Undervisning utifrån elevernas frågor och funderingar?

- en fråga om delaktighet

Av tradition är det läraren som ger eleverna kunskaper men kan jag som lärare vinna något på att utgå ifrån elevernas frågor och funderingar när jag planerar? Ja, är det enkla svaret, men frågan är hur man låter eleverna få vara med och påverka innehållet i undervisningen och vad det i så fall leder till.

Publicerad Av

Det har visat sig att elever är delaktiga i själva genomförandet och prestationen, men inte i arbetsformer och planering av undervisningen. I mitt tidigare inlägg Att lyckas eller misslyckas i skolan? - Det är en fråga om delaktighet och hur svaren ges beror på synen kring hur vi skapar delaktighet skrev jag om delaktighet och vad det leder till. I det här inlägget tänkte jag återkomma mer kring hur:et och innehållet för att skapa större delaktighet.

Det är läraren som planerar, styr, anpassar och kontrollerar undervisningen men eleverna ska ges inflytande och ta ansvar med mognad. På Skolverkets hemsida finner du en modul som heter Delaktighet och inflytande i undervisningenlänk till annan webbplats. I den får vi en hel del konkreta förslag på hur vi kan skapa delaktighet. I den här filmenlänk till annan webbplats visar en lärare hur hon format undervisningen utifrån elevernas önskemål kring innehållet.

Utifrån elevernas frågor kan jag fånga elevernas intresse och engagemang för det innehåll som undervisningen behandlar. Syftet med undervisningen blir tydligare kopplat till elevernas behov samt intressen och jag som lärare kan ingå i elevernas lärande. Min roll som lärare blir inte att förmedla kunskap utan att vi tillsammans nyfiket tar oss an angelägna frågor. Det är också genom att aktivt lyssna på elevernas frågor som eleverna kommer att ge mig som lärare information kring vad som intresserar dem och vad de behöver få mer kunskaper om och jag kan arbeta formativt.

Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar.

Ur Rättigheter och skyldigheter, Lgr11

Frågor som utmanar

Genom de frågor som eleverna ställer, eller läraren skapar utifrån funderingar som eleverna har, som eleverna involveras i undervisningen. Av tradition ställer ofta lärare kontrollfrågor för att bekräfta sådant som eleverna redan vet. Det är frågor som hamnar på raden. Det är en utmaning att ställa frågor som utvecklar kreativa tankar, reflektion och kritiskt tänkande – det vill säga frågor mellan raderna. Frågor bortom raderna handlar om att värdera och ta ställning. Det är därför läraren måste planera för frågor som kräver eftertanke och inte bara stannar vid kontrollfrågor. När man stannar upp och lyssnar på elevernas samtal, är en del i dem både i klassrummen, på lunchen och i korridorerna går det att få fram frågor som är aktuella just nu. Jag brukar också lyssna in vad som rör sig på nyheterna just nu och kommande händelser. Frågorna kopplas inte sällan till värdegrunden och gärna kring frågor som eleverna även behandlar i andra ämnen. Det skapar större bredd att ta sig an skolämnena och vi kan i svenska eller engelska fokusera på att läsa, skriva och samtala om frågor som berör på fler än ett sätt och sätter undervisningen i ett större sammanhang än att det behandlas i ett ämne.

Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få ut-veckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.

Ur Skolans uppdrag, Lgr 11

Olika redovisningsformer med tänka mottagare utvecklar kritiskt tänkande

Av tradition har elever oftast visat sina kunskaper genom skrift och muntlig kommunikation. I dagens samhälle uttrycker vi oss på en rad olika sätt och det är därför viktigt att elever ges utrymme att få redovisa på olika sätt som att hålla tal, spela in podd, diskutera utifrån bilder, ta bilder för egen redovisning etc. Genom att erbjuda en variation av arbets- och redovisningsformer erbjuds olika sätt att ta till sig och använda sin kunskap. Jag menar dock inte att varje redovisning ska erbjudas en bred palett. Som språklärare har jag olika syften med redovisningarna. Är syftet att få utveckla sitt skrivande i olika genrer eller är den muntlig för att redovisa med stöd av digitala verktyg är viktigt att ha koll på för att sätta syftet i ett sammanhang. Däremot kan man vara flexibel i variationen så länge jag prövar det som ska prövas i slutändan och det ser olika ut för olika ämnen. I språk vi som lärare inte bortse från att vi har olika språkliga uttryck som bedöms i kunskapskraven och ibland möts man av att elever vill redovisa text muntligt. Där behöver vi istället ge eleverna (digitala-) verktyg i att kunna förmedla texter i skrift om det är en svårighet.

Som lärare har vi även mycket att vinna på att sätta uppgifterna i ett sammanhang. Om eleverna får en mottagare, om inte autentiskt så i alla fall en tänkt sådan, så tränas eleverna i att se läsaren. Det om något är att vara kritiskt läsare. Jag har tidigare skrivit en text om Vem läser min text – funderingar över mottagare och textval. Läs gärna det inlägget som förklarar närmre vad som menas. Även här kan eleverna vara med och sätta uppgifter i ett sammanhang. Kan det som de skriver användas för olika redovisningar, öppna brev eller kan de muntligt på argumentera?

Planera för interaktion

Skolans uppdrag går ut på att främja interaktionen mellan eleverna. Det är tydligt att det är eleverna som ska interagera och då behöver vi som lärare också minska på vårt eget talutrymme och inte ha för långa genomgångar. Det gemensamma talutrymmet under lektionen behöver utnyttjas av fler än läraren och handlar om delaktighetsaspekten erkännande. Det är genom samtal som olika värderingar, åsikter, uppfattningar och argument kan prövas och eleverna får viktiga kunskaper om demokrati. Min roll som lärare är att beakta att allas röster får höras i samtalen.

Det kan göras genom att fördela ordet och att låta elever få tänka genom kortskrivande innan de muntligt ska framhävda en åsikt. Jag har tidigare skrivit om in- och ut-texter som en metod även för att främja tankeprocesser och få fram större tankedjup. Du hittar inlägget här. För att främja interaktion kan olika samtalsstrukturer som EPA, APA, hem- och expertgrupper användas. När eleverna arbetar i olika roller är det viktigt att man anger tydliga roller, som t ex i textsamtalet så har jag arbetat med strategier på följande sätt, där exempelmeningar ger eleverna möjlighet att bidra och vara delaktiga då de vet vad ett samtal ska fokusera på. Valet av texter som eleverna samtalar om berör teman som vi tillsammans har skapat frågor kring. Det skapar gott samtalsklimat då innehållet står i fokus. Jag som lärare sätter samman grupper utifrån hur de kan bredda sina synsätt och skapa acceptans och tolerans för olika sätt att tänka.

I enlighet med grundläggande värden ska skolan också främja interaktion mellan eleverna oberoende av könstillhörighet.

Ur  Skolans uppdrag, Lgr 11

Grupper är även bra då man kan sätta sammangrupper som behöver riktat stöd i t ex igångsättningen. Då är du som lärare också delaktig i lektionerna och tar del av elevernas tankar och möjliggör för att fånga upp vad eleverna behöver. Du kan också som lärare utmana elever att förstå sin lärprocess och reflektera över var de befinner sig genom riktade frågor. De får möjlighet att reflektera över hur de ska nå målen och vad som är nästa steg. Att bli ägare av sin egen lärprocess innebär autonomi och det kan bara träas i dialog och genom frågor som utmanar.

Avslutningsvis handlar det om att lärare systematiskt och konkret väver ihop elevernas frågor och funderingar med både det centrala innehållet, värdegrunden, de metoder och arbetssätt som eleverna ska få arbeta med. Detta kan göras genom att minska på det egna talutrymmet, lägga fokus på hur eleverna interagerar med varandra och variera arbetssätt och redovisningsformer där eleverna är med och påverkar. När vi som lärare börjar fundera över hur eleverna får vara med och påverka och vad det leder till så händer det något. Dels så förändras vår roll som lärare men samtidigt så blir eleverna med och påverkar i takt med mognad för att kunna tänka kritiskt. Något vi sällan pratar om är att det som vi lärare förmedlar kan påverka elevernas tänkande. Syftet är ju att få med sig en rad olika sätt att tänka och det görs i interaktion med varandra. Det i sig bäddar för ett helt nytt inlägg om normkritisk undervisning.


Annika Sjödahl

Lärare i svenska och engelska på högstadiet. Ämnesspanare för Lärarnas Riksförbund.

Mejla