Att leva som man lär – hur lär jag mina elever utveckla skrivandet?

Jag har fått skrivkramp. Det är en fruktansvärd känsla som jag inte har haft förut. Denna känsla får mig att tänka på mina elever eftersom jag i min roll som lärare lär dem skriva olika texter med olika syften. Då och då möter jag elever med skrivkramp.

Publicerad Av

Jag är van att hantera frustrationen och ge dem strategier attlyckas och att allt som oftast få dem dit de ska. Om inte på första försöket så med tiden och med tilltron att de kan lyckas. Hur gör jag för att få dem att träna och utveckla sin skriftliga förmåga?

En tanke väcktes om att jag kan skriva hur jag gör för att hjälpa elever att komma runt skrivångesten och utveckla sitt språk, identitet och förståelse för hur olika vi människor är.

Använd varandra för metareflektion

Denna tanke om skrivkrampen fick jag dessutom stöd för då jag vände mig till det utvidgade kollegiet för att inventera vad de vill att jag ska blogga om och vad de är intresserade av att läsa. Några av de tankar som jag fick var bl a att synliggöra skrivprocessen och det tog jag till mig. Jag måste ju leva som jag lär och använda mig av mina kollegor i det utvidgade kollegiet då jag uppmuntrar elever till att använda varandra när de behöver tankehjälp. Problemet för mig idag är att jag har en för fri skrivuppgift. I klassrummet styr jag alltid skrivuppgifterna och vi hämtar alltid inspiration från andra texter innan eleverna skriver. Det är egentligen där jag får prestationsångest, för jag gör det för stort, och tänker att jag inte har något att dela som kan vara intressant nog att läsas.

Exempeltexter att utgå från

Mina kollegor som också bloggar som ämnesspanare har ju redan delat. Kanske kan jag ta hjälp av vad de har skrivit? Jag blir nyfiken och läser samtligas inlägg och tänker att de har alla olika ingångar. Alla bra på sitt sätt, men väldigt olika. Olika är bra och får bort lite av min prestationsångest. Jag kan nog ha något att dela utifrån min roll som pedagog i mitt klassrum precis som de. Tilltron är tillbaka. Elevexempel använder vi också i klassrummet, dels de som eleverna skriver i processen och andra som andra elever i skolsverige delat. Vi får syn på andras ord och tankar genom att läsa och kanske hittar en ingång till vår egen text.

Tydliggöra syftet

Att skriva för verkliga mottagare kan i sig vara en prestationshöjare, men kan också skapa prestationsångest som för mig idag, då man vet att texten läses utanförklassrummet. Därför är inte delandet ett krav i klassrummet. Det gäller att hitta balansen och det behöver inte vara lika för alla. För en del med skrivångest är en början att låta sin bänkkompis läsa texten, en del får i uppdrag att visa sin text för en förälder eller en lärare om de skriver om sådant som jag tycker verkar röra dem och skulle vara intressant för personen att läsa. Men en text läses alltid av någon mer än mig som lärare. I alla fall på sikt och att det får växa med förtroendet. Texter som läses av fler kan också hjälpa fler och blir en "win-win situation".

Tekniken och kombinationen av texttyper kan vara en hjälp på vägen

I dagens samhälle ger oss digital teknik en större möjlighet att nå ut till många fler. En bloggtext kan vara en kombinerad text som förstärks av estetiska uttryck och medier för att samspela. För att förstärka texterna för bloggen har vi använt bl a Canvalänk till annan webbplats och länkat upp dem i en Thinglinklänk till annan webbplats, som är en slags interaktiv tavla.När vi gjorde detta var eleverna väldigt måna om att få sina texter publicerad för de hade gjort något kreativt och nytt. Det var dock inget krav att lägga upp dem utan man kunde få publicera sin text på en vägg i kafeterian eller bara i klassrummet. Valet var fritt. Men eleverna blev så stolta över sina illustrationer att nästan hela klassen fick upp en text på den interaktiva tavlan när de såg effekten.

Ett annat sätt att kombinera ihop texterkan vara med muntlig text. Detta gjorde vi genom att vi delat inlästa texter på en olistad Youtube-kanal, och min förhoppning är att det i framtiden kommer att öppna upp för fler texter och fler olistade spellistor då de fick stort gehör på skolan. Man kan ju alltid prova först och lära av varandra för att sedan ta steget vidare. Vi lånar också texter, som gjorts i andra klassrum, som elevexempel och det är vi tacksamma för. En av de favoriter vi har i klassrummet är de texter elever till Malin Larssonlänk till annan webbplatsskriver och delar på sin Youtube-kanal och bäddar in i bloggen.

Struktur för att få en ram

Struktur är något vi arbetar med genom att använda exempeltexter. Jag är övertygad om att texter som får ett innehåll genom att eleverna får metareflektera kring budskap och jag visar på hur de byggs upp i form av ord och typiska strukturer gör det hela mycket lättare när man sedan ska skriva egna texter. Har du inget hum om vad en text ska innehålla hur kan du då ge en text innehåll själv? Vi använder också skrivmallar och har en blogglänk till annan webbplats för det ändamålet där det finns ramar vi skapar och arbetar fram i processen i klassrummet. Skrivmallarna blir ett stöd och ger alla möjlighet att delta i skrivandet, på sikt används de inte alls för eleverna blir trygga i skrivandet och vet hur en text byggs upp.

Att kombinera ämnesförmågorna ger störst effekt för språkutvecklingen

När ni nu läst hit kanske ni kan se strukturen för min tanke ovan? Om inte så är mitt förhållningssätt i klassrummet väldigt formativt. Målet sätter jag upp genom att tydliggöra vart vi ska med verkliga texter skrivna av verkliga skribenter. Elevexempel visar vi på för att få en insyn i bedömningen och för att visa hur det kan se ut – att ge en målbild. Resan mot målet gör vi ihop, för skrivandet är inte en ensam företeelse utan utvecklas ihop med de andra ämnesförmågorna - läsa, tala, lyssna, skriva. Målet är ju att få eleverna att hitta ingångar i skrivandet ochibland behöver de olika stöd på vägen.

På ett sätt är jag glad för den press detta inlägg satte på mig för jag fick syn på så mycket som jag ger eleverna i undervisningen. Undervisningen ska få alla elever till skrivande, tänkande, lyssnade och talande individer. Jag har också fått en större förståelse för hur otroligt jobbigt det är att inte veta vart man ska börja och hur det hela ska tas emot av er som läser. Men jag hade strategierna med mig och visste hur jag skulle ta hjälp för jag lever som jag lär. Och är inte rädd för att göra om och göra rätt om så är.

Nu är jag väldigt nyfiken på hur ni kommer runt eventuella hinder i klassrummet för de olika förmågorna och om någon av er vill dela med sig hur ni gör. Här hittar ni lite av de arbetsområden vi arbetat med i svenskalänk till annan webbplats och engelskalänk till annan webbplats där förmågorna utvecklas ihop. Arbetsområdena får ni gärna låna och hämta inspiration av. Jag har nog själv lånat det mesta på ett sätt eller annat.

Bilden är gjord i Canva.


Annika Sjödahl

Lärare i svenska och engelska på högstadiet. Ämnesspanare för Lärarnas Riksförbund.

Mejla