Strategier – nyckeln till språklig frihet

Strategier, strategier, strategier. Dessa små nycklar till språket följer med mig i min undervisning hela tiden. Strategier är något som alltmer kommit att uppmärksammas i diskussionen om språklig kompetens.

”Strategier, strategier, strategier. Dessa små nycklar till språket följer med mig i min undervisning hela tiden. Strategier är något som alltmer kommit att uppmärksammas i diskussionen om språklig kompetens. Det är ett brett och mångfasetterat begrepp, som handlar om hur man gör, och kan göra, när man lär sig språk och när man använder språk, dvs. om olika metoder och handlingssätt för lärande och kommunikation. Strategier är också något som betonas i kurs- och ämnesplaner i engelska och moderna språk 2011 för att eleverna ska bli mer aktiva, effektiva och självständiga som språkinlärare och därigenom också vidga sina referensramar och sin förståelse för olika sätt att tänka och leva.”

Lena Börjesson i "om strategier i engelskan och moderna språk"

Så inleder Lena Börjesson sin text "Om strategier i engelska och moderna språk", som utvecklar tankarna kring strategiernas plats i kursplanerna Lgr11 och Lgy11länk till annan webbplats. Och det är precis det där vi vill ni fram till: aktiva, effektiva, självständiga språkinlärare. Elever som lär sig att lära sig själva mer. En elev protesterade för många år sedan när jag bad henne formulera en mening utifrån olika ord vi använt. "Men den där meningen har vi ju inte haft förut!". Jag ställde motfrågan, "Ska vi bara åka utomlands och upprepa exakt de meningar som står i boken?". Hon rodnade, fnissade och insåg hur fel hon tänkt. Och så översatte hon meningen med hjälp av de olika bitar vi arbetat med.

I min tyskaundervisning blir strategierna otroligt tydliga. De tydligaste handlar om att förstå nya ord med hjälp av olika ledtrådar, kognitiva strategier (Börjesson, s. 4). I kursplanerna för engelska år 6/moderna språk år 9 står det i det centrala innehållet formulerat så här:

Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och sammanhang i talat språk och texter, till exempel att anpassa lyssnande och läsning efter framställningens form och innehåll.

Hur gör jag då i praktiken?

Jag plockar fram olika strategier beroende på sammanhanget och elevernas nivå. De vanligaste strategierna för att förstå ord är dessa:

  • Dela upp sammansatta ord för att förstå delar.
  • Känna igen ord elle delar av ord från andra språk.
  • Lista ut med hjälp av sammanhanget.
  • Språkspecifika strategier, i tyska t.ex. att ord med stor bokstav är substantiv eller att bokstäverna t/d ofta kan bytas ut för att hitta liknande varianter i svenska.

Så här kan tavlan se ut efter en lektion, i det här fallet tyska år 6.

Eller så här.

Det viktiga i den här processen är att jag inte själv som lärare styr tankarna, utan med frågor leder eleverna till att själva hitta vägar att tänka. Första gångerna vi testar visar jag på exempel, efter hand ser eleverna själva mönstren.

I sin avslutande reflektion konstaterar Lena Börjesson följande (Börjesson, s. 19):

”Kanske viktigast av allt är att strategier hjälper den som lär sig att få makt över sin kunskapsutveckling – att bli huvudperson i sitt lärande och sin språkanvändning. Strategierna bidrar därmed förhoppningsvis till ett av de mest grundläggande syftena med att lära sig språk, ett syfte som går långt utanför skolans ramar, nämligen att få perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse för olika sätt att leva.”

Lena Börjesson i "om strategier i engelskan och moderna språk"

Makt över sin kunskapsutveckling. Starka ord.

Mer inom ämnet

Källa: Börjesson, Lena (2012) Om strategier i engelska och moderna språklänk till annan webbplats.


Mia Smith

Legitimerad lärare i engelska och tyska. Ämnesspanare för Lärarnas Riksförbund.

Mejla