Sök Sök
Meny Meny

Logga in

Mellan Scylla och Charybdis - om avtalet

Alla från LR-Stockholm som vid det extra förbundsrådet den 26/9 var inblandade i ställningstagandet till medlarbudet kände stor olust över att välja mellan två alternativ varav inget var bra: att rösta ja till medlarnas bud med de brister detta hade, eller att säga nej och se bland annat det garanterade löneutfallet på lägst 4,2% från 1 april falla i en stundande konfliktsituation. Synen på medlarbudet skilde sig inte särskilt mycket mellan ja- och nejsägare. Det var i synen på konsekvenserna som vi skilde oss åt. Undertecknad röstade i LR:s styrelse ja till att rekommendera förbundsrådet att anta medlarbudet. Dagen därpå röstade även majoriteten av LR-Stockholms delegater på förbundsrådet ja.
Många medlemmar hade förhoppningar om att kravet på 10.000:- mer skulle ta ett stort steg mot att förverkligas i årets avtalsrörelse. Synpunkter finns om att LR inte borde ha gått ut med krav som vi inte kunnat realisera. Det är dock självklart att vi ska kunna uttrycka ett långsiktigt lönekrav om hur mycket lärarlönerna måste höjas för att motsvara andra akademiska yrken med motsvarande utbildningslängd, ansvar, svårighetsgrad, komplexitet och utbildningslängd. Det kommer vi att göra igen. Vi vet, har sagt och skrivit att lärarlönerna inte kommer rättställas i en enda avtalsrörelse och sannolikt inte så länge SKL och kommunerna är vår motpart. Vi vet att en rad andra processer och aktörer, inte minst staten, måste till för att lyfta det yrke som körts i botten under så lång tid.

Att medlarna skulle tvinga både lärarfacken och SKL att ta ställning till något som var oaptitligt för båda parter var tämligen självklart. Så fungerar medling.
Lägst 4,2 % i genomsnittligt lönelyft för LR:s medlemmar skulle kunna vara början på en uppvärdering. Problemen är att fortsättningen de kommande åren lyser med sin frånvaro. Lägst "märket" för 2013 imponerar föga och de sifferlösa åren 2014 och 2015 retar gallfeber på oss alla som minns 2007 när vi senast hade sifferlöst och Stockholms stad avbröt pågående löneförhandlingar och gjorde ett ensidigt arbetsgivarutlägg. Händer samma sak igen på våren 2014 finns en uppsägningsmöjlighet för avtalets sista år. Då kommer missnöjet över lärarnas löner och villkor att hamna i knäet på politikerna i valrörelsen, som förhoppningsvis redan domineras av kommunernas oförmåga att klara av huvudmannaskapet för skolan.

Många tycker förstås att det hade varit bättre att redan nu låta medlemmarnas ilska och engagemang komma till uttryck, genom att säga nej och lägga konfliktvarsel. Problemet är att strejk bryter retroaktivitet enligt svensk arbetsgivartradition. Då hade 4,2% från första april med retroaktiva pengar i december varit ett minne blott.

Alternativet till medlarbudet var alltså konfliktvarsel. Tar två fackliga organisationer (LR och LF måste vara överens) till stridsåtgärder måste det finnas konfliktmål som är både tydliga och lätta att få med sig den allmänna opinionen på. Ett konfliktmål med garanterat högre utfall även för åren efter 2012 hade inte varit helt enkelt att kommunicera ens till en välvillig opinion om lärarfacken tackat nej till 4,2% för 2012, ett år när "märket" varit 2,6% och få fackförbund fått ut särskilt mycket mer.

Ett alternativt konfliktmål skulle kunna ha varit att i avtal få en lösning på de oerhört angelägna arbetstids- och arbetsbelastningsfrågorna. Frågan är hur vi hade kommunicerat detta för att få den allmänna opinionen med oss och SKL på knä? Arbetstidsfrågan har en komplexitet och en historia med "usksläpp", höjningar, ökad arbetsbelastning och en AD-dom från 2011 som gör att lärarfacken i sitt yrkande från i våras hade kravet: "Bilaga M kompletteras med skrivningar om hur undervisning, med undervisningen förknippat för- och efterarbete samt övriga arbetsuppgifter balanseras inom arbetstidens ramar." Detta är ett utmärkt och angeläget krav, men inget som går att ordna till utan ett omfattande förarbete. I Danmark fick grundskolorna en sådan lösning efter flera års gemensamt partsarbete där arbetsgivare och fack delade samma problembild. Man kan tycka att protokollsanteckningar om partsarbete kring arbetstiden är ett uttjatat område och inget värt i ett avtal, men faktum är att i medlarbudet finns tydliga skrivningar, med tidsangivelser som slutar senast vid årsskiftet 2013/14. Det slås fast vad SKL och lärarfacken ska göra kring lärares arbetssituation och arbetstid, bland annat i form av inventeringar av hur lärares arbetstid och arbetsuppgifter kan hanteras i olika skolformer. Dessa skrivningar fanns inte i SKL:s bud i juni utan har manglats fram av medlarna som uppenbarligen lyssnat till lärarfackens problembeskrivningar.

Den som hävdar att medlarbudet i stort sett är identiskt med SKL:s ratade bud från i juni bör också tänka på att arbetsgivarens krav på ett gemensamt löneutrymme för lärarfacken vid varje lönerevision nu förpassats till skuggvärlden för flera år framåt. Så är fallet även med SKL:s krav på att lönesättningen enbart skulle ske genom lönesättande samtal chef-medarbetare. I de kommuner där detta prövats är erfarenheterna att facket släppte förhandlingsrätten för sina medlemmar utan att få något högre löneutfall. LR:s rätt att välja förhandlingsvägen i kommunerna vid varje löneöversyn kvarstår ograverad.

Många medlemmar är besvikna över att medlarbudet antogs. Även med några dagars distans till beslutet känner alla som deltog i beslutet fortfarande stor vånda. Det är avgörande att kritiken mot lärares löner och arbetsvillkor även i fortsättningen riktas mot arbetsgivaren, SKL och kommunerna. I Stockholm kommer de närmaste veckorna förhandling om stadens budget för 2013 att ske. LR-Stockholm ska, bland annat, självklart yrka på att staden planerar för en fortsatt relativ nivåhöjning av lärarlönerna även de kommande åren.

 
Stockholm den 1 oktober 2012
Ragnar Sjölander
Ordförande i Lärarnas Riksförbund i Stockholms stad

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Redaktionen Stockholm stad

Sidan senast uppdaterad: 2012-10-03 14.03