Att lyckas eller misslyckas i skolan?

Det är en fråga om delaktighet och hur svaren ges beror på synen kring hur vi skapar delaktighet.

Vad är det som avgör om elever lyckas eller misslyckas i skolan? Ofta letar vi svar i sådant som vi inte kan rå på, som elevernas eget ansvar, men vad händer om vi istället vänder på perspektivet och tittar på det som sker i undervisningen och hur delaktiga eleverna är kring innehållet? Kan vi då hitta svar som hjälper eleven att lyckas?

Publicerad Av

Det finns en hel del forskning som visar att delaktighet i skolan är avgörande för om eleven lyckas. När elever ges möjlighet att påverka och vara delaktiga i undervisningenlänk till annan webbplats skapar det motivation och högre mål samt ökar elevernas demokratiska kompetens. Den delaktighet som lyfts fram i forskningen fokuserar på helt andra aspekter än vad vi normalt räknar som delaktighet. Hur kan vi då konkret skapa delaktighet inom ramen för den ordinarie undervisningen?

Skolinspektionen publicerade förra året en granskning om att skapa förutsättningar för delaktighet i undervisningenlänk till annan webbplats. Granskningarna visade att skolor överlag inte har en samsyn i vad delaktighet innebär och hur den faktiskt påverkar elevers framgångar i sitt lärande. Det märker vi också i de debatter som förs om skolan om att vi ska ha större fokus på ordning och reda. För att skapa skolor som lyckas med att eleverna tar ansvar och känner lust måste vi först dela en vision om att delaktighet är beroende av flera aspekter.

Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.
(Ur En likvärdig utbildning, Lgr 11)

Vad är delaktighet?

För att förstå vad delaktighet är behöver vi utgå från en definition. Special pedagogiska skolmyndigheten (SPSM) definierar delaktighet utifrån delaktighetsmodellen. Till modellen hör sex aspekter: tillhörighet, tillgänglighet, samhandling, erkännande, engagemang och autonomi. För att förklara aspekterna närmre följer här en kort genomgång:

  • Tillhörighet innebär formellt att tillhöra en klass eller grupp och informellt att elever känner att de tillhör en klass. Tillhörigheten kan delas upp i tre delar: Fysisk tillgänglighet innebär att elever kan ta sig till och använda miljön. Tillgängligt meningsskapande innebär att eleven förstår situationen eller aktiviteten. Tillgänglig sociokommunikativt sampel handlar om att förstå både talat språk men även annan icke-verbal kommunikation, sociala koder och regler.
  • Tillgänglighet innebär att miljöer och objekt är tillgängliga men innebär även att förstå innehållet, språket och sociala koder.
  • Samhandling innebär att eleverna är med i utförandet av en gemensam aktivitet.
  • Erkännande handlar om att eleven bekräftas, respekteras och accepteras av gruppen.
  • Engagemang handlar om elevens lust och intresse för aktiviteten.
  • Autonomi innebär att eleverna är med och påverkar det som sker i undervisningen.

I rapporten, samt tidigare granskningar, har det visat sig att skolan inte gör tillräckliga anpassningar utifrån elevers olika behov och förutsättningar. Det som särskilt lyfts fram i rapporten är att tillgänglig lärmiljö inte är en tillräcklig anpassning för att skapa delaktighet. Det är viktigt att vi även organisera undervisningen utifrån de andra aspekterna och då särskilt autonomi men även samhandling och erkännande. Många skolor organiserar anpassningar med fokus på det fysiska rummet och att skapa struktur för att förstå innehållet i undervisningen, men vad skulle hända om vi istället fokuserade mer på att eleverna lär tillsammans och att innehållsfrågorna utgick från det som skapar engagemang?

Viktiga framgångsfaktorer

Men hur skapas delaktighet? Skolinspektionens granskning lyfter fram viktiga framgångsfaktorer som samsyn kring delaktighetsperspektivet, möjligheter till att få stöd för att göra extra anpassningar inom ramen för undervisningen, att skapa förutsättningar att vara en del i klassen samt det kollegiala lärandet.

En gemensam samsyn kring delaktighet kommer att leda till att fokusera på att alla delar beaktas i planeringen. Kunskap och samsyn kring alla aspekter leder till att elever ges stöd inom ramen för undervisningen snarare än att specialpedagogen eller någon annan ska ta hand om eleven utanför klassrummet. Det kanske även förekommer att elever sätts i grupprum på egen hand som en anpassning?

Det är därför viktigt att det kollegiala arbetet och de diskussioner som förs kring elevernas delaktighet riktas mot att hitta lösningar för de nedre aspekterna enligt definitionen ovan snarare än att leta problem hos eleven eller det organisatoriska som att ha striktare och hårdare regler. Enligt rapporten hamnar också allt för stort fokus på tillgänglighet och att skapa strukturerade lektioner och det bäddar för fler misslyckanden för eleven. Det är därför viktigt att alla aspekter av delaktighet beaktas i arbetet kring att öka elevers lärande och utveckling.

Ett annan viktig förutsättning är att det inte råder allt för stort glapp mellan elevhälsan och lärare, utan att de tillsammans skapar arenor för att kunna diskutera och lyfta alla aspekter för att kunna ge stöd åt kunna ge anpassningar utifrån elevens behov. Elevhälsans uppdrag är att stärka lärarens tilltro till att lita på sin egen autonomi. På många skolor saknas ett sådant forum. För att lyckas med delaktighet behövs även tid för det kollegiala lärandet för att diskutera hur vi kan organisera undervisningen där aktiviteter och innehållet avgör hur vi skapar grupperingar för att alla elever ska kunna bidra utifrån sina kunskaper på ett varierat sätt.

Skolan ska främja elevernas harmoniska utveckling. Detta ska åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer.
(Ur Skolans uppdrag, Lgr 11)

Granskningen visade även att antalet vuxna i ett klassrum inte är avgörande för att eleven ska utvecklas. Det viktiga är att de vuxna som finns runt eleven har ett fungerande samarbete och har tid för att planera tillsammans. Om inte det finns kommer inte resurserna heller att nyttjas till att skapa delaktighet. En annan risk är att elever inte görs tillgängliga i klassen om de kontinuerligt delas upp och får sin undervisning utanför klassrummet och därmed inte har inflytande över vilken grupp de tillhör. En fundering jag också tar med mig från rapporten är om vi alltid på förhand vet vilka resurser vi har att tillgå. En fråga att fundera vidare kring är om resurspersonal fördelas utifrån andra aspekter än delaktighet i lärmiljön?

Delaktighet och elevdemokrati leder till demokratisk kompetens

Delaktighet som börjar i skolan skapar elevdemokrati där inflytande och att få bli lyssnad på är viktiga ingredienser. När vi lägger fokus på att skapa arbetssätt som låter elever dela sina tankar med varandra och där de får bredda sina tankar och lyssna på andra kommer det att leda till att ökad tolerans då eleven får syn på sina egna tankar men de får även ta del av andras.

Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som skolan ska gestalta och förmedla.

Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. (Ur Grundläggande värden, Lgr 11)

Om innehållsfrågan i undervisningen skapas utifrån elevernas frågor och funderingar med tydligt avstamp i skolans värdegrundsuppdrag kommer skolans värdegrunds- samt kunskapsuppdrag att ses som en helhet. Om innehållet organiseras genom dialog så att alla rösters hörs i syfte att bedda elevernas perspektiv samt att förstå sig själv och sin omvärld kommer eleverna också att ta större ansvar för sin delaktighet. Vi ska inte läsa om ett innehåll i värdegrundsuppdraget om vi inte genom metoder låter eleverna lära sig arbeta tillsammans för att förstå sig själva och andra.

Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar.
(Ur Rättigheter och skyldigheter, Lgr 11)

Om vi utgår från elevernas erfarenheter blir innehållsfrågan viktigare än bildningsfrågan. Det är, som jag ser det, en fråga om att skapa delaktighet kring de aspekter som SPSM benämner som engagemang och autonomi beroende på vilken ämnessyn vi utgår ifrån. Om vi väljer att utgå ifrån de frågor eleverna har planerar vi utifrån elevernas intressen och erfarenheter. För att lyckas med att utmana elevernas frågor kräver det att vi organiserar för att bredda deras föreställningsvärldar och det är här vi kommer in på samhandling och att skapa erkännande för att eleverna ska våga dela sina takar och bli respekterade kring det som de uttrycker.

I mitt nästa inlägg kommer jag att återkomma mer kring hur man kan planera för delaktighet i undervisningen för att skapa större möjligheter för att lyckas.

Källförteckning:


Annika Sjödahl

Lärare i svenska och engelska på högstadiet. Ämnesspanare för Lärarnas Riksförbund.

Mejla