En planering om sociala medier utifrån boken Fula tjejer

Om språkbruk, integritet och yttrandefrihet

Dagens unga tillbringar en hel del tid på sociala medier och ibland uppstår svåra situationer som de behöver få hjälp att hantera eller sätta ord på. En bra ingång kan vara att utgå ifrån reflekterande läsning för att sätta frågor som vad säger lagen, vilka konsekvenser kan förtal och kränkningar få och vilka verktyg behöver vi ge unga, i fokus.

Fula tjejer är en helt ny bok av Lisa Bjärbo, Sara Ohlsson och Johanna Lindbäck som handlar om Eleni, Tilde och Jasmin som går i årskurs 8. Bokens händelseförlopp kretsar kring sociala medier och hur det påverkar främst tjejer att ändra på sig själva. Jag tänker därför att boken kan vara bra att använda sig för reflekterande boksamtal i min åtta för att lyssna in vad unga tycker är viktigt att vi pratar om för att undvika att många unga människor mår dåligt. Vidare är det viktigt att prata om vem det är som mest utsätts för kränkande kommentarer. Jag är också nyfiken på om något liknande skulle kunna hända på skolan och vad eleverna tänker att lärare och elever då behöver göra.

Verkliga händelser

Ett viktigt tema i boken är att utifrån tre olika huvudpersoner skildra hur dubbelbestraffningen funkar; säger du ifrån straffas du, och är du tyst ger du ditt medgivande till att hängas ut på sociala medier. Det Instagram-konto som flickorna hängs ut på är inte helt olikt det konto som ledde till Instagram-upploppen i Göteborg under december 2012 där två unga tjejer blev dömda till ett högt skadestånd för grovt förtal. För att synliggöra lagen och konsekvenser kommer vi därför att inleda arbetsområdet med att prata om språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala medier genom att utgå ifrån det material som finns på Statens Medieråd (Red. Länken fungerar inte längre.).

Styrda samtal med öppna frågor

Till boken finns en lärarhandledninglänk till annan webbplats som är väldigt omfattande med bra bredd på frågorna. Jag har valt ut de jag finner relevanta för de frågeställningar jag vill prata om men ändå stanna kvar i det centrala i boken. För att ge eleverna möjlighet att leda ett boksamtal kommer jag att ge dem rollen som samtalsledare en gång under de veckor vi kommer att arbeta med boken. Vi kommer att läsa boken under fyra veckor och därför kommer fyra elever att ingå i en grupp. Grupperna väljer jag med stor möda för att grupperna ska fungera optimalt och ge utrymme till att utveckla flera förmågor utifrån veckans läslogg. Eleverna får mycket sällan välja egna grupper i mitt klassrum och de vet varför jag styr dem, vilket också uppskattas då de slipper vara oroliga för att bli utelämnade. Grupperna delar jag med eleverna men de får själva välja vilken vecka de ska genomföra sitt samtal. Reflekterande läsning ger eleverna möjlighet att dels fokusera på den muntliga förmågan men även för att fördjupa läsupplevelsen genom att ta del av andras synsätt och tolkningar.

Ge bredden genom stödstruktur

För att kunna ge eleverna framåtsyftande feedback får de spela in samtalen där jag återkopplar hur de inleder samtalet (här vill jag att de väljer ut en frågeställning som de även kort återger sina egna tankar kring), hur de fördelar ordet och slutligen sammanfattar diskussionen. Deltagandet återkopplar jag kring bredden på resonemanget. För att förstå hur ett resonemang breddas ger jag exempel utifrån en frågeställning där eleverna får ge tänkbara svar på hur de ser på saken. Jag kommer att göra detta i samband med materialet från Statens Medieråd där vi pratar om de tre begreppen ovan och skapar en resonemangskedja tillsammans.

Boksamtalen kommer även att ge eleverna möjlighet att samla på sig tankar inför de två kommande skrivuppgifterna. Den reflekterande läsningen blir en slags stödstruktur för att ge eleverna möjligheter till samhandling och delaktighet. Genom ett tydligt innehåll i undervisningen ges eleverna möjlighet att kunna ha egna tankar som sedan formuleras i skrift. Eleverna kan också bredda sina tankar då undervisningen gett utrymme för att lyssna på andras tankar och reflektioner. Boksamtal utifrån noga valda frågor, väl sammansatta grupper, samt tydliga framgångsfaktorer som återkopplas utvecklas flera förmågor. Inte nog med det kommer vi även att synliggöra det som unga gör på sociala medier och kan tänkas få stöd kring. Ämnet är aktuellt och viktigt då det är något vi vuxna ofta läser om med förskräckelse men som är vardag för många unga.

Risker och möjligheter

En viktig tanke jag vill skicka med är att unga många gånger väljer bort att berätta om sociala medier då de upplever att vuxna ofta inte förstår vad som händer där. Det är därför viktigt att vi inte sätter de vuxnas synsätt i fokus och skapar skam utan är konkreta med vad lagen säger och de konsekvenser det får för samhället i stort. Vi vuxna vill ju kunna möta elevernas värld och ge dem trygghet att berätta om sina perspektiv för att kunna hjälpa till om de mår dåligt i sociala medier. Om vi inte pratar om det som sker är en risk att vi normaliserar ett beteende. Det finns flera intressanta artiklar att läsa om du vill fördjupa ditt kunnande kring unga och Internet. Härlänk till annan webbplats skickar jag med en.

Jag kommer att återkomma i nästa inlägg med att beskriva undervisningen av de två skrivuppgifterna. Den första är en litteraturanalys utifrån budskap, tema, motiv, avsändare och sammanhang. Eleverna kommer även att få skriva en reflekterande text som även vävs ihop med ämnet samhällskunskap.

Om du vill ha tips på upplägg för mellanstadiet tipsar jag om Cecila Linds inlägg om Junos Vlogg. länk till annan webbplatsFör lite yngre barn passar kanske Noelias hemlighet (Engvall, 2020).


Annika Sjödahl

Lärare i svenska och engelska på högstadiet. Ämnesspanare för Lärarnas Riksförbund.

Mejla