Sök Sök
Meny Meny

Logga in

- Anpassa textstorlek +

Betydelsen av att se lönepåslagen i procent

Ur Bänkpressen nr 4 1998

Frågan är från 1998, men är fortfarande lika aktuell idag. Resonemanget i nedanstående artikel gäller fortfarande, även om siffrorna ändrats en aning... Alla medlemmar i Lärarnas Riksförbund i Stockholm har säkerligen noterat att lärare får olika lönepåslag numera, på grund av vårt individuella lönesystem. Är då t ex ett lönepåslag på 1000:- lika mycket värt för alla? Till synes likvärdiga lönepåslag är faktiskt endast rättvisa under förutsättning att den med den lägre lönen värderats "högre". Hur kommer sig detta? Vad är viktigt för Lärarnas Riksförbunds långsiktiga lönepolitik?

Alla löneförhandlingar utgår från ett gemensamt utrymme som beräknas genom att man tar alla lärare som är anställda på skolan, slår ihop deras löner och multiplicerar summan med den procentsats som är fastställd för den aktuella förhandlingen, exempelvis 2,5 %. En konsekvens av denna beräkningsgrund är givetvis att lönepotten blir större på skolor med ett högt löneläge.

Lärarnas Riksförbund vill ha lönespridning
Lärarnas Riksförbunds lönepolitik utgår inte från att alla lärare ska ha samma påslag. Sedan Avtal 2000 har vi förbundit oss för att verka för att bibehålla lönespännvidden mellan de lärare som tjänar minst och dem som tjänar mest, och helst öka den. Många tar sig säkert för pannan nu, men denna ojämlikhetssträvan hos en facklig organisation är endast paradoxal. Faktum är att alla, även den nyanställde läraren tjänar på att äldre kollegor har månadslöner på uppemot 35 000 kr, ja helst 40 000! Detta beror givetvis på den tidigare nämnda beräkningsgrunden för den lokala potten, där en lärare med 40 000 kr i månadslön genererar dubbelt så mycket till potten som en med 20 000. Hur denna pott sedan fördelas avgörs av de lönekriterier som ni helst ska komma överens om lokalt på skolan, utifrån Lärarnas Riksförbunds och arbetsgivarens framförhandlade centrala kriterier. Av detta följer att alla lärare på skolan också tjänar på att nyanställda lärare får bra ingångslöner när de kommer in i lönesystemet och börjar generera till den lokala potten, till och med om deras löner hamnar på samma nivå som eller över lönerna för lärare som arbetat ett par år.

Individuella lönesystemet viktiga
Den stora anledningen till att Lärarnas Riksförbund 1996 övergick till ett helt individuellt lönesystem var att lärare med många års tjänstgöring skulle kunna få en fortsatt löneutveckling, och inte som förr hamna i "slutlön" efter många års uppflyttning i det gamla tariffsystemet. Lärarnas Riksförbund har bedömt att det individuella lönesystemet är det enda möjliga för att på sikt få upp lärarlönerna till nivåer som är jämförbara med andra yrkesgrupper med motsvarande utbildning och ansvar. För att komma dit är det nödvändigt att även lärare med höga löner får höga påslag och fungerar som "harar" och riktmärken för lärares löneutveckling.

Tänk på procenten
Att i längden ge enbart kronpåslag med fasta belopp, i värsta fall samma summa, till alla lärare får på sikt samma negativa konsekvenser för lärarkårens löneutveckling som det gamla tariffsystemet. "Tänk på procenten!", som de supande semesterfirarna ständigt sade i Lasse Åbergs filmklassiker Sällskapsresan. Samma kronpåslag, exempelvis 400 kr, ger 1,6 % för dem med 25 000,  1,3 % för lärare med 30 000 kr i månaden och blott 1,1% för de lärare som tjänar 35000kr /mån.

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Redaktionen Stockholm stad

Sidan senast uppdaterad: 2014-11-21 15.32

Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll