Sök Sök
Meny Meny

Logga in

Öppet brev till Stockholms politiker om de kommunala gymnasieskolornas ekonomi

Om Stockholms stad vill ha kvar sina kommunala gymnasieskolor är det hög tid att staden tar det ekonomiska ansvaret för dessa och inte bara formulerar stolta paroller. I slutet av 2011 hade Stockholms stads 25 gymnasieenheter ett minus för årets verksamhet på 41,4 miljoner. Det samlade överskottet från 2010 på nästan 50 miljoner som flertalet skolor bar med sig hade reducerats kraftigt. Sammantaget gick skolorna in i 2012 års verksamhet med cirka 30 miljoner i fonderade medel. Idag är dessa pengar med enstaka undantag förbrukade. 2012 års resultat blev ett samlat minus för gymnasieskolorna på cirka 50 miljoner. Detta är det tyst om bland ansvariga politiker och tjänstemän. Gymnasieskolorna inom Utbildningsförvaltningen är satta på svältkost.

Ragnar Sjölander, Ordf LR Stockholm

Ett antal lärare i Blackebergs gymnasium skriver på DN-Debatt Stockholm den 31/1 om stadshusmajoritetens motto ”en skola i världsklass”: ”Men det förefaller vara en vision utan förankring i verkligheten”. I Utbildningsförvaltningens förslag till verksamhetsberättelse för 2012 stoppar arbetsgivarsidan huvudet i sanden och förklarar det underskott som växer likt en snöboll med ”svårigheter … att anpassa verksamheten till det minskande elevantalet.” Det finns självklart gymnasier med för få elever, men faktum är att även de gymnasieskolor som har bäst förutsättningar att planera sin organisation och har hög fyllnadsgrad (läs: 32 elever) i nästan alla klasser, exempelvis Blackebergs gymnasium och Östra Real, inte längre får ekonomin att gå ihop. Att gymnasieskolan som helhet är underfinansierad antyds dock i en glimt av klarsyn i verksamhetsberättelsen: ”Den faktiska snittkostnaden per program har varit högre än den schablon nämnden får för gymnasieskolan.”

De kommunala gymnasiernas ekonomiska störtdykning är en direkt konsekvens av otillräcklig finansiering från stadens sida, under flera år. I oktober yrkade Lärarnas Riksförbund i den centrala förhandlingen om stadens budget på en satsning utöver den föreslagna ökningen av elevpengen med 3 %, för en fortsatt lärarlönesatsning  under 2013. Detta avslogs. De kommunala skolornas del av de 100 miljoner som stadshusmajoriteten sköt till efter att läraravtalet HÖK 12 slöts täckte differensen för 2012 mellan tidigare budgeterade löneökningar och avtalets utfall på 4,2%. Andra kommuner har förklarat sig beredda att satsa på löneökningar utöver läraravtalets lägstnivåer både för 2012 och 2013, något som HÖK 12 förpliktigar till. I Stockholm ser det ut att stanna vid en kostnadstäckning för 2012.

Inte ens de 3 % som staden höjer elevpengen med för 2013 når ut till gymnasieskolorna. Ett nytt  hyresavtal med skolfastighetsbolaget SISAB innebär att elkostnaderna flyttas från skolorna till skolfastighetsbolaget. Detta får som konsekvens att den höjda elevpengen om 3 % reduceras med 2% (schablonberäkning), utan hänsyn till skolornas faktiska elkostnader eller egenfinansierade energiinvesteringar. Gymnasiernas ökning av intäkterna från elevpengen för 2013 stannar i praktiken vid någon procent, med ett högre löneläge från 2012. Lärarnas Riksförbund yrkade till Utbildningsförvaltningen i december, med stöd av flera andra fack, att gymnasierna skulle kompenseras för de ökade lokalkostnaderna, men detta avslogs. Andra gökungar i ekonomin är kostnaderna för en ny ledningsorganisation från 2011, där ett nytt ledningsskikt med tio gymnasiechefer i varsitt område inrättades. Uppenbarligen har organisationen stora brister, eftersom antalet ska reduceras till fem under 2013. Därtill kommer kraftigt ökade kostnader för IT i undervisningen, genom det dyra avtal staden har med Volvo IT om hyrdatorer till skolorna. Gymnasierna är idag mycket långt ifrån Utbildningsförvaltningens ambition 1:1, det vill säga en dator per elev. I Blackebergs gymnasium finns exempelvis en elevdator per fem elever.

Nu är rektorerna ålagda att som lojala tjänstemän, utan protester, lägga budgetarna för 2013 utifrån fullständigt orimliga ekonomiska förutsättningar, trots att det kokar på skolorna. Lärare som redan drabbats av kraftigt ökad arbetsbörda till följd av dokumentationskrav och fler arbetsuppgifter kommer i höst, efter uppsägningar av kollegor, att möta ännu större klasser och grupper inom det individuella valet, alltså fler elever att undervisa, handleda och bedöma; det vill säga ännu högre arbetsbelastning. Lärarna i Blackebergs gymnasium räknar i sitt DN-inlägg upp en rad andra besparingsområden som också kommer att drabba eleverna.

Om inte Stockholms stad politiker står upp för sina gymnasieskolor vad gäller finansieringen kommer den stolta parollen ”en skola i världsklass” snart att falla platt på överfulla klassrumsgolv.

Stockholm den 4 februari 2013

Ragnar Sjölander, ordförande i Lärarnas Riksförbund i Stockholms stad

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Ansvarig för sidan: Redaktionen Stockholm stad

Sidan senast uppdaterad: 2013-02-17 18.22