Sök Sök
Meny Meny

Logga in

- Anpassa textstorlek +

Lokala skolutvecklingsavtalet

LOKala avtalet
SÖDERTÄLJE KOMMUN, FÖRHANDLINGSPROTOKOLL
Lärarförbundet och LR 2001-05-15

Lokalt skolutvecklingsavtal
Arbetsgivarpart Södertälje kommun genom kommunstyrelsens personalutskott Företrädare Agneta Jöhnk och Hans Broman
Medverkande från berörd förvaltning Sören Karlström och Anita Elenius
Arbetstagarparter och företrädare Lärarförbundet: Birgitta Eriksson Lärarnas Riksförbund: Göran Björling
Datum 15 maj 2001
Protokollförare Hans Broman
Justerande Agneta Jöhnk, Birgitta Eriksson och Göran Björling

§ 1 Denna förhandling har förts i enlighet med bestämmelserna om lokalt avtal i ÖLA 00, bilaga 3 punkt 3.

§ 2 En skolutvecklingsgrupp enligt ÖLA 00, bilaga 3, punkt 2, har bildats för att följa förskolans och skolans resultat och förnyelse. Skolutvecklingsgruppen ska enligt punkten ta fram en översiktlig planering av utvecklingsarbetet vad gäller sex utvecklingsområden som nämns i punkten. Gruppen ska följa intentionerna i ÖLA 00, bilaga 6 ("Ökad måluppfyllelse — ett ansvar som delas av många") och även ta del av skolornas kvalitetsredovisningar. Parterna är ense om att denna centrala skolutvecklingsgrupp (CSU) vidare ska verka för att den kommunala skolan fortsätter att vara ett attraktivt alternativ i Södertälje. I gruppens uppgifter ingår också att verka för att behålla och rekrytera lärare i Södertälje kommun.

§ 3 Parterna träffar överenskommelser enligt bilagorna 1—7 för följande sex utvecklingsområden:- barns och elevers inflytande - arbetsorganisationen - arbetstiden (bilagorna 3 och 4) - arbetsmiljön - lärarnas kompetens - introduktion av nya. Arbetet inom utvecklingsområdena ska syfta till att öka uppfyllelsen av de mål som gäller i kommunens skolor och andra pedagogiska verksamheter. Bland utvecklingsområdena ska centrala skolutvecklingsgruppen inledningsvis prioritera arbetstider, kompetensutveckling och introduktion. Parterna avser att utarbeta en ny överenskommelse om arbetstid för SFI-lärare och studie- och yrkesvägledare.Av praktiska skäl har orden skola, lärare, elever och skolledning använts i bilagorna. Dessa begrepp ska i tillämpliga delar ges utvidgad innebörd enligt följande:Med skola menas i bilagorna även förskola, förskoleklass och fritidshem samt kulturskola och sfi. Med lärare menas i bilagorna även förskollärare, fritidspedagog, hemspråkstränare och studie- och yrkesvägledare. Med elever menas i bilagorna även barn i förskola och fritidshem. Med skolledning menas i bilagorna rektor, biträdande rektor, förskolechef eller motsvarande.

§ 4 Parterna antecknar också följande gemensamma utgångspunkter:Alla elever ska ha rätt att nå utbildningens mål, uttryckta i läroplaner o d. Ett flexibelt arbetssätt kring elevens lärande kan främja måluppfyllelsen. Som framgår av skollagen har utbildningen fler mål än att ge eleverna kunskaper och färdigheter. Den ska också, i samarbete med hemmen, främja elevernas harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Verksamheten ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Exempelvis ska den som verkar i skolan främja jämställdhet mellan könen. I detta kan också sägas ligga att skolan ska främja likabehandling och ökad förståelse mellan människor med olika etnisk och social bakgrund.  
§ 5 Vid varje skola ska finnas en lokal skolutvecklingsgrupp, som följer upp tillämpningen av detta avtal och diskuterar sådana skolutvecklingsfrågor som inte är intressanta för andra personalorganisationer. Gruppen ska diskutera hur skolans måluppfyllelse kan ökas, bl a med utgångspunkt i skolans kvalitetsredovisning. I gruppen ingår företrädare för skolledningen och för de lärarorganisationer som har träffat avtalet.

§ 6 Detta avtal gäller från och med den den 15 maj 2001 och tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid av tre månader. Bilaga 3 gäller emellertid fr o m höstterminen 2001 och ska tillämpas även vid planeringen inför höstterminen. I mars eller april varje år ska den centrala skolutvecklingsgruppen revidera avtalet, dvs granska hur det fungerar och diskutera om det bör ändras. Parterna noterar att detta avtal upphör att gälla redan den 30 september 2001 för den händelse att det centrala avtalet ÖLA 00 blir uppsagt senast den 30 juni 2001, detta enligt bilaga 3 till ÖLA 00.Parterna noterar också att det lokala avtalet från 1998 om skolutveckling och arbetstider för lärare redan har upphört att gälla.

§ 7 Förhandlingarna förklaras avslutade.
Vid protokollet Hans Broman
Justeras
För Södertälje kommun: Agneta Jöhnk
För Lärarförbundet: Birgitta Eriksson
För LR: Göran Björling

Bilaga 1: Barns och elevers inflytande
Bakgrundsinformation:  I arbetsmiljölagen (6 kap 17-18 §§) och arbetsmiljöförordningen (6a och 8a §§) finns föreskrifter om elevskyddsombud, eller elevarbetsmiljöombud som vi säger i Södertälje. Bl a sägs i förordningen att elevarbetsmiljöombud får närvara vid skyddskommittésammanträden. I samverkansavtalet har kommunen och lärarorganisationerna kommit överens om vilka sammanträden detta innebär i vår kommun. Enligt lagen och förordningen utses elevarbetsmiljöombud från grundskolans år sju och uppåt. Skolan ska arbeta med att utveckla inflytande och ansvar för barn och elever, vilket kan underlätta för skolan att nå sina mål. Framför allt är det en viktig uppgift för lärarna/arbetslagen att tillsammans med eleverna planera hur arbetet ska organiseras för att ge eleverna träning i eget inflytande och ansvarstagande. Alla som arbetar i skolan ska klargöra att inflytande och ansvar hör ihop. Kommunen strävar efter att finna bra former för elevmedverkan i arbetsmiljöfrågor även före år sju. Såväl utbildningskontorets ledning som berörda rektorer kommer att samråda med företrädare för lärarorganisationerna i dessa frågor. Även yngre elever ska få inflytande över och ansvar för utformningen av arbetsmiljön. Utbildningskontoret kommer att minst en gång per läsår anordna utbildning för elevarbetsmiljöombuden och erbjuda kommundelarna platser i utbildningen. Även social- och arbetsmarknadskontoret ska utbilda elevarbetsmiljöombud. Utbildningskontoret kommer också att samråda med elevorganisationerna och lärarorganisationerna om hur elevmedverkan kan utvecklas, såväl i arbetsmiljöfrågor och andra driftfrågor på en skola, som i själva undervisningen. Utbildningskontoret ska stimulera till att dessa frågor också kommer under diskussion ute på skolorna. Även andra kontor med skolverksamhet ska arbeta med att utveckla elevmedverkan.

Bilaga 2: Arbetsorganisation
Skolan ska organiseras så att ökad måluppfyllelse för barn, ungdomar och vuxenstuderande i skolan främjas. Bland de många faktorer som kan hindra måluppfyllelsen i skolan finns hinder som är knutna till organisation och traditioner. Det är en viktig uppgift för alla som är verksamma i skolan att identifiera sådana hinder och själva försöka undanröja dem eller uppmärksamma skolledningen på dem. De lokala skolutvecklingsgrupperna och arbetslagen måste fortsätta att diskutera hur man bäst kan nå resultat utifrån de förutsättningar som gäller. Prioritering och omprövning är viktiga uppgifter för lärare/arbetslag.1. Ansvarsfördelning Ansvar och befogenheter bör i största möjliga utsträckning ligga på lärarna och arbetslagen, som ska kunna utforma verksamheten tillsammans med eleverna. Lärares kunnande, engagemang och kreativitet är en förutsättning för att målen ska kunna uppnås. Verksamheten behöver kunna förändras när förutsättningarna förändras. Exempelvis ska nya metoder kunna prövas i arbetet med eleverna. Lärare/arbetslag ska ha stor frihet att välja pedagogiska metoder i syfte att öka måluppfyllelsen Fördelning av ansvar, befogenhet och roller i övrigt ska vara tydlig dels mellan skolledning och lärare/arbetslag och dels mellan arbetslagets medlemmar. Inte minst ska övervägas hur befogenheterna i ekonomiska frågor kan fördelas på ett sätt som stödjer ansvarsfördelningen.

2. Skolledningen Skolledningsresursen ska vara så stor att det finns förutsättningar att genomföra detta skolutvecklingsavtal, med den närhet som är nödvändig mellan skolledning och lärare/arbetslag. Ett bra samspel dem emellan är en viktig förutsättning för att utveckla det pedagogiska arbetet. En viktig fråga är fortsatt kompetensutveckling för skolledarna, inte minst för uppgiften att vara pedagogiska ledare. Ett lämpligt riktmärke kan vara en skolledare per 25 — 35 medarbetare, beroende på verksamhetens art. När flera skolledare ingår i skolledningen ska det vara tydligt för alla lärare och arbetslag vilken av skolledarna som är deras närmaste chef.

3. Arbetslag Att lärarna arbetar gemensamt i arbetslag har många fördelar. I arbetslaget kan lärarna stödja och uppmuntra varandra.När man väljer indelningsgrund för arbetslag (t ex elevinriktning eller ämnesinriktning) bör man fråga sig vad som är bäst för eleverna, vad som bäst stödjer ett effektivt resursutnyttjande och vad som gynnar decentralisering genom att utveckla ansvar och inflytande.I varje skola avgörs om lagledare ska utses för de olika arbetslagen. Den tid ett lagledarskap kan ta ska beaktas av arbetsledningen vid fördelningen av arbetsuppgifter.

4. Vikariat Utbildningskontoret och de andra kontor som skolor ingår i ska verka för att "fasta lärarvikarier" kan anställas, så att ordinarie lärare endast i begränsad omfattning ska behöva ta plötsliga vikariat. Fasta vikarier kan emellertid inte täcka hela behovet av vikarier. Förutsättningarna för att anlita tillfälliga vikarier kan också skifta, bl a mellan olika skolformer. Därför kan viss sjukfrånvaro, liksom även planerad frånvaro, behöva täckas genom insatser av andra lärare, i första hand inom ramen för deras ordinarie arbetstid. Hur (och om) det uppkomna vikariebehovet ska tillgodoses bör i möjligaste mån avgöras i samverkan mellan skolledning och lärare/arbetslag. Centrala skolutvecklingsgruppen ska också följa upp hur vikariatsfrågorna fungerar.

5. Särskilda uppdrag Det är önskvärt att lärare kan ges särskilda ansvarsuppgifter eller utvecklingsuppdrag och tidsutrymme för dessa. Därigenom ges karriärmöjligheter med inriktning mot skolans kärnverksamhet inom ramen för anställningen som lärare.

6. Medarbetar- och lönesamtal Medarbetar- och lönesamtal ska hållas minst en gång per verksamhetsår och anställd. Samtalet/samtalen ska knytas till arbetet med individuella utvecklingsplaner för lärarna.Dessa planer ska undertecknas av skolledning och lärare samt följas upp.

Bilaga 3: Arbetstider för lärare som omfattas av bilaga M
Med arbetsfördelning menar vi här klarläggandet av vilka uppgifter lärarnas avtalsenliga arbetstid ska användas till. En av utgångsförutsättningarna för arbetsfördelningen är att lärare inte ska försättas i en arbetssituation som kan medföra ohälsa. Enligt bilaga M, punkt 7 a, ska planeringen av arbetet, med utgångspunkt från verksamhetens behov, ske på så sätt att arbetsinnehållet anpassas till lärares olika förutsättningar. Till förtroendearbetstiden hör enskilt för- och efterarbete till lektioner samt spontana elev- och föräldrakontakter och tid för enskild fortbildning och utveckling.

1. Lokal överenskommelse om arbetstidsförkortning Parterna överenskommer om arbetstidsförkortning för personal som omfattas av bilaga M, på så sätt att måtten på årsarbetstid baseras på 39 timmars arbetsvecka i stället för40. Det innebär att den beräknade genomsnittliga totala årsarbetstiden för heltidsarbete sänks från 1767 till 1725 timmar och att den reglerade arbetstiden (R-tiden) sänks från 1360 till 1325 timmar.I genomsnitt blir R-tiden därmed 6,8 timmar per A-dag, vilket innebär 34 timmar per normalvecka. Förtroendearbetstiden kan då schablonmässigt beräknas till i genomsnitt 10,2 timmar per normalvecka.

2. Balans mellan arbetsuppgifter och arbetstid Arbetsuppgifterna ska rymmas inom arbetstiden. De arbetsuppgifter som inte hör förtroendearbetstiden till ska alltså inte bli större än vad som kan rymmas inom R-tiden. De lokala parterna i kommunen är ense om att övertidsarbete ska undvikas.Det kan ändå av olika skäl förekomma övertidsarbete. En förutsättning för att övertidsersättning ska kunna utges är att övertiden är beordrad av arbetsgivaren. Om övertiden är enkel eller kvalificerad beror på vilka klockslag den fastställda R-tiden är förlagd till.

3. Planeringsperioder Arbetsperioden indelas i tre planeringsperioder för planeringen av de huvudsakliga arbetsuppgifterna. Datum för perioderna bestäms för varje skola genom överenskommelse i A-samverkansgruppen.Avräkning för övertid ska ske efter slutet av varje planeringsperiod.

4. Arbetsfördelning Lärare/arbetslag och skolledare ska inför en ny planeringsperiod diskutera lärarens/arbetslagets uppgifter. Därvid ska olika omständigheter beaktas, knutna till såväl det pedagogiska arbetet med eleverna som övriga läraruppgifter. Läraren/arbetslaget kan då komma överens med skolledningen om vilket uppdrag man har att utföra. Om tyngdpunkten i diskussionen läggs på läraren eller arbetslaget kan variera. När centrala skolutvecklingsgruppen reviderar avtalet våren 2002 ska särskilt beaktas hur lärarnas arbetssituation i skolorna har balanserats mot måluppfyllelsen. Varje lärare ska upprätta ett arbetsschema som tydliggör arbetsuppgifterna.

Undervisningstidens omfattning
Riktmärke vid planering inför nytt läsår är de mått på reglerad undervisningstid som gällde enligt ÖLA 2000. (LR:s upplysning :1080 min/v år 1-6; 1000 min/v år 7-9; 504 tim/v för teoretiska ämnen på gymn)För att uppnå nödvändig flexibilitet ska vi arbeta med genomsnitt mellan läsåren för individ eller arbetslag. Arbetslaget har rätt att inom sig fördela arbetsuppgifterna. Arbetsfördelning inför nytt läsår behandlas i A-samverkansgrupp eller MBL-förhandling.Under läsåret ska mer permanent förändring av arbetsfördelningen ske i samverkan mellan skolledning och lärare/arbetslag samt fackliga företrädare, så att ingen enskild lärare beordras att undervisa mer än vad som hade överenskommits för läsåret.
Förläggning av R-tid Strävan ska vara att fördela R-tiden så jämnt som möjligt under arbetsperioden och undvika stor oregelbundenhet i veckoarbetstid. Lärare/arbetslag och skolledare ska tillsammans diskutera fram den mest ändamålsenliga fördelningen över läsåret med hänsyn till arbetsuppgifterna och lärarnas individuella förutsättningar. På motsvarande sätt ska man också diskutera fram arbetstidsschemat, dvs hur R-tiden ska förläggas under arbetsveckorna. Skolledning och lärare kan komma överens om att en del av den reglerade arbetstiden kan förläggas till annan plats än skolan, om detta är motiverat.
Alternativa arbetstidskonstruktioner Parterna ska överväga möjligheterna att utveckla andra arbetstidskonstruktioner än den i bilaga M som en alternativ möjlighet för lärare.

Bilaga 4: Arbetstider för förskollärare, fritidspedagoger och hemspråkstränare
Med arbetsfördelning menar vi här klarläggandet av vilka uppgifter lärarnas avtalsenliga arbetstid ska användas till. En av utgångsförutsättningarna för arbetsfördelningen är att lärare inte ska försättas i en arbetssituation som kan medföra ohälsa. Planeringen av arbetet ska, med utgångspunkt från verksamhetens behov, ske på så sätt att arbetsinnehållet anpassas till lärares olika förutsättningar. Lokal överenskommelse om arbetstidsförkortning Parterna träffar principöverenskommelse om arbetstidsförkortning baserad på 39 timmar per helgfri vecka för förskollärare, fritidspedagoger och hemspråkstränare i stället för 40. Begränsningsperioden för genomsnittsberäkningen är liksom förut fyra veckor, med möjlighet att utsträcka perioden till sexton veckor om det finns skäl. Arbetstiden fördelas med 33 timmar per vecka på barngruppstid (B-tid) och 6 timmar per vecka på planeringstid (P-tid). Planeringstiden är avsedd för alla de aktiviteter, förutom raster, som inte utförs i barngruppen, t ex verksamhetsplanering i grupp och individuellt, samverkan med föräldrar, och konferenser.För att uppnå ett optimalt och flexibelt nyttjande av både barngruppstid och planeringstid införs en timbank för planeringstiden. Timmarna i timbanken kan då disponeras med flexibelt antal timmar per vecka utifrån verksamhetens och medarbetarens behov. Begränsningsperioden för timbanken är fyra veckor.Samtidigt som arbetstidsförkortningen genomförs slopas tidigare avtal mellan kommunen och Lärarförbundet om klämdags- och helgdagsaftonsförmåner. De nya arbetstidsbestämmelserna i denna punkt 1 kan inte genomföras omedelbart. Kommunen och Lärarförbundet ska senast den 15 juni 2001 träffa överenskommelse om när punkten kan genomföras.2. Balans mellan arbetsuppgifter och arbetstid Arbetsuppgifterna ska rymmas inom arbetstiden. De lokala parterna i kommunen är ense om att övertidsarbete ska undvikas.Det kan ändå av olika skäl förekomma övertidsarbete. En förutsättning för att övertidsersättning ska kunna utges är att övertiden är beordrad av arbetsgivaren. Om övertiden är enkel eller kvalificerad beror på vilka klockslag den fastställda arbetstiden är förlagd till.3. PlaneringsperioderVerksamhetsåret indelas inom förskolan i två planeringsperioder för planeringen av de huvudsakliga arbetsuppgifterna. I förskoleklassen, grundskolan och skolbarnsomsorgen gäller i stället tre planeringsperioder. Avräkning för övertid ska ske kontinuerligt enligt nuvarande rutiner.4. Arbetsfördelning Lärare/arbetslag och skolledare ska inför en ny planeringsperiod diskutera lärarens/arbetslagets uppgifter. Därvid ska olika omständigheter beaktas, knutna till såväl det pedagogiska arbetet med eleverna som övriga läraruppgifter. Läraren/arbetslaget kan då komma överens med skolledningen om vilket uppdrag man har att utföra. Om tyngdpunkten i diskussionen läggs på läraren eller arbetslaget kan variera. Balansen mellan arbetet med eleverna och övrigt arbete ska vara tillfredsställande. När centrala skolutvecklingsgruppen reviderar avtalet våren 2002 ska särskilt beaktas hur lärarnas arbetssituation i skolorna har balanserats mot måluppfyllelsen. Varje lärare ska upprätta ett arbetsschema som tydliggör arbetsuppgifterna.5. Förläggning av arbetstid Strävan ska vara att fördela arbetstiden så jämnt som möjligt under arbetsperioden och undvika stor oregelbundenhet i veckoarbetstid. Lärare/arbetslag och skolledare ska tillsammans diskutera fram den mest ändamålsenliga fördelningen över verksamhetsåret med hänsyn till arbetsuppgifterna och lärarnas individuella förutsättningar. På motsvarande sätt ska man också diskutera fram arbetstidsschemat, d.v.s. hur arbetstiden ska förläggas under arbetsveckorna. Skolledning och lärare kan komma överens om att en del av arbetstiden kan förläggas till annan plats än skolan, om detta är motiverat.6. Alternativa arbetstidskonstruktioner Parterna ska överväga möjligheterna att i stället tillämpa bilaga M för förskollärare och fritidspedagoger.

Bilaga 5: Arbetsmiljön
Arbetsmiljö, arbetsorganisation och arbetsinnehåll ska utformas så att lärare inte försätts i en arbetssituation som kan medföra ohälsa. Här måste människors olika individuella förutsättningar beaktas.Hur arbetsmiljöarbetet ska gå till finns bestämmelser om, bl a i statliga författningar och i samverkansavtalet. I samverkansgrupper av olika slag är kommunen och personalorganisationerna företrädda. Där kan diskuteras närmare hur arbetsmiljön kan förbättras för att goda resultat ska nås. I anslutning till detta diskuteras också vilka undersökningar som behöver göras och vilka utbildnings- och informationsinsatser som kan behövas.1. Med anledning av Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete kommer kontoren i kommunförvaltningen att se över sitt arbetsmiljöarbete och försöka förbättra delar som inte fungerar tillfredsställande.2. Vid utläggning av R-tid läggs skälig tid ut strax före och efter varje undervisningstillfälle. Tid för avslutningsarbete efter undervisningstillfälle närmast före lunchrast ska inte räknas in i de 30 minuter som en lärares lunchrast minst ska omfatta. Detsamma gäller tid för förberedelsearbete inför undervisningstillfälle närmast efter lunchrast. Om en lunchrast i undantagsfall inte kan göras tillräckligt lång, ska skolledningen diskutera problemet med berörd lärare. Om läraren inte accepterar den korta lunchrasten ska skolledningen MBL-förhandla med berörd personalorganisation.3. Lärares och elevers arbetsmiljö främjas av att lokaler hålls välutrustade, trivsamma och i ordning. Ett sätt att uppnå detta kan vara att varje lärare i möjligaste mån får sin undervisning förlagd till ett och samma klassrum eller hemvist. Förutsättningarna för sådana lösningar kan dock variera mellan olika skolor.

Bilaga 6: Lärarnas kompetens
Bakgrundsinformation:Med kompetensutveckling avses enligt AB 98 bilaga M punkt 7 "insatser som syftar till att utveckla lärares förmåga att skapa goda förutsättningar för elevernas lärande". I samma punkt står också att tid för kompetensutveckling ska avsättas och samlas inom den reglerade arbetstiden utifrån riktmärket 104 timmar per heltidsanställd och verksamhetsår. Det står också att denna tid fördelas mellan arbetstagarna. Kompetensutveckling innefattar inte bara reguljär fortbildning utan också andra typer av insatser som kan tjäna syftet, t ex gemensam reflektion och diskussion, pedagogisk utvärdering och handledning, auskultation vid kollegers undervisning. Kompetensutvecklingens inriktning styrs av skolans mål och bör därför ske utifrån verksamhetens behov med starkt beaktande av arbetslagens och individernas skiftande situationer. Varje lärare och arbetslag har ett ansvar för att beskriva på vilka punkter de skulle behöva utveckla sin kompetens och för att utifrån dessa planera sin kompetensutveckling. Skolledningen tillhandahåller resurserna och har ett ansvar för helheten. Individuella kompetensutvecklingsplaner ska senast den 31 december 2001 utarbetas i samarbete mellan skolledning och lärare. En kompetensutvecklingsplan ska också ingå i varje skolas arbetsplan. Kontor med flera skolor ska också på kontorsnivå upprätta kompetensutvecklingsplaner, där personal som omfattas av detta avtal ska ingå. Det är angeläget att tillräckliga medel finns till förfogande för att tillgodose behovet av kompetensutveckling. Nya former för kompetensutveckling bör prövas. Förskollärare och fritidspedagoger som inte omfattas av bilaga M ska ges möjlighet till kompetensutvecklingstid utifrån riktmärket 48 timmar per år (inklusive sedvanliga gemensamma barnfria dagar, f n en per termin). En förutsättning är att kompetensutvecklingsinsatserna för en enskild bygger på konstruktiva förslag i en genomarbetad kompetensutvecklingsplan.

Bilaga 7: Introduktion av nya
Det är viktigt att de nyutexaminerade och de nyanställda får en god introduktion. Förutom att introduceras på arbetsplatsen och i kommunen ska de introduceras i en bra arbetsgemenskap.Varje arbetsplats ska ha en fastställd rutin för introduktion av nyanställda. Alla nya medarbetare ska ha rätt till introduktion i arbetet. Den nya medarbetaren har ett aktivt ansvar i introduktionen Arbetslaget har ansvar för att introducera den nya medarbetaren i arbetslagets arbete. Nyutexaminerade lärare ska ha en mentor i sitt arbete. Denne ska vara en erfaren lärare med adekvat kompetens. Tid för uppdraget ska finnas inom arbetstidens ram. Nyanställda utan lärarutbildning ska ha fortlöpande handledning i sitt arbete. Tid för uppdraget ska finnas inom arbetstidens ram. Skolledningen ska hålla avslutningssamtal med lärare som slutar en tillsvidareanställning eller en längre visstidsanställning.  

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Jörgen Krüsell

Sidan senast uppdaterad: 2011-01-31 14.12

Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll