Designforskning – vad, hur och varför – fast tydligare

Jag minns mycket mindre av mina studier på lärarhögskolans institutioner än studierna i mina undervisningsämnen (jag läste kemi och biologi).

Publicerad Av

Om någon väcker mig klockan två på natten kan jag berätta precis hur en växtcell fungerar, men jag kan inte redogöra för några pedagogiska utvecklingsteorier. Faktum är att jag nästan inte minns vad de olika kurserna på lärarhögskolan hette trots att jag tyckte att allt var väldigt spännande. Termer och begrepp sitter långt bak, jag återvänder inte till dem och sätter inte ord på det jag gör. Jag tror inte att jag är ensam om det.

Ett budskap minns jag trots allt: en lärare måste reflektera över VAD, HUR och VARFÖR. Vad för stoff, hur man ska nå fram med det, och varför just det stoffet är relevant att förmedla.  Det är det som är själva kärnan i att vara professionell lärare.

På sin blog på Vetenskapsrådets hemsida skriver ordföranden för den utbildningsvetenskapliga kommittén, Elisabet Nihlfors, om sina tankar om hur glappet mellan teori och praktik inom utbildningsvetenskap kan minskaslänk till annan webbplats.  För, framhålls det ofta, forskning om undervisning få inte genomslag i praktiken så som forskning inom områdena medicin, teknik och naturvetenskap.  I varje fall inte än.

En av Lärarpanelens favoriter detta kvartal är Eva Westlänk till annan webbplats, Undervisning och lärande i naturvetenskap.

Det kommer många bra avhandlingar från Göteborg, och här kom en till! Hennes avhandling handlar om hur undervisning om ljud och om hörseln kan utformas, designas, på vetenskaplig grund och därefter prövas i praktiken. Metoden kallas undervisningsdesign. I korthet går det till så att forskare identifierar vad som är kritiska aspekter för ett visst stoff. När det gäller ljud är en kritisk aspekt att förstå att det behövs materia för att ljud ska kunna fortplantas. Forskaren planerar i dialog med lärare hur undervisning ska läggas upp med hänsyn taget till de kritiska aspekterna. Lärare och elever prövar hur undervisningen i praktiken. Därefter ändras planer och instruktioner och så prövar några andra lärare och elever den nya versionen av undervisningsplanen.

Wests m. fl  lärarguide "Ämnesdidaktik i praktiken – nya vägar för undervisning i naturvetenskaplänk till annan webbplats". Titta gärna även om du inte är fysik eller biologilärare.

Visst känns det tilltalande att få samarbeta med en forskare, eller varför inte själv bli en?  

Undervisningsdesign ger lärare på golvet möjlighet att göra ett bättre jobb och med bättre redskap.  En knäpp jämförelse: som att tvätta för hand och mot att använda en tvättmaskin.  Tvättmaskinen ger ett bättre resultat, dessutom får man tid över till annat. Lärare gör onödigt och ineffektivt jobb om vi ensamma kämpar med vad, hur och varför. Dessutom missar vi att utveckla vårt tänkande om didaktiska frågor. Ingenting är så effektivt som att reflektera, utvärdera och diskuterara med andra lärare och forskare. Det är dumt att låta bli.


Johanna Lundström

Gymnasielärare i kemi och biologi, doktor i biokemi och tidigare kemiforskare.

Mejla