Det vetenskapligt grundade lovet

Publicerad Av

Det har pratats mycket om forskning och vetenskaplig grund på sistone. Samtidigt närmar sig höstlovet och det är inte en dag för tidigt. Kan ett lov ha vetenskaplig grund?

"Höstlovet" var förr "Potatislovet", den vecka på hösten då eleverna var tvungna att hjälpa sina föräldrar bärga årets sista potatisar från åkrarna. Man kan lätt luras att tro att höstlovet därmed är föråldrat och borde kunna användas till undervisning, kompetensutveckling, planering eller "kompetensutveckling" men faktum är att vi lärare behöver en obruten veckas vila i mitten av höstterminen.

... eller kanske ännu mer, vad vet jag? Något jag faktiskt vet, är att det finns en hel del forskning på lärarstress som ger oss vetenskaplig grund för att ja, lite då och då måste lärarna ha ett lov. Denna forskning är naturligtvis inte svensk, för i Sverige bedriver vi inte skolforskning på det viset, utan ägnar oss istället åt essäskrivande kring betyg och bedömning, utan det är fråga om finsk forskning.

Kari Salo 2002
I Finland gjordes, under senare hälften av 1980-talet fram till mitten av 90-talet, flera stora undersökningar av stress och nedvarvning hos finska lärare. Det var inte bara fråga om djupintervjuer, utan även om kvantitativa mätningar, gjorda över lång tid och med vetenskapliga metoder.

1988 gjordes en större studie i Finland, där man mätte lärares ackumulerade stress, dvs. man mätte hur stress byggs på under en tid. Detta mättes bland annat genom blodprov. Det visade sig då att efter en viss tid räckte inte nattvilan till för att sänka stressen till en säker nivå, och i november var den ackumulerade stressen så hög, att en hel helgs vila inte räckte till för att lärarna skulle vara avstressade måndag morgon. Studien ledde till att man i Finland 1991 införde ett 1-veckas lov mitt under höstterminen. Vid uppföljande mätningar konstaterades det att lärarna visserligen fortfarande hann uppnå farliga stressnivåer till Jul men att den ackumulerade stressen bröts av höstlovet.

I Sverige hittar jag inga vetenskapliga studier av den här storleken, utom en genomförd i Örebro län 1992-95 men den mätte inte ackumulerad stress, utan andra saker. Intressant ändå och värd att läsa (HÄRlänk till annan webbplats). Allt annat jag hittar saknar tillräcklig omfattning, även om resultaten i de flesta fall stämmer överens med min egen uppfattning.

Man kan ju hoppas att det nu, med den nationella debatt kring lärares hälsa, stress och arbetsbelastning vi haft de senaste åren, påbörjas rejäla forskningsprojekt kring ur vi egentligen mår och varför. Sådana förhoppningar ska man kanske inte ha?

Nu är det ialla fall lov och på Utbildningsförvaltningen i Lund ska vi ha en hel, obruten vecka. Jag vet att man på andra håll har två eller tre arbetsdagar under vecka 44. Om någon vill ha en obruten vecka så tvinga De Höga Ansvariga att ägna en del av vecka 44 åt att läsa finsk forskning (till exempel HÄRlänk till annan webbplats).

Ha ett trevligt potatislov!


Fredrik Andersson

Lärare samt distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmöhus

Mejla