Är vi tillräckligt kritiska för att hävda att vår undervisning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet?

Vet du vad begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet innebär? Är erfarenheten vi delar med varandra tillräcklig för att kallas beprövad? Med sociala mediers framfart har vi plötsligt en större repertoar av didaktik än vad vi hade för några år sedan.

Publicerad Av

Är vi tillräckligt kritiska i våra val av metoder för att den ska ligga till grund för det som står i skollagen? Enligt skollagen från 2011 ska undervisningen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Men vad är vad, och vad innefattar begreppen?

Beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund är lika mycket värt. Det vi gör i klassrummet måste ha stöd i endera begreppen. Det vi gör i klassrummen ska fokusera på kunskapsuppdraget, hur vi går tillväga för att nå målet, d v s vilka metoder vi tillämpar samt hur vi motiverar våra val av metoder. Det förekommer mycket tyckande om att en metod är bra eller att man bör göra på endera sättet, men det vi gör måste vi kunna motivera och hitta källor för. Innan jag fortsätter dela med mig av ämnesdidaktiska upplägg på denna blogg vill jag bena och reda lite i begreppen och jag har också ett förslag på hur vi gemensamt kan skapa lärande kollegialt inom våra ämnen.

Vetenskaplig grund

Vetenskaplig grund är att ta del av forskning kring vad som påverkar undervisningen positivt. Det räcker dock inte med att bara läsa forskningsöversikter, rapporter, litteratur och ta del av föreläsningar. Vi måste också titta på vad vi själva gör i klassrummet och reflektera över det vi tagit del från vetenskapen samt reflektera och kritiskt granska resultatet av undervisningen. Detta måste också dokumenteras. Vi kan först tala om vetenskaplig grund när vi satt igång processen, det räcker således inte bara att läsa. Det är det som vi kallar systematiskt kvalitetsarbete och syftet är att ta eleverna vidare mot högre mål.

Beprövad erfarenhet

Beprövad erfarenhet betyder att undervisningen är prövad, dokumenterad och samlad av flertalet professionella lärare. Att man hävdar att man alltid gjort på ett visst sätt är inte beprövad erfarenhet för den kunskapen är inte utformad av flertalet lärare. Den kunskapen är en erfarenhet, men det behövs mer systematik av undervisningen och fler klassrum än ett för att se det beprövade och att det leder till högre mål. Man kan säga att beprövad erfarenhet är forskning inom professionen. Detta liksom vetenskaplig grund måste också ske systematiskt.

Hur skapas beprövad erfarenhet?

Lärare idag sitter mycket på det vi kallar tyst kunskap och för att vi ska återfå professionen behöver vi samtala om det vi gör och skapa ett yrkesspråk och en yrkeskunskap. Det uppstår genom didaktiska samtal. Beprövad erfarenhet skapas alltså kollegialt. Beprövad erfarenhet måste ske systematiskt och metoder som kan räknas hit är learning study, lesson study, handledning av kollegor, läsecirklar etc.

När man börjar en sådan process måste man först inventera behov utifrån provresultat, betyg och kartläggning av ämnesförmågor. Om läsförståelsen ligger lågt måste vi skaffa kompetens om hur vi kan arbeta med läsningen, sedan måste vi förändra praktiken och slutligen utvärdera hur det gick och justera det som fattas. När kollegialt lärande sker under bestämda former skapar vi trygghet för vi tittar på ramen av undervisningen. Men för att vi ska kunna prata om kvalitetsarbete måste vi ha en öppen och tydlig statistik av betyg och nationella prov. Det är också först då tar vi ett större ansvar för att skapa en process av den egna undervisningen.

Några fler aspekter som är avgörande för att det ska kunna ske ett förändringsarbete är att vi måste ha ett tillåtande klimat och att vi kan lära av våra misstag och ha öppna dörrar in till klassrummen där det är naturligt att kollegor och rektor rör sig.

Vi behöver också skapa tid för att kunna och utbyta erfarenheter och där vi delar med oss av vår kunskap så den inte längre förblir tyst. Om en vågar dela med sig kommer det skapa ringar på vattnet och leder till att den kunskap vi besitter inte stannar hos enskilda lärare utan gynnar elevernas kunskapsinlärning i hela Sverige.

Evidens

När man talar om begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är ett viktigt ord i sammanhanget evidens. Evidens är stöd för vad vi gör. Vi har evidens i beprövad erfarenhet men även i vetenskaplig grund. Men det räcker inte med en metod vi måste ha större bredd. Och framför allt måste vi vara kritiska och fundera om detta leder till högre måluppfyllelse och har fokus på kunskapsuppdraget. Vi måste våga ta bort våra käpphästar, döda våra älsklingar och ändra våra föreställningar om skolan samt kunna motivera våra val av metoder. Det är på detta sätt vi kommer att lyfta professionen.

Är vi tillräckligt kritiska?

Att vara kritisk är inte samma sak som att vara emot något, det är att våga utvecklas. De didaktiska frågorna är viktiga att lyfta i sammanhanget. Varför gör jag det jag gör i klassrummet? Hur har det stöd i forskning eller beprövad erfarenhet? Vad behöver jag förändra för att eleverna ska nå högre måluppfyllelse? Hur ska jag ändra det? När kommer jag att utvärdera mig själv och undervisningen jag skapar för eleverna och vad är nästa steg utifrån det resultatet? Vad behöver läggas till ändras eller tas bort? Detta synliggörs i filmen nedan, Lärares professionella lärande och utveckling som bygger på Helen Timperly av Ola Henningsson.

Jag tror att vi i många fall är så stressade att vi inte alltid har tid att metareflektera över vår egen undervisning. Jag började lite smått att samla mina egna tankar under kategorin Egen metareflektionlänk till annan webbplats, men den sker inte tillräckligt ofta för att det ska ge effekt. Jag vill minnas att Kornhall skriver att det ska ske var tredje vecka. Ett sätt att skapa mindre stress är att samarbeta med varandra för görandet blir mindre i omfattning då fler delar på arbetet. Tänk om vi kunde få igång en modifierad learning study över fler skolor i Sverige. Jag skulle kunna tänka mig att skapa en sådan process med hjälp av det kollegiala lärandet som  Svenska 6-9 på Facebooklänk till annan webbplats eller Engelska 6-9länk till annan webbplats. Vill du vara med så håll utkik i grupperna för vi kanske startar ett sådant samarbete.

Så med de orden vill jag avsluta med att vara en kritisk vän och skicka med frågan – har du stöd i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet eller stannar du i görandet?

Denna filmlänk till annan webbplats kan vara en bra grund för att diskutera det ovan med kollegiet. 

Källor:

  • Vetenskaplig grund, Beprövad erfarenhet, samt Evidens. (2013) Skolverkets filmer.
  • Kornhall, Per. (2014) Alla i mål. Stockholm: Natur och Kultur

Annika Sjödahl

Lärare i svenska och engelska på högstadiet. Ämnesspanare för Lärarnas Riksförbund.

Mejla