Med normkritisk blick

Ett synsätt på skolans värdegrundsarbete

Din syn som lärare är avgörande för hur du lyfter upp och problematiserar normer. Är ditt syfte att skapa en förändringsprocess eller vill du bara skapa en större tolerans för olikheter? Om du är ute efter en förändrad syn av de rådande normer som finns i samhället är det ett normkritiskt synsätt som ligger till grund för undervisningens hur. Den normkritiska pedagogiken synliggör och problematiserar rådande normer och när syftet blir att ge nya perspektiv flyttas fokus till att vara normkreativt för att ge nya tankar. I motsats till den normkritiska och normkreativa pedagogiken står toleranspedagogiken som fokuserar på att vi ska skapa tolerans för de som utsätts för begränsningar på grund av normer. Syftet är att här att lyfta fram det som avviker från rådande normer men förändringen är inte i fokus.

Publicerad Av

Det är viktigt att man som lärare ställer sig frågan hur undervisningen kan skapas med ett avstamp i värdegrundsarbetet för att de olika delarna i läroplanen ska bli en helhet. Under våren kommer jag att ge en serie föreläsningar om normer och värden, med fokus på jämställdhet och sexuella trakasserier, där jag utifrån det normkritiska förhållningssättet granskar mig själv som lärare kring både vad jag ser som innehållsfokus i undervisningen men även kring de val av arbetssätt jag fokuserar på för att låta eleverna problematisera och reflektera för att få syn på varandras tankar och bredda sina synfält.

I mitt förra inlägg ”Att lyckas eller misslyckas i skolan? - Det är en fråga om delaktighet och hur svaren ges beror på synen kring hur vi skapar delaktighet” skrev jag om hur viktigt det är med delaktighet i skolan och att vi ofta har olika syn på vad just delaktighet är. I det här inlägget tänkte jag dela några tankar kring hur man kan väva ihop innehållsfrågan i undervisningen med värdegrunden samtidigt som större delaktighet skapas. Delaktighet, engagemang och arbetsformer är en del av värdegrundsarbetet där de grundläggande värdena utgör innehållet.

Är du intresserad av att lyssna på hur du kan arbeta förebyggande och normkritiskt kan du som bor i Gävle redan nu på tisdag den 26 mars ta del av min föreläsning ”Med normkritisk blick”. Föreläsningen är gratis för medlemmar i LR. Anmälan gör du via den här länken senast den 24/3, alltså imorgon. Bor du inte i Gävle har du även möjlighet att ta del av föreläsningen på orterna nedan. Anmälan görs via respektive länk. Det finns begränsat med platser så först till kvarn. Du får gärna tipsa dina kollegor genom att dela inlägget.

  • Jönköping
  • Västerås
  • Malmö den 24/4 (anmälan senast den 17/4)
  • Luleå den 9/5 (anmälan senast den 2/5)

Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar.
(Ur Rättigheter och skyldigheter, Lgr 11)

Om, genom och för

Skolverket är tydlig med att vi ska arbeta med värdegrunden som en del av undervisningen och inte som lösa delar. Detta skapar också ett naturligt förebyggande arbete och förhindrar att skolan hela tiden släcker bränder. Om vi låter värdegrundsuppdraget genomsyra innehållsfrågan i undervisningen kommer vi på ett naturligt sätt att få ihop samtliga delar av läroplanen.

Undervisningen ska handla om värderingar kring allas lika värde, ske genom arbetsformer som inkluderar och breddar synfält för att skapa toleranta samhällen. Jag ser det också som en delaktighetsaspekt då frågor som rör skolans värdegrund är frågor som ungdomar ofta har mycket tankar och funderingar kring och när vi utgår från dem skapar det engagemang och delaktighet.

Vill du veta mer om just om, genom och för så ta del av Skolverkets korta film som förklarar mer här:

Utmana rådande normer

Skolor som arbetar med värdegrundsarbetet systematiskt och förebyggande har mycket att vinna på när det kommer till elevers prestationer. I en skola där elever känner engagemang och lust för innehållet i undervisningen och där lärare medvetet skapar grupper för att utmana rådande normer kan ge lärandet vidgade perspektiv. Genom att sätta samman grupper som breddar synfälten tillsammans finns större möjligheter att elever får syn på andra perspektiv. Det finns några normer som ofta lyfts fram i samhället och de är heteronormen, funktionsnormen, vithetsnormer och tvåkönsnormen. Som jag skrev inledningsvis så handlar det om vilket synsätt vi har med syftet för undervisningen. Ska vi utmana rådande normer, normalisera eller kritisera dem?

Vi som lärare behöver fråga oss om vi pratar om vi och de när vi lyfter på normer. Det går inte att förutsätta att det finns ett enhetligt vi men vi kan inte heller se normer som de andra då det främmandegör mer än skapar tolerans. I stället behöver vi prata om att vi har olika bakgrunder eller olika erfarenheter. Att fokusera på ordet olika kommer att leda till att vi normaliserar normerna. Människor är olika på utsidan men lika så till vida att vi har tankar och åsikter men att vi inte alltid har liknande åsikter.

Genus spelar en viktig roll i hela världen. Och jag skulle gärna vilja att vi i dag börjar drömma om ett annorlunda samhälle. En rättvisare värld. En värld med lyckligare män och lyckligare kvinnor som är ärligare mot sig själva. Och det är så här vi ska börja: vi måste uppfostra våra döttrar annorlunda. Vi måste även uppfostra våra söner annorlunda.

Chimamanda Ngozi Adichie

Vi behöver också undvika att befästa stereotyper kring hur vi är som personer och de förmåner en har. Istället behöver undervisningen problematisera de förväntningar som ligger på oss. För att inte fastna i de som är utsatta behöver vi även flytta fokus till att lyfta på det som möjliggör för ett beteende. När det gäller till exempel sexuella trakasserier kan fokus inte bara ligga på de som blir utsatta och att de ska bli bättre på att sätta gränser utan även på de normer som möjliggör för det beteende som räknas som sexuella trakasserier. Som exempel kan den lista som Zara Larssonlänk till annan webbplats delade på Instagram användas där hon delade tips riktade åt andra hållet istället för att lägga skulden hos de utsatta, som tyvärr är ett vanligt synsätt. För detta inlägg utsattes hon för en massiv hatstorm. Detta ger ett utmärkt innehåll för att problematisera näthatet och vad det kan leda till. Detta får mig även att tänka på samtyckeslagen och det bevingade uttrycket ur Katarina Wennstams sommarprat "En kvinna som vill ligger inte still." I sommarpratet finns även en rad fakta om frågan om vem som bär skuld som ger massor av diskussionsmöjligheter och breddar perspektivet från att lägga skulden hos den som utsätts. Frågan var ju om vi ville belysa de som utsätts eller förändra ett synsätt? Jag vet vart jag står och jag vill förändra för ett mer tolerant samhälle snarare än att konstatera att det bara är så.

Det är viktigt att om man har grupper som fastnar i tankemönster att ställa frågorna öppna och visa på andra sidor. Du kan till exempel utgå ifrån att jämställdhet är ett av FN:s globala mål för hållbarutvecklinglänk till annan webbplats. Om eleverna utgår ifrån det målet och sedan får diskutera lösningar på hur det kan uppnås. Sammanställ sedan lösningarna och låt eleverna reflektera över vilka som är rimliga och vad som kan vara hinder. Jag tycker även att Brev till ett barn, som finns i lärarhandledningen till Alla borde vara feminister av Chimamanda Ngozi Adichie, är en bra uppgift där lösningarna ovan kan lyftas fram. Uppgiften finns här på sidan 10länk till annan webbplats och går ut på att skriva ett brev till ett nyfött barn där brevet för öppnas först när det barnet fyllt 20 år. I brevet ska eleverna skriva hur det upplever att det är mellan könen idag och hur de tror att världen har förändrats i framtiden samt även ta med några av de förslag de listade tillsammans i gruppen.

Det finns så mycket att tala om. Det finns så mycket att arbeta med.

När vi utmanar och problematiserar normer banar vi väg för att förändra samhällets synsätt. Jag kommer att återkomma på temat normer där vi tillsammans kan reflektera över innehållsfrågan när vi planerar för värdegrundsarbetet som en del av undervisningen. Det finns så mycket att tala om. Det finns så mycket att arbeta med.


Annika Sjödahl

Lärare i svenska och engelska på högstadiet. Ämnesspanare för Lärarnas Riksförbund.

Mejla