En lärares kluvna tanke om läsning

Det som funkar det funkar. Eller?

Varje termin läser vi minst en bok i klassuppsättning. Det är ett arbete som är mödosamt och tar väldigt mycket tid att planera för, men det ger så mycket mer i slutändan när eleverna har knäckt vad det ger. Jag har fyra grupper i svenska och det gäller att välja bok efter omsorg för att få eleverna att inse det lustfyllda i att läsa. Frågor man måste ta med sig när man gör bokvalet är:

Vad intresserar eleverna? Vilken frågeställning kan vi aktualisera? Hur kan jag dra nytta av andra ämnen och det som aktualiseras genom dessa? Vad har eleverna för läsvana?

Publicerad Av

Att välja böcker utifrån de första frågorna tycker jag inte är lika svårt. Du märker i elevernas reflektioner och vad de pratar om på rasterna vad det är som är angeläget. Jag har tidigare skrivit en del kring val av litteraturlänk till annan webbplats och hur jag tänker. Ofta tangerar valen något av skolans värdegrundsuppdrag som jämställdhet, främlingsfientlighet, utsatthet på olika sätt, identitet osv.

Det svåra är att om eleverna inte har arbetat med läsloggar och textsamtal tidigare. Det tar tid för dem att förstå hur upplägget fungerar och då ett läsprojekt mycket väl tar halva terminen kanske man väljer enklare vägar ibland. Det är ju i mötet med texten du antingen fångar eleverna eller de tappas. Som ny lärare kunde jag ge upp mycket lättare och byta ut men nu tänker jag mycket mer kring hur jag kan gå vidare och få med mig de som inte hänger med från början för att även de ska förstå syftet med läsningen. Som lärare vill man ju också i slutändan ha något man kan sätta betyg på även om man inte skriver kunskapskraven i pannan på eleverna. Det tror jag direkt hämmar.

Utgå ifrån litteratur

Jag är inne på mitt tjugonde år som lärare. Jag minns min didaktiklärare på universitets ord väl. Ni ska utgå ifrån litteratur i er undervisning. Det lät så enkelt då, och förr var det nog inte lika problematiskt att få en klass att läsa och arbeta med böcker, men idag så är det så många elever som kommer upp på högstadiet utan att ha läst en enda hel bok. Ändå är arbetet med skönlitteratur så viktigt för att lyfta svårare frågor. Eleverna läsning utmanas genom textsamtal, loggskrivande och genom att möta andra texter. Syftet med läsandet av skönlitteratur är givetvis att skapa intresse för läsningen men det viktigaste med läsningen är att förstå sig själv och sin omvärld.

Lura in elever i läsningen

På senare år har jag märkt att läsningen inte lockar lika mycket. Här gäller det att man som lärare envetet funderar kring hur vi kan arbeta för att fånga läsningen. Ni har säkert också elever som inte vill läsa vissa böcker, som ber om att få byta eller där till och med föräldrar tycker att innehållet inte passar deras barn. Här är det extra viktigt att sammanhanget och vad läsningen ger är tydligt uttalad. Att läsa olika böcker kommer inte ge eleverna en gemensam läsupplevelse i att förstå sig själv och andra.

Även fast jag är grundlig i valet av litteratur och tänker till kring vilka frågeställningar och sammanhang som texten placeras i, och gärna då i samråd med både bibliotekarie och ämneskollegor, så lockar inte läsningen. Jag har provat att lura in eleverna i läsningen genom att utgå ifrån en bild, att lyssna på en låttext som lyfter inledningen, genom att jag högläst inledningen med en fråga att samtala om i grupp. Exemplen på hur man kan göra för att fånga läsintresset kan radas upp men det jag vill problematisera genom detta inlägg är att när eleverna sedan lämnas ensamma (dock en del med lässtöd i form av att få lyssna på text) med lässchemat så kommer en handfull inte att ha läst och kunna delta i de kommande boksamtalen. Det är ju delvis genom dessa som läsupplevelsen och vidgandet av perspektiven kommer att utvecklas. Om du inte har med dig något att bidra med kommer läsupplevelsen bli ganska platt och sakna större djup. Det är ju trist både för gruppen, och även för den som inte kommer in i läsningen så hur kan man då göra?

Läxförhör på läsningen?

I våras tog jag del av ett inlägg av Fredrik Sandströmlänk till annan webbplats om hur han använt sig av läxförhör i samband med skönlitteratur. Jag har därför valt att ha det i två av mina lässvagare grupper i år och döm om min förvåning vad alla elever skriver och tänker. Läxförhören får eleverna sedan tillbaka med en kommentar eller fråga som i en vanlig läslogg jag brukar använda mig av i digital form. Utifrån sina svar har de sedan textsamtal men stöd av mina reflektionsfrågor och egna funderingar. Första lektionen som jag genomförde detta fanns en liten klick som inte hade läst även fast de mycket väl visst att de skulle få förhör. De trodde mig väl inte riktigt. Vad som hände på lektionen då var att eleverna som missat sin läsning läste under lektionen och besvarade frågorna så långt de hann. Till nästa vecka hade eleverna kläm på att jag skulle ha ett förhör och kom igång direkt då de hade läst.

Under läxförhöret får eleverna använda sina böcker när de besvarar frågorna för det blir också en möjlighet att läsa kritiskt och ställa frågor till texten. Några uttryckte att det blir ju lätt då, men det bjuder jag på då läsning gärna får vara lätt.

En kluven tanke

Jag trodde inte att jag skulle behöva använda mig av något som laddat som förhör för att få eleverna att läsa. Ärligt talat är jag inte helt förlikad med tanken med läxförhör utan föredrar att lura in dem i läsningen som jag tidigare har gjort. Jag tror att detta är något jag kommer att behöva använda ett par gånger innan de förstår vad man faktiskt får ut av läsupplevelsen. En annan fördel som kommer ur upplägget är att de elever som tidigare levt på att kunna glida på gruppens arbete måste nu göra sitt. Grupparbete kommer alltid att gynna några elever och för att verkligen förstå vad grupparbete går ut på kommer min nästa fråga till eleverna bli vad de ser för skillnad i upplägget och hur det påverkar deras läsning. Svaret kommer att ge mig underlag för hur jag kan planera framöver med läsning och att göra den meningsfull för både elever och mig som lärare. Till dess är jag kluven i tanken. Det som funkar det funkar men ger det den effekt jag vill med läsningen även framöver?

Hur gör du för att få alla elever att läsa och delta i den gemensamma läsningen? Vilka hinder möter ni? Hur löser ni dem?

”Arbetet med skönlitteratur är viktigt för att lyfta svårare frågor. Eleverna läsning utmanas genom textsamtal, loggskrivande och genom att möta andra texter. Syftet med läsandet av skönlitteratur är givetvis att skapa intresse för läsningen men det viktigaste med läsningen är att förstå sig själv och sin omvärld.”

Annika Sjödahl


Annika Sjödahl

Lärare i svenska och engelska på högstadiet. Ämnesspanare för Lärarnas Riksförbund.

Mejla