Är elever som tar studenten redo att möta samhällets krav?

Idag är det studenten. Det är en dag där elever och unga vuxna anses redo att lämna skolan för att axla sin nya roll som vuxen med det ansvar som förpliktar. Det firas på många håll med pompa och stått, banderoller och sånger där texter basuneras ut med lyckliga fraser om framtidens ljus.

En hel del av dessa faller inte i god mun. Ni har säkert sett dem, fått en tanke om studenters ibland ogenomtänkta upptåg och sedan lämnat dem därhän. Jag kan dock inte sluta fundera över med vilka normer och värden dessa elever har med sig som kan fästa upp stora lakan med sexistiska haranger och glida genom hela staden till både små och storas beskådan. Har skolan missat att lyfta fram diskrimineringsgrunderna och aktivt arbeta för att främja att jämlikhet och jämställdhet? Har de som textat dem ens funderat över vem som är mottagare av budskapet och vad det för med sig?

Christer Johansson skriver i en insändare som rakt och tydligt ber oss som står och tittar på att vi ska slippa banderollerna. ”Låt och slippa sexistiska och rasistiska banderoller på studentflakenlänk till annan webbplats” publicerades i Norran, den 3 juni 2019 och Johansson menar att elever aldrig kommer ”att välja en skola som står för trakasserier och sexism, där alla människors lika värde inte står i centrum”. Fokus för textens innehåll är de banderoller som skapade flakskandalen och ni kan läsa mer om skandalen härlänk till annan webbplats. Johansson menar att byggprogrammen behöver en mer jämställd och jämlik antagning och för att locka kvinnor till yrket behöver de mötas med acceptans. Vem vill söka till ett program om man möts med det motsatta?

Jämställdhetsarbetet omfattas av flera olika aspekter och enligt Skolinspektionen arbetar inte skolor tillräckligt med dessa. Om det kan vi bland annat ta del av i publikationen Skolinspektionens arbete med jämställdhetsintegreringlänk till annan webbplats från februari 2019. I publikationen anges att jämställdhetsarbetet bland annat behöver utvecklas kring elevers könsstereotypa yrkesval, pojkars lägre kunskapsresultat, flickors höga upplevda stressnivå och det generella värdegrundsarbetet kring jämställdhet. Om elever lämnar gymnasiet med banderoller som signalerar dels diskriminering utifrån kön men även utifrån yrkesval så är det en tydlig indikator på att värdegrundsarbetet brister. Jag menar studenterna ska ju anses redo att lämna gymnasiet och möta samhället. Bakom dem finns nu inga lärare som problematiserar konsekvenserna och ser till att man får reflektera över vad samhället behöver göra. Plötsligt blev samhället någon annans ansvar; någon som nu hoppar på flaket i takt till tonerna medan ett litet barn håller en vuxen i handen och önskar att hen en dag blev vuxen nog att få dansa på ett flak med en vit gungande banderoll.

Det är nu det gäller att vi som vuxna i skolan börjar rikta blickarna mot vad vi kan göra för att rusta dessa barn mot en bättre och mer tolerant framtid som verkligen är ljus. En framtid som inte begränsar oss beroende på kön eller utifrån någon annan diskrimineringsgrund. Diskrimineringsgrunderna är tydligt angivna i vår läroplan och det är där vi bör ta avstamp i det vi planerar för. Detta är inte nya tankar men jag tror verkligen att det måste lyftas ofta i olika sammanhang för att vi verkligen ska förstå konsekvenserna av att vi inte tillräckligt väl vänder på värdegrunden.

Jag tror att elever måste möta värdegrundsarbete tidigt och som en naturlig del av undervisningen. Det kan inte vara enskilda dagar som fokuserar på olika diskrimineringsgrunder eller hälsofrämjande aktiviteter. Elever behöver möta en undervisning som utgår från värdegrundsuppdraget och frågor och funderingar som tar sig uttryck kring detta. Kanske till och med artikeln ovan kan lyftas fram och problematiseras? Frågor som berör aktuella och viktiga ämnen är frågor som kommer att leda till inkludering och delaktighet i det som undervisningen berör och skapar också större främjande undervisning där eleverna tillsammans kan få kritiskt granska budskap vilket gynnar alla både de som stressas av krav och de som inte får det stöd de behöver. Det är i den kontexten vi breddar kunskaperna och förståelsen för varandras olikheter.

Elever är överlag nyfikna och inte så fasta i sina värderingar att de inte kan förändra och skapa en större tolerans för det som avviker mot normen. Skolan har ett stort ansvar för att arbeta med normer då det är just i skolan som normer befästs och tas med ut i livet. När de sjunger på studentsången är det lite som eleverna sjunger på sista refrängen även om de nog ser det som om livet börjar. Vårt jobb som lärare tar ju nämligen slut och nästa vers i form av en ny kull tar vid. Därför måste vi tidigt organisera undervisningen så att pojkar och flickor möts. Det är genom dialogen som vi tillsammans kan bredda vår syn och på så sätt lära om och med varandra.

Att organisera för en undervisning där elever möts i dialog främjar delaktighet. Ofta ställer lärare frågor för kontroll för att ta reda på om elever hänger med och inte frågor som leder till eftertanke, där vi genom fakta kan visa på både konsekvenser och lösningar. Det många olika sätt att organisera undervisningen som bidrar till elevdelaktighet och för att nämna några kan hem- och expertgrupper samt EPA nämnas. Det är lärarens ansvar att organisera undervisningen så att elever möts i dialog. I läroplanen för grundskolan står det att läraren ska:

  • klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet,
  • synliggöra och med eleverna diskutera hur olika uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt kan påverka människors möjligheter, samt hur könsmönster kan begränsa egna livsval och livsvillkor,
  • planera och genomföra undervisningen så att eleverna möts och arbetar tillsammans oberoende av könstillhörighet,

Ur Lgr 11, kap 2, Normer och värden.

Personligen tror jag att en bidragande orsak till att jämställdhetsarbetet brister är för att just kvalitetsarbetet brister. Om kvalitetsarbetet läggs på en nivå som inte inkluderar eleverna kommer de inte förstå varför och det leder bara till ett verkningslöst mål. Både elever, lärare och skolledare måste tillsammans verka för det förebyggande och främjande arbetet. Utan kunskaper om hur man synliggör och konkret åtgärdar en kultur som tillåter diskriminering och ojämlikhet kommer vi att befästa normer. Det gäller att visa på konsekvenserna snarare än att skuldbelägga. Det gäller att ta på sig de normkritiska glasögonen och börja gräva där man själv står och välja ut innehåll för undervisningen. Tillsammans med kollegor kan vi sedan organisera undervisningen för att synliggöra de normer som behöver breddas för att skapa större tolerans.

Kanske är det dags för en mer normkritisk blick mot hur skolan kartlägger behov och sätter in aktiva åtgärder kring brister? Så här i slutet av terminen är det nu läge för att fundera över orsaker som leder till att målen kring värdegrunden inte uppnås? Ett kvalitetsarbete som bara tar fokus på att utvärdera orsaker utan konkreta åtgärder kommer bidra till samhällen med normer som begränsar oss. Om vi ska få en bredare representation i yrkesval, bättre mående och högre betyg så måste vi börja att både reflektera över vad vi ser och arbeta normkritiskt. Vad är det egentligen som brister bakom den snart nedrivna banderollen och det parkerade flaket? Vad kan du och jag som lärare göra annorlunda med nästa kull elever? Jag kommer att återkomma med en rad inlägg i höst om hur jag arbetar med normer och värdegrund men först ska jag göra en djupare analys av det vi ser genom våra glasögon. Den ljusnande framtiden är förhoppningsvis mer tolerant.

Tills vi ses i höst finns här nedan lite sommarläsning som berör värdegrund, normer och lika värde:

Undervisning utifrån elevernas frågor och funderingar – en fråga om delaktighetlänk till annan webbplats

Med normkritisk blick – ett synsätt på skolans värdegrundsarbetelänk till annan webbplats

Lyfta svårare värdegrundsfrågor genom litteratur – hur kan litteratur utmana normer och tankesätt?länk till annan webbplats

Att göra undervisning av praon – normer, yrkesval och framtidlänk till annan webbplats

Precis som jag!länk till annan webbplats