap. Nu när det är enklare att producera uttryck – ta hjälp av oss.

Men detta hänger också på oss bildlärare att visa fram det goda arbete som görs ute på skolorna.


Kristina Rilbe

Bildlärare samt behörig i textilslöjd, VFU-handledare. Ämnesspanare för Lärarnas Riksförbund.

Mejla