Diskussionscirkel om yrken mitt i pandemin

De didaktiska valen bakom en lyckad interaktion

I den ursprungliga planeringen skulle mina åttor diskutera olika yrken men under rådande omständigheter föll valet på hur yrken påverkas av den pågående pandemin. Det visade sig vara ett lyckat val för att bredda interaktionen där elevernas egna erfarenheter från praon samt det som sker idag med både bristyrken och permitteringar som väcker en del tankar. Hur valde jag att planera och vad fick eleverna läsa för att kunna interagera?

Åttorna hade just avslutat sin prao innan läget drastiskt förändrades för många yrken i Sverige och världen. När mina åttor gick ut på prao innan sportlovet genomförde de sin prao som om inget hade hänt. Föga anade de, liksom jag, hur vissa av dessa arbetsplatser skulle komma att förändras inom kort. Det är en viktig erfarenhet vi nu har fått och som jag ville ge dem möjlighet att diskutera av olika anledningar. Dels för att bredda diskussionerna och förståelsen av arbetslivet och dels för få sätta ord på sina tankar. Personligen tycker jag att muntlig interaktion är väldigt roligt att genomföra, men jag ska inte sticka under stol med att det kräver en medveten och noggrann planering av upplägget. Det är något som jag ibland drar mig för. Om grupperna är sammansatta väl och det finns en plan för de som inte deltar i samtalet vid bedömningen kan man genomföra dessa smärtfritt. Vi har väl alla någon gång misslyckats med att få eleverna delaktiga? Jag ska villigt erkänna att jag som ny tyckte detta var otroligt svårt att planera för av den enkla anledningen att en del elever tramsade bort lektionen. Det händer sällan idag då jag planerar för upplägget noga. Det är just mina förberedelser som skapar möjligheter för eleverna att lyckas.

Hur gör hon då tänker du kanske? Jag börjar alltid med grupperna. Jag svarade faktiskt en elev som tyckte att grupperna blev så bra att det är en av mina viktigaste arbetsuppgifter. Hen blev nog en aning förvånad att jag la så mycket tid på det då det är en del av de arbetsuppgifter som vi lärare gör som inte är synliga uttåt. Det var inte heller något som diskuterades särskilt mycket under min utbildning. En orsak till det kan vara att det inte genomfördes några samtal som gav mig inblick i didaktiken kring hur vi konkret kan göra. Jag vill nu ge dig en inblick i hur jag tänker kring det. Jag vill sätta ord på min kunskap för att väcka en tanke hos dig.

Just grupperna för interaktion är det som tar mest tid då de behöver sättas ihop efter konstens alla regler med de som kan samarbeta, har någorlunda jämna kunskaper samt vågar prata med varandra. Sen måste det letas upp texter inom ett intressant område och som tangerar något vi arbetar med som samtalen ska baseras på. Jag återkommer kring det. Oftast är du som lärare också ensam med 30 elever och har ansvaret för två grupper samtidigt; en som du ska bedöma och en som genomför en uppgift självständigt. Det betyder att en grupp tillbringar tiden med dig som lärare och en annan som du har tillsyn över. Den uppgiften måste då vara angelägen och relevant för undervisningens syfte om du inte ska tappa gruppen som inte har dig närvarande fysiskt.

Jag nämnde i inledningen att jag valde att fokusera på hur yrken har påverkats av pandemin. Detta då det kan få konsekvenser för framtidens yrken samtidigt som många elever har föräldrar som på olika sätt har påverkats. Det finns också goda möjligheter till att egna referensramar får komma till uttryck som till exempel restaurangbranschen och skolmatsalen, skolvardagen och egna fritidsintressen som fotboll eller skidor. Vi ser också dagligen rubriker om olika yrkesgrupper som permitteras, men pratar vi om det i skolan? Ibland blundar vi för det som sker här och nu då det gamla och invanda oftast är tryggast. Dock jag kan tycka att vi behöver synliggöra det som sker och det som vi inte alltid talar om men frågan är om vi vågar.

Under förberedelserna ingår också att eleverna läser in sig på sin text innan textsamtalet. De får också förbereda sin egen diskussionsfråga. Jag får på så sätt syn på vad de vill problematisera och hur de tagit till sig innehållet i texten. Dessutom blir texten mer meningsfull för dem då det är deras ingång som sätter tonen och nivån i samtalet.

Ofta brukar jag också ha en skriftlig slutuppgift inom samma område. Utifrån de frågor som eleverna har diskuterat i samtalen sätter jag ihop skrivuppgiften och vad den ska problematisera. Textsamtalet fungerar då som stöd för innehållet i texterna men även för strukturen då den skriftliga texten följer samma mönster som textsamtalet. Precis som i textsamtalen utgår de skriftliga texterna utifrån en fråga i inledningen, där innehållet utgör brödtexten, och sammanfattningen utgör avslutningen.

Sist men inte minst ligger organisationen av vad de som inte har samtal ska arbeta med. Jag tycker oftast att en kortfilm kan fungera med tillhörande frågor som får besvaras av de i klassrummet. Ibland får de logga in och göra dessa på exam.net eftersom det ger större fokus på uppgiften och mindre risk att uppgiften inte blir gjord. Men när uppgiften är intresseväckande och berör ämnet är det knappast nödvändigt. Jag styr oftast de ovana grupperna mer men när jag känner dem släpper jag mer på kontrollen då de inser att de behöver kunskaperna med sig för kommande slutuppgifter.

Samtalen blev faktiskt så där bra som jag hoppades på. Under samtalen satt med i varje grupp och gav direkt återkoppling på både struktur och innehåll samt hur man kan få fler att delta i samtalen. Detta görs ju som vi vet genom olika frågor och att lyssna på vad som sägs. Under förberedelserna fick även eleverna fundera över de olika rollerna så att det inte är otydligt vad som förväntas av dem när det väl gäller. De roller eleverna ingick i är som i ett vanligt textsamtal på de nationella proven: samtalsledare och deltagare. Att vara en god samtalsledare kräver att man aktivt lyssnar men ögonen, öronen, samt munnen och att vara en god deltagare kräver exakt samma egenskaper. I samtalen är det också påtagligt, även om det är eleverna som ska interagera, att jag lägger vikt vid de didaktiska frågorna som jag skrev om i mitt förra inlägg Jag tänker alltså finns jag. länk till annan webbplatsElevernas tankar om samtalen är att de är väldigt roliga att genomföra och de vill göra dem oftare. Min bild av dem är att de elever som inte är starka skriftligt kommer fram på ett annat sätt och får en röst. Till förberedelserna finns också en tillhörande stödstruktur för att förväntningarna ska bli tydliga. 

Stödmeningar för textsamtalet


Vill du titta på planeringen av samtalen så finns filen för samtalenlänk till annan webbplats här. I länken finner förutom alla texter och moment av bedömningen även hela stödstrukturen som syns som bild ovan. Ni som känner igen upplägget gör det säkert för att jag ofta tar hjälp av det utvidgade kollegiet för att få en bredd av representation i de texter som utgör stommen. Det är också en viktig del av didaktiken som vi inte synliggör. Ibland ligger det många timmar bakom de val av texter undervisningen berör för att eleverna ska få texter som är meningsfulla och relevanta. Jag valde också några klipp från nyhetsprogram för de som behöver stöd i att lyssna på text.

I dokumentet i länken ovan skapade jag också grupper och skrev in datum för när respektive grupp förberedda moment A och B samt skulle se kortfilmen och slutligen besvara frågorna. Jag brukar vara övertydlig för att då kan eleverna gå tillbaka och se när de ska genomföra vad. Jag kan inte heller svara på alla frågor då jag sitter upptagen i samtal. Min devis är att det är bättre att vara övertydlig då det ger mig mindre jobb när det väl är gjort.

Eftersom jag har haft åttor på prao tidigare har jag använt min tidigare planering men med ett redigerat textsamtal. Om du vill titta på hur den gamla såg ut hittar du den här – Att göra undervisning av praon – normer, yrkesval och framtidlänk till annan webbplats.

Bakom ett lyckat textsamtal ligger stor tankemöda på undervisningens hur, när, varför och vad. Har du någon fråga till mig ställ den gärna.


Annika Sjödahl

Lärare i svenska och engelska på högstadiet. Ämnesspanare för Lärarnas Riksförbund.

Mejla