Prao, gymnasieval, skola och arbetsliv - Del 1

Nu närmar det sig prao på min skola och frågan kring hur vi arbetar före, under och efter praoperioden blir aktuell. Efter att ha studerat studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar de senaste åren vet jag att det är en utmanande fråga på skolor, som kanske inte alltid prioriteras. Nu blir det två blogginlägg i frågor om prao, gymnasieval och arbetet skola-arbetsliv. Härlänk till annan webbplats kan du se Skolverkets bestämmelser kring prao som började gälla 1 juli 2018. I detta första inlägg är det mer fokus på prao!

Publicerad Av

Enligt Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK) finns det över 8000 olika yrken i Sverige.

År 2013 gjordes en internationell jämförelsestudie i sex länder. Studien visar att prao är ett av de bästa strukturerade arbetssätten att bekanta sig med arbetslivet innan man ska välja utbildning, samt att det är ett viktigt inslag för elevernas vidare val av utbildning efter grundskolan. (Holman, J. Good Career Guidance, 2014) Praktiken garanterar att alla elever i grundskolan får en egen erfarenhet från arbetslivet, vilket ökar jämställdheten inför utbildningsval. För många elever är högstadiepraktiken den första riktiga kontakten med en arbetsplats.

Enligt läroplanen ska all personal i skolan verka för studie- och yrkesvägledningens genomförande. Tillsammans ska man stärka, systematisera och synliggöra det arbete som görs. Vi lärare behöver synliggöra det vi gör inom ramen för uppdraget, men vi behöver också planera och fundera över hur vi kan få in yrkeslivet i våra ämnen. Skolverket har tagit fram följande skriftlänk till annan webbplats med olika exempel på studie- och yrkesvägledning i undervisningen. Lärare och studie- och yrkesvägledare kan behöva planera tillsammans och skolan behöver diskutera hur vi ska arbeta med de nya direktiven kring prao så att inte eleverna enbart försvinner från skolan i två veckor, utan förarbete, utan uppgifter, utan möjlighet till att berätta vad de varit med om eller vad de lärt sig.

Skolverket

www.skolverket.se

För att säkra företagens kompetensförsörjning är det viktigt med samverkan mellan skola och näringsliv. Elever som går i skolan i dag är framtidens medarbetare. Samarbetet mellan skola och näringsliv i en kommun syftar till att få elever att lära känna nya yrken och att de får kontakt med olika branscher. Enskilda ämnen kan även få studiebesök från företagen där frågor om hälsa, miljö, transporter, samhällsplanering och integration etc. diskuteras. Ett första steg är att kontakta företag som finns i hemkommunen. Skolans studie- och yrkesvägledare har troligtvis kontakter med näringslivet där skolans elever genomför prao. Samarbeten med ett företag kan se olika ut:

  1. Undersök om företaget önskar få hjälp med att utveckla någon produkt eller önskar få synpunkter på reklam etc. från ungdomar.
  2. Låt eleverna göra studiebesök på företaget för att intervjua chefer och annan personal om vilka personer som arbetar i det här företaget, vilka olika yrkeskategorier som finns representerade, vilka arbetsuppgifter företaget har, hur många kvinnor och män som arbetar inom företaget etc.
  3. Hur har ny teknik på arbetsmarknaden påverkat den enskilda branschen/det enskilda företaget? Om företaget/branschen önskar få ”nya” ögon på sin verksamhet kan eleverna skapa en utställning eller genomföra undersökningar där allmänheten ger sin syn på företagets verksamhet. Eleverna kan sedan presentera sina förslag, produkter och resultat för företaget.

Exemplen ovan kan exempelvis kopplas till det centrala innehållet för åk 7–9 i slöjd, svenska och teknik och passar bra att göra i god tid inför elevernas prao, detta möjliggör för elever att få kännedom om olika yrken och bidrar till det viktiga samarbetet mellan skola och arbetsliv.

Slöjd

  • Arbetsmiljö och ergonomi, till exempel ljudnivå och arbetsställningar.
  • Slöjdarbetets olika delar: Idéutveckling, överväganden, framställning och värdering och hur delarna i arbetsprocessen samverkar och påverkar resultatet.
  • Egen formgivning med hjälp av olika material, färger och former.
  • Olika material och hur de produceras utifrån hållbarhetsperspektiv.

Svenska och Svenska som andraspråk

  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv.
  • Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare.
  • Olika hjälpmedel, till exempel digitala medier och verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer.

Teknik

  • Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.
  • Några föremål i elevens vardag och hur de är anpassade efter människans behov.

Snart är det dags för eleverna i årskurs 8 på min skola att gå ut på prao i två veckor. Förberedelserna inför praoperioden har börjat, eleverna intervjuar skolans personal och ska sedan intervjua sina handledare på praoplatsen om utbildningar och yrkesval.

Skolverket har även tagit fram följandelänk till annan webbplats lektionsmaterial om prao där det även finns en ämnesintegrerad uppgift i ämnena svenska och samhällskunskap.

Svenskt Näringsliv har tagit fram tre olika skrifter:

I praktiken – elev,

I praktiken – skola,

I praktiken – företag.

Skrifterna handlar om tiden inför, under och efter prao utifrån olika perspektiv och går att beställa kostnadsfritt härlänk till annan webbplats. Skrifterna fungerar bra att arbeta med i anslutning till elevernas praoperiod.

Vem ansvarar för prao?

Prao slutade att vara obligatoriskt i mitten av 1990-talet. Sedan 1 juli 2018 är den tillbaka. Skolor har olika rutiner kring om eleverna själva ska ordna praktikplatser, eller om studie- och yrkesvägledaren har en platsbank som eleverna får välja arbetsplats ifrån, alternativt om kommunen har en praoansvarig som har kontakt med företag och tillhandahåller praoplatser. Med bestämmelserna om obligatorisk prao i minst 10 dagar sammanlagt för alla elever från och med årskurs 8 i grundskolan respektive årskurs 9 i specialskolan behöver detta ses över.

Prao ska, enligt Skolverket, vara integrerad i ämnen och undervisning eftersom prao ger viktiga möjligheter och erfarenheter för individer som skolan ska ta vara på. För lärare innebär det att vi ska arbeta med den generella/vida vägledningen och förarbeta samt efterarbeta prao i undervisningen. Många skolor har en lång väg kvar att gå. Arbetet kring prao hanteras på olika sätt på olika skolor, anskaffningen av praoplatser kan i vissa fall hamna på enskilda studie- och yrkesvägledare, flera kommuner har dock valt att anställa praosamordnare som ser till att anskaffningen av platser sköts centralt.

”Det är huvudmannen som ansvarar för att hitta praoplatser åt eleverna. Huvudmannen är kommunen om det är en kommunal skola och skolans styrelse om det är en fristående skola.” (Skolverket) Efter de nya bestämmelserna har Skolverket har tagit fram mycket information om prao, frågor och svar, läs härlänk till annan webbplats för ytterligare information.

Förarbete/förberedelser inför prao

Praktik som förbereds ger mer utbyte för eleverna. Alla elever bör få en förberedande information av studie- och yrkesvägledare i skolan samt arbetsuppgifter från lärare som eleven ska arbeta med under praktiken. Under praoveckorna kan eleverna exempelvis samla in material till en redovisning. Eleverna kan sedan;

  • Skriva en uppsats om praktikperioden där eleven redogör för upplevelser på praktikplatsen och berättar vad arbetet innebär.
  • Muntlig redovisning under 5–10 minuter där eleven visar bilder och berättar om praktikplatsen.
  • Skriva en praodagbok som sammanställs och redovisas med texter och bilder.

I samtliga presentationer kan det finnas med en intervju med elevernas handledare eller någon annan anställd på arbetsplatsen. Utgå från följande frågeställningar och fyll sedan på med fler:

  • Hur länge har du arbetat här?
  • Vad har du för arbetsuppgifter?
  • Hur ser en vanlig arbetsdag ut för dig?
  • Vilken utbildning har du?
  • Hur ser fördelningen av kvinnor/män ut på arbetsplatsen?
  • Vilka olika yrkeskategorier finns representerade på den här arbetsplatsen?

Efter prao

När praktiken är slut kan uppgifterna redovisas på något av de föreslagna sätten ovan. Skolan kan även ordna en utställning eller mässa om olika arbetsplatser så att fler elever får ta del av olika arbeten och arbetsplatsers möjligheter.


Charlotta Granath

Förstelärare i SO-ämnen, lärare vid lärarutbildningen, skolambassadör för EU samt ämnesspanare för Lärarnas Riksförbund.

Mejla