Skolans demokratiuppdrag – kunskaper och värden – allas ansvar

Vad innebär skolans demokratiuppdrag? Hur går uppdraget egentligen till? Vem ansvarar för det? När och hur ska det genomföras? Ett uppdrag som alla bär ansvar för - kan det bli ett uppdrag som ingen tar fullt ansvar för?

Skolans demokratiuppdrag kan upplevas som utmanande och väldigt stort. Åtminstone var det till en början så för mig. Idag är det ett uppdrag jag brinner för, som jag både föreläser och skriver läromedel och artiklar om. Demokratiuppdraget är hela skolans ansvar oavsett om du är lärare, skolledare eller har någon annan funktion i skolan.

”Skolväsendet vilar på demokratisk grund. Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.”

Skollagen 2010:800

”Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge eleverna en god grund för aktivt deltagande i samhällslivet.”

10 kap. 2 § skollagen

”Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna som det svenska samhället vilar på.”

1 kap. 4 § skollagen

Demokratiuppdraget är ett gemensamt kunskaps- och värdegrundsuppdrag som ska genomsyra alla verksamheter och aktiviteter. Det är därmed inte möjligt att bocka av ett demokratiarbete på FN-dagen, via elevhälsoarbetet eller då det är valår. Undervisning i demokrati handlar både om att undervisa om demokrati och att visa vad det är i praktiken. (Skolverket 2013b)

I förskolan och skolan ska barn och elever utveckla följande demokratiska kompetenser och förmågor:

  • Framföra argument
  • abstrakt, kritiskt och självständigt tänkande
  • aktivt deltagande i reflekterande samtal
  • omsätta teoretisk kunskap till praktisk handling
  • lyssna till andra
  • deltagande i förutsättningslösa och prövande samtal.

Utvecklandet av kommunikativa förmågor finns i läroplanerna för grund- och gymnasieskolan i alla språkämnen under rubriker som lyssna, tala, samtala och diskutera. Idrott och hälsa, matematik, musik, fysik, kemi, biologi, teknik, geografi, religion, historia och samhällskunskap.

OLIKA DELAR I DEMOKRATIUPPDRAGET – OM, GENOM OCH FÖR

Det finns tre olika delar i skolans demokratiuppdrag. Man lär om demokrati och exempelvis hur partier fungerar, genom demokratiska arbetsmetoder som till exempel samtal och möten, vilket ger kunskaper för demokrati.

Bild Skolverket

TA DEL AV FORSKNING INOM OMRÅDET

Den moderna demokratiforskningen lyfter kommunikation som bärare av demokratin. I den utbildningsvetenskapliga forskningen och i skolpolitiska dokument lyfts begreppet ”deliberativa”, prövande och utforskade samtal.

Deliberativa samtal som metod

  • Samtal där skilda synsätt ställs mot varandra.
  • Olika argument får utrymme.
  • Samtal som alltid präglas av tolerans och respekt.
  • Att lära sig lyssna på den andres argument.
  • Samtal som har ett tydligt inslag av överenskommelser och kompromisser.
  • Samtal där auktoriteter och traditionella uppfattningar får ifrågasättas.
  • Samtal utan lärarledning, argumentativa samtal för att lösa och belysa olika problem utifrån skilda synvinklar.

(Tomas Englund, professor i pedagogik vid Örebro universitet ger följande beskrivning i en skolkontext. Englund 2004:62, Skolinspektionen 2012:9)

I undervisningen genomförs deliberativa samtal i samtliga ämnen när elever diskuterar olika frågor eller texter med varandra. Olika argument får utrymme och de övas i att lyssna, komma överens och kompromissa.

För vidare läsning om forskning kring demokrati, se följande länkar från Skolverketlänk till annan webbplats, Skolportenlänk till annan webbplats och Skolforskningsinstitutetlänk till annan webbplats – vad är på gång?

VEM ANSVARAR FÖR SKOLANS DEMOKRATIUPPDRAG?

  • Huvudmän, rektorer och lärare har ansvar som pedagogiska ledare att möjliggöra och leda deliberativa samtal i skola och undervisning. ”Det är en del av skolornas kontinuerliga kvalitetsarbete.” (Skolinspektionen 2012:9)
  • Varje ämne måste integrera medborgarfostrande aspekter med hjälp av kursplaner.

Undervisning och övrigt skolarbete måste ske i demokratiska former där alla individers demokratiska rättigheter och skyldigheter ska beröras:

  • inflytande
  • delaktighet
  • ansvarstagande

Kunskaper, värden och förmågor ska integreras i undervisningen genom samtal, kritisk reflektion och analys för att möjliggöra den praktiska demokratiska träningen.

SO-ÄMNENAS BETYDELSE FÖR SKOLANS DEMOKRATIUPPRAG

Alla verksamheter och ämnen bidrar med olika aspekter av skolans demokratiuppdrag. Eleverna ska motiveras att vilja lära och aktivt delta i skolarbetet här och nu, men i förlängningen även i samhällslivet.

SO-ämnena har en särställning för skolans demokratiuppdrag då historia, geografi, religion och samhällskunskap har ett tydligt och konkret innehållsmässigt uppdrag i kurs- och ämnesplaner som överensstämmer med demokratiska processer.

  • I historia förmedlas kunskaper om historiska sammanhang. Elevernas historiemedvetande utvecklas bland annat i arbetet med revolutioner, nya ideologier, världskrigen och efterkrigstiden.
  • Skolans demokratiska uppdrag avseende ”Skolan och omvärlden” berör i ämnet geografi relationen till aktörer utanför hemmen i det omgivande samhället. Hemortens historia består i vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om människors levnadsvillkor under olika perioder.
  • I religionskunskap återfinns de grundläggande demokratiska värderingarna i undervisningen genom att eleverna utvecklar beredskapen att handla ansvarsfullt i förhållande till sig själva och sin omgivning.
  • Samhällskunskap har en särställning i att ge eleverna kunskap om samhällsfrågor, politik, mänskliga rättigheter, demokratiska processer och arbetssätt. De grundläggande demokratiska värderingarna är synliga då undervisningen ska bidra till kunskap och reflektion över värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle. Med kritisk granskning av samhällsfrågor och strukturer på lokal och global nivå ska undervisningen ge kunskap om hur den svenska demokratin fungerar.

Av stor vikt att betona är att demokratiuppdraget är hela skolans ansvar, även om SO-ämnena har en särställning på grund av dess konkreta innehåll.

Hur arbetar din skola med demokratiuppdraget?

Mer inom ämnet

Skolornas arbete med demokrati och värdegrundlänk till annan webbplats, Skolinspektionen 2012:9


Charlotta Granath

Förstelärare i SO-ämnen, lärare vid lärarutbildningen, skolambassadör för EU samt ämnesspanare för Lärarnas Riksförbund.

Mejla