Dela med sig eller snåla?

Tre råd för att överleva som lärare och fokusera på kärnuppdraget

Jag är tacksam att jag är en erfaren lärare med många års kunskaper kring både planering, utvärdering och betygsättning. Speciellt i dessa tider. Frågan är hur tar vi hand om varandra för att orka en ny termin? Här nedan kommer tre enkla råd som jag tror kan avlasta oss. Genom att dela med oss av de kunskaper vi sitter på kan vi flytta fokus från administration till vårt kärnuppdrag, som är undervisning.

Äntligen är terminen över och vi får gå på en lång och välbehövlig ledighet. Terminen har för många inneburit både en psykisk men även fysisk större utmaning. Min egen undervisning är utvärderad utifrån både innehåll i undervisningen, stödstrukturer och resultat. Resultaten är återkopplade till eleverna både på lärplattformen (som jag inte är helt förtjust i), genom ett betyg och genom skriftlig återkoppling (som har föredrar) utifrån hur eleverna ska utveckla sina förmågor. Jag har redan siktet inställt på en ny termin med ett innehåll som tar avstamp i resultaten och elevernas behov och intressen. Med facit i hand har det inte varit lätt att bedriva en undervisning som påverkas starkt av världsläget. När både elever och kollegor varit frånvarande har vi fått möblera om i tänkt plan. Vi har fått stryka vissa bedömningsunderlag som saknar tillförlitlighet och lägga till missade underlag till undervisningen.

Första rådet: fokusera på dela-kulturen

Under våren kommer de nationella proven att ställas in till förmån för mer undervisning. Saker som inte har till undervisning, som till exempel viss dokumentation, föräldramöten, projekt och olika utvecklingsarbeten, bör strykas menar Skolverket. Kanske kan det leda till viss minskning av administration, men vi behöver ändå genomföra bedömningar. För att avlasta lärarna behöver bedömningsportalen uppdateras med fler provuppgifter. Till dess att så sker behöver vi fortsätta dela med oss av planering och lektionsinnehåll annars tror jag stressen kommer att öka.

Genom det kollegiala arbetet kan vi som lärare nyttja dela-kulturen för att minska på planeringen, som ibland kan ta väldigt mycket tid. För mig är det inte ovanligt att en veckas planeringstid går åt till att planera uppgifter, frågor och gruppsammansättningar av en skönlitterär bok. Då kan det arbete jag har lagt ner komma någon annan till del och avlasta. Ämnesspanarna har genom åren haft fokus på frågor som har direkt med undervisningen att göra. Kanske kan du hitta något användbart för just din undervisning genom alla de inlägg som finns på bloggarna. Du får ett av mig längre ner i detta inlägg.

Andra rådet: nyttja det kollegiala lärandet

I vår kommer det att genomföras en ny revidering av läroplanen samt kursplanernalänk till annan webbplats. Även om det kommer att publiceras material i vår har det redan nu delats olika sammanställningar över ämnesspecifika förändringar. Du hittar dessa i din närmsta ämnesgrupp på Facebook. Nyligen publicerades denna skrift för planering, undervisning och betygsättning, länk till annan webbplatssom jag varmt rekommenderar för diskussion i era ämneslag eller i andra kollegiala sammanhang. Om det är klokt att införa en revidering nu lämnar jag osagt. Jag tror dock på att vi behöver fortsätta att diskutera didaktik för att hitta orken och lusten för ett ämnesinnehåll och det som är undervisningens kärna.

Tredje rådet: sänk ambitionen

Det känns konstigt att ge ett råd som jag själv har otroligt svårt att efterleva. Hur sänker man ambitionen utan att göra undervisningen sämre eller rent av undermålig? Jag tror att vi måste återanvända och lägga tiden på att justera innehållet och stödstrukturerna i de planeringar vi redan har gjort eller låna av varandra. Själv kommer jag att återanvända en större del av det material jag själv delat på bloggen. I sjuan kommer eleverna få lyssna på Fallet Alma Diaz som någon tipsade om i en Facebookgrupp. Min planering hittar du härlänk till annan webbplats och frågorna, som består av både diskussionsfrågor och kriminalgåtan, finns på SR-radio hemsidalänk till annan webbplats. I åttan kör vi den planering jag delatlänk till annan webbplats i de två senaste inläggen och i nian inleder vi terminen med det jag delar nedan.

Några exempel på förändringar

Jag kommer sedan att använda minst en bokcirkel per klass . Den gemensamma läsningen ger eleverna möjlighet att utveckla och fördjupa reflektionerna och fungerar som en stödstruktur. Just reflektion är en av de nya framskrivna delarna i ämnet svenska som börjar gälla i juni nästa år. En annan ny och framskriven del är det gemensamma skrivandet. Här tänker jag att just diskussionerna i bokcirklarna ger ett innehåll och som eleverna under lärarstyrning kan samskriva en gemensam stödmall för. Nedan ger jag också ett förslag på samskrivande och att använda sig av tidigare elevexempel för att eleverna ska förstå betygssättningen och de aspekter de behöver utveckla genom undervisningen. Jag hoppas även att detta innehåll kan användas som exempel för att konkretisera de nya förändringarna.

Att skapa innehåll utifrån bedömningsaspekter

De nationella proven fokuserar ju enbart på bedömning. Om vi ska fokusera på undervisning måste vi ge den ett innehåll där eleverna prövas i det som undervisningen fokuserat på. Om tanken är att vi ska använda oss av olika bedömningsstöd kan det finnas en idé att planera för ett innehåll innan bedömningen. Att planera för ett innehåll är en av de absolut roligaste uppgifter jag vet. Jag har därför valt att använda ett bedömningsstöd så här.

Först får eleverna reflektera över olika låtars och texters budskap och betydelse. Temat - om det spelar roll om man är kille eller tjej - har jag tagit från uppgiftsinstruktionenlänk till annan webbplats. Om eleverna ska ge exempel och resonera behöver de möta detta i undervisningen. Jag har valt låten Lakan av Newkid, men jag kommer även ge utrymme för att eleverna lyfter fram egna texter för att vi ska ge perspektiv åt fler håll samt skapa delaktighet. De texter vi kommer att läsa under några lektioner ser du nedan. De två sista har jag inte läst så återkommer med vilka sidor som blir aktuella. Frågorna till samtliga texter kommer jag att dela här där du även hittar arbetsgångenlänk till annan webbplats och den planering eleverna får ta del av.

Nessvold, Hampus (2019). ”2 dagar med min kärlek idag. Vi för alltid <333” i Ta det som en man. Stockholm: Bonnier Carlsen. (sid 93-102).

Yoldas, Atilla (2019). ”Relationer” & ”Sex” i Mansboken. Stockholm: Max Ström. (sid 48-49, 52-54, 70-72, 74-78 ).

Perez, Inti Chavez (2018). Respekt: en sexbok för killar. Stockholm: Alfabeta

Simonsson, Natalie (2018). Viktigast av allt: Om kroppen, känslor och sex. Stockholm: Ordfront Förlag.

Därefter har jag skapat ett dokument med elevexempel från det gamla nationella provet Kille eller tjejlänk till annan webbplats. Jag har tagit bort texten med bedömning och har enbart kvar elevexemplen, men har möblerat om ordningen på dem för att inte synliggöra progressionen i första hand utan aspekterna. Eleverna får diskutera texterna och även lyfta fram vad som är bra och behöver utvecklas samt sätta ett betyg. Vi jämför sedan med bedömningen från Skolverket under min ledning. Slutligen får eleverna skriva egna texter och betygsätta dessa själva.

Jag ger sedan en återkoppling och ett betyg som texterna skulle ha fått enligt exemplet vi diskuterade tidigare. Om bedömningen inte stämmer har vi ytterligare behov av konkretisering av vad just den eleven behöver fokusera sitt lärandet på och det är därför som jag gillar skriftlig återkoppling bättre än lärplattformarnas formuleringar. De säger inget om hur eleven utvecklas. Kom ihåg att betyget bara är en indikation på ett kunnande. Detta får eleverna sedan visa på att de uppnår vid nästa bedömningstillfälle annars lotsar vi dem till ett kunnande genom görande. Nästa gång eleverna skriver kommer de förhoppningsvis bära med sig vad de lärt sig och visa på sina förvärvade kunskaper. Om inte får de backa till återkopplingen och fundera igen.

Metareflektion

Arbetsområdet avslutas med en metareflektion, som eleverna får ta med sig till sina utvecklingssamtal. För att eleverna ska få förståelse för att det som de tar del av i undervisningen är kunskaper de sedan ska använda behöver de också ta ansvar för sin insats. Många elever skjuter ofta över det ansvaret på läraren. Min erfarenhet är att många elever slarvar med att läsa uppgiftsinstruktionerna och missar bedömningsaspekterna, som dessutom är fetmarkerade, och får ett lägre betyg än vad de tänker sig. En annan aspekt som är vanligt förekommande är att eleverna missar att skriva självbärande texter. Då behöver man titta på hur det syns i uppgiftsinstruktionen. Just detta NP riktar sig ju till tonåringar i egen ålder i form av en artikel. Hur formulerar vi ett innehåll för det? Eleverna behöver förstå tänkt läsare och kunna formen för texttypen.

Om jag fyller min undervisning med ett innehåll som stämmer med det som ska bedömas i slutändan blir inte fokus primärt betyget även om det bidrar till en samsyn kring vad som bedöms. Istället lägger vi det som sker i undervisningen och det innehåll eleverna ska reflektera kring som det centrala. Kärnan av undervisningen är något som lärare, eleven och klasskamraterna är gemensamt ansvariga för.

Ett stort varmt tack från mig till dig

Detta inlägg kommer att bli det sista för mig på den här plattformen. Jag vill passa på att tacka för alla läsare som under mina 5,5 år som ämnesspanare kanske har läst något av alla de 138 inlägg det blivit. Det har varit roligt att diskutera och synliggöra undervisningen i mina klasser. Det har varit utmanande att sätta sina tankar på pränt. Jag finns som vanligt i ämnesgrupperna på Facebook. Kanske det även blir så att jag kickar igång min egen blogg igen. Tiden får utvisa min ambitionsnivå kring frågor som rör undervisning, skolutveckling, kollegialt lärande och dela-kultur under våren.

Ett stort varmt tack från mig till dig och med önskan om en riktigt avkopplande ledighet!


Annika Sjödahl

Lärare i svenska och engelska på högstadiet. Ämnesspanare för Lärarnas Riksförbund.

Mejla