Slutuppgifter till Stora grabbar gråter inte

Till det fem veckor långa arbetsområdet Stora grabbar gråter intelänk till annan webbplats som jag delade i går är det nu dags att dela de två sista uppgifterna som jag använde som bedömningsunderlag. Då den ena är en muntlig uppgift använde vi en app som heter En riktig manlänk till annan webbplats för att mjukstarta samtalen.

Publicerad Av

Därefter var det dags för eleverna att läsa in sig på de krönikor jag valt ut till arbetsområdet. Upplägget jag hänvisar till nedan har jag skrivit om tidigare där eleverna får exempelmeningar och strukturlänk till annan webbplats för de delar som ingår i bedömning på de muntliga nationella proven, det vill säga leda och delta.

Så här hade jag skrivit i arbetsgången till eleverna:

Muntlig slutuppgift - Stora grabbar gråter inte
I grupper om fyra kommer ni att få olika krönikor att läsa och diskutera. Ni börjar med att enskilt läsa krönikorna och skriva frågor till dem. Därefter kommer ni att få diskutera dessa utifrån en samtalsmodell jag presenterar senare (du som lärare som läser inlägget hittar det i länken ovan). Ni kommer att läsa alla texter men ansvarar för en varsin text under samtalet. De texter som ingår är:

Skriftlig slutuppgift - Stora grabbar gråter inte
I ett separat dokument kommer ni att få instruktioner om slutuppgiften som är en krönika. Till er hjälp har ni minnesanteckningarna från både läsuppgifter och diskussioner. Vi går också igenom formen för en krönika utifrån de ni läste i den muntliga uppgiften för att få exempel.

Typiskt för en krönika

Innehåll
En krönika handlar om något aktuellt; något som har hänt precis och som någon annan inte tagit upp till diskussion än eller en fortsättning av en diskussion. Det kan vara ett fenomen eller ett mönster. Den ska gärna väcka en tanke.

Ofta ställer man sig frågor i krönikan som man försöker besvara. Innehållet är alltså aktuellt och det kan vara ett stort ämne eller ett litet ämne; naturkatastrofer, nyttan av nationella prov eller föräldrar som ”bryr” sig för mycket.

Stilen
En krönika är personlig och är en argumenterande, reflekterande, beskrivande och berättande text. Den är alltid skriven i jag-form, dvs subjektiv.

Syftet är att berätta om något aktuellt, att skapa opinion, att påverka läsaren att tänka själv.

Språket i krönikan är personligt, lättsamt och berättande. Humor, liknelse och metaforer är vanliga och man överdriver gärna. Oftast är de ca 400 ord långa. Avslutningen är finurlig och slutar oftast med en poäng.

Arbetsgången och materialet

Du hittar hela arbetsgången härlänk till annan webbplats samt tillhörande frågor, övningar och slutuppgiften så ni slipper att klippa och klistra. Mina elever skrev den i exam.net för att efterlikna en provsituation. Det finns också en film från Orka Plugga som visar det typiska för krönika som är användbar.

Uppgiften engagerade verkligen och fick många att öppna upp förståelsen för att man måste våga bryta normer då man inte är en vinnare av dessa. Eleverna var väldigt engagerade i både diskussioner och samt skrivuppgiften som mynnade ut i att alla elever skrev och fick respons. Kommentarerna ska de nu ta med sig in i nästa arbetsområde som utgår ifrån den kvinnliga rösträtten och om att vara lika mycket medborgare på lika villkor. Det upplägget kommer i ett inlägg inom kort. Hur jag arbetar med respons hittat du i detta inlägglänk till annan webbplats.


Annika Sjödahl

Lärare i svenska och engelska på högstadiet. Ämnesspanare för Lärarnas Riksförbund.

Mejla