Lärares forskning samlad i antologi

Jag är verkligen stolt över min forskarskola och vårt arbete. Artiklarna är skrivna av lärare för lärare. Det är ni som förhoppningsvis ska inspireras, utmanas och framför allt ha användning av resultaten i undervisningen.

Publicerad Av

Artiklarnas praktiknära ansats visar att forskarskolor för lärare är en mycket bra idé. Med det här inlägget hoppas jag att forskarskolans studier blir lästa och kommer till nytta i dagens komplexa undervisningssituation.

Medier i historieundervisningen Historiedidaktisk forskning i praktikenlänk till annan webbplats heter en nyutkommen antologi, där den nationella forskarskolan för lärare, Historiska medier, länk till annan webbplats presenterar sina resultat med professor Anna Larsson som redaktör. Avhandlingarna i sin helhet finns också samlade på forskarskolans Monumentblogglänk till annan webbplats.

Även om huvudmän och rektorer ibland tycks ha svårt att se hur forskarutbildade lärare kan användas i verksamheten, har akademin i alla fall förstått. Under den nationella historiedidaktiska konferens som gick av stapeln i Umeå  i veckanlänk till annan webbplats framhöll flera forskare de nationella forskarskolornas betydelse. Vi forskande lärare fick beröm för att vi har vågat oss ut i praktiken, ut i klassrummen. Vi har testat metoder som aktionsforskning och experiment. Vi har genomfört studier som tidigare har saknats, ofta med ett fokus på en undervisning som gör skillnad.

Grundtanken för forskarskolan var att utbildning innebär mediering i en eller annan form. Tekniker som papper, penna, böcker, kartor och bilder har länge varit redskap för undervisning och lärande. Men i dagens multimediala samhälle har de tekniska förutsättningarna breddat spektrat av möjliga medier Digitala medier har exempelvis inneburit stora förändringar för många skolämnen, däribland historieämnet.

Tre av studierna utgår från läroboken.  Annie Olsson länk till annan webbplatsundersökte attityder till läroböcker hos gymnasieelever, lärare respektive läroboksförfattare. Hennes resultat visade bl.a. att lärare och elever har låga förväntningar på lärobokens förmåga att väcka intresse och engagemang. Annie visar också att eleverna lämnas ensamma med lärobokstexten som ofta är abstrakt och svår att förstå. Lärarna ägnar mycket mer tid till att arbeta med artiklar och film vilket är en förklaring till att eleverna tycker att läroboken är oinspirerande och tråkig.

Lena Almqvist Nielsenlänk till annan webbplats och Lina Spjut länk till annan webbplatsanalyserade läroböckers innehåll och undersökte hur de har förändrades över tid. Lena undersökte hur förhistorien har framställt i läroböcker under 1900-talet och Lina jämförde svenska och finlandssvenska läroböckers beskrivningar av etnicitet och gemensam historia under perioden 1866 till 1939.

Alekandra Indzic Dujsolänk till annan webbplats analyserade Utbildningsradions program. Hon undersökte hur framställningen av folkgruppen romer har sett ut och förändrats över tid; i Sverige i program från 1975 till idag. Aleksandra visade att den romska identiteten beskrivs på ett tämligen likartad sätt som statisk, traditionsbunden och oföränderlig. Samtidigt har denna bild utmanats av nya sätt att se på och värdera mångkultur, vilket åtminstone delvis speglas i UR-programmen som producerades efter 2010.

Catharina Hultkrantzlänk till annan webbplats och Maria Deldénlänk till annan webbplats fokuserade på film i historieundervisningen.  Catharina intervjuade ett antal lärare om hur de använde film. Hon kunde visa att lärare gärna använder film och hon hittade fem olika mål med deras filmanvändning: att förmedla fakta, att visa på olika perspektiv på historien, att lägga grund för diskussioner om empati och moral respektive källkritik eller att väcka intresse. Men lärarnas i Catharinas undersökning upplevde också att de skulle vilja ha en djupare kompetens om hur de kunde använda film på bästa sätt. Maria länk till annan webbplatsundersökte istället hur gymnasieelever upplevde historisk spelfilm, och hur de resonerade om filmanvändning i historieämnet.

Ulrika Boström (numera Gilllänk till annan webbplats) undersökte i sin studie elevers reception av bilder och hur det historiska tänkandet tog sig uttryck i samband med bildtolkning. Utifrån samtal med ett antal elever visade hon hur eleverna med hjälp av bilder diskuterade sina olika förhållningssätt gentemot historien och de blev medvetna om sina respektive moraliska uppfattningar och ställningstaganden.

Nutidens digitala medier berördes i tre studier. Karin Sandberglänk till annan webbplats undersökte elevers uppfattningar om användningen av digitaliserade primärkällor i historieundervisning. Fem skolklasser fick genomföra en övning med digitaliserat källmaterial och Karin följde försöken och kunde visa förtjänster med att använda obearbetade primärkällor genom att källkritiska resonemang främjades och att eleverna visade prov på historisk empati. Samtidigt fanns inslag av presentism i elevernas historiska tänkande.

Andreas Westerberglänk till annan webbplats undersökte hur ny medieteknik mottogs i skolans historieämne att döma av styrdokument och artiklar i lärartidskrifter vid två tidpunkter, 2010 och 1985. Textanalysen kompletterades med lärarintervjuer. Den diskussion som fördes åren kring 2010 jämfördes sedan med motsvarande diskussion 1985. I materialet såg Westerberg att ny medieteknik förstods inom ramen för olika diskurser. Medieteknik gavs också generellt olika roller. Den skulle inte bara utgöra ett undervisningsverktyg utan den skulle också göra skolan relevant, antingen för det framtida eller samtida samhället, och/ eller den skulle driva fram en önskad skolutveckling.

Min avhandling handlade också om digitala medier, men den följde ett annat spår. Elever fick anta olika roller som historiska personer under andra världskriget och via en blogg producera en gemensam berättelse och diskutera den historiska situationen med varandra. Jag visade att eleverna genom detta kollaborativa författarskap fick möjlighet att utveckla en historisk förståelse som var större än de enskilda bidragen och som utmanade lärarens kontroll över historieundervisningens innehåll.

Robert Thorpslänk till annan webbplats licentiatavhandling, slutligen, hade en teoriutvecklande ambition Robert undersökte och analyserade hur begreppet historiemedvetande har beskrivits och använts i svensk, brittisk och nordamerikansk forskning. Sedan skisserade han en övergripande teori som omfattade de olika synsätten som förekommer. Han tillämpade också teorin på ett konkret exempel på en lärobokstext och diskuterade hur historiemedvetande kan undersökas och analyseras i praktiken.


Cecilia Johansson

Forskare och lärare i svenska, historia och geografi på högstadiet

Mejla