Ska vi slöjda eller skriva?

Slöjda skulle jag välja alla dagar i veckan.

Efter att jag under julledigheten funderat på hur jag kan förändra arbetssättet med loggboken har jag bestämt mig för att göra en del förändringar. Under alla år som slöjdlärare har jag precis som väldigt många andra låtit mina elever skriva loggbok i slutet av varje lektion. Det har varit självklart för att tydliggöra handens kunskap och befästa det inlärda men varken eleverna eller jag är nöjda med arbetssättet. Jag tar inte bort loggboken men jag tar bort skrivandet på lektionerna till förmån för hantverksarbetet.

Loggboken har varit ett sätt för mig att få insyn i alla mina elevers arbetsprocesser och kunna vara ett steg före dem med införskaffande av material och kunskap om nästa steg. Ett sätt för mig att hålla jämna steg med 200 arbetsprocesser under en vecka men det har blivit svårare och svårare att hinna med att läsa allas texter och jag tycker dessutom att fokus i slöjdundervisningen hamnat fel.

”Får jag skriva loggbok hela den här lektionen? Hur mycket ska jag skriva för att höja mitt betyg? Kan jag inte bara få skriva en uppsats om bomull istället?"

Frågor från slöjdsal i betygstider

Fenomenet som uppstått är att elever på allvar tror att de kan skriva sig till ett slöjdbetyg genom att sida upp och sida ner resonera om saker som de bara i teorin (i bästa fall) har förstått. Ibland skrivet med ord som indikerar att texterna kommer från andra ställen än eleven själv. Det skrivna motsvarar nästan aldrig de praktiska kunskaperna jag ser i salen.

Det blir också vanligare med elever som inte tror att deras praktiska arbete duger för att de inte har skrivit tillräckligt mycket i sin loggbok. Det spelar verkligen inte någon roll hur många gånger jag än säger att loggboken bara är ett komplement till det arbete de gör i salen och att hantverket väger tyngst när jag ska bedöma ett arbete.

Jag märker på eleverna att de uppfattar att det skrivna ordet dominerar över händernas kunskap alla gånger och det är inte så konstigt tänker jag. De skriver ju i alla ämnen och det de skriver blir det som bedöms, det är i alla fall den allmänna uppfattningen bland eleverna.

Loggboken är ett underlag bland flera för att få syn på de elevprestationer som ska bedömas enligt kunskapskraven. Den visar i bästa fall vilken nivå de val och motiveringar eleven gör under en arbetsprocess ligger på, hur hen resonerar kring estetiska, funktionella och miljömässiga aspekter i sitt arbete. Även i vilken utsträckning eleven prövar och omprövar i sin process, i hur stor utsträckning eleven förstår och kan uttrycka slöjdord och begrepp samt vad eleven inspirerats av och vill uttrycka med sitt alster ska bedömas.

Fint så, men hur ska man kunna uttrycka sig om sin arbetsprocess när man inte kommer in i den på grund av svårigheter med hantverk och handens arbete? Först efter att man övat handens arbete och förstått möjligheterna med hantverket börjar man göra val och tänka och utveckla arbete efter egen tanke. Det blir mer och mer krystat att be elever resonera om det som sker under en arbetsprocess.

Att arbeta med loggbok blir som ett bevis på vad som skett i slöjdsalen när det är dags att sätta betyg. Eleven kan peka på saker som hen tycker att jag har missat att se i det praktiska arbetet och därmed hävda ett visst betyg, och jag kan visa vilket underlag jag bedömt utifrån på ett tydligt sätt om jag skulle få ett argt och besviket mail från förälder. Men räcker det som argument egentligen? Är betygsalibi något som ska ligga till grund för lektionsinnehållet? Behöver jag egentligen fortsätta med den här rutinen?


Undervisningen i ämnet slöjd ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i olika hantverk och förmågan att arbeta med olika material och uttrycksformer. Eleverna ska ges möjligheter att utveckla sin skicklighet i en process där tanke, sinnesupplevelse och handling samverkar.

Lgr11 kursplan slöjdens syfte

Kunskaper i hantverk ska utvecklas.

Så! I år börjar jag jobba med loggboken på ett nytt sätt. Med handen i fokus under lektionerna och inget skrivande alls.

I stället för att skriva loggbok i slutet av varje lektion ska alla elever starta lektionen med att ta en bild av vad de gjorde förra lektionen. På så sätt hoppas jag att de lättare kommer in i sitt projekt efter en vecka, kommer ihåg vad de gjorde förra lektionen och hur de ska fortsätta. Jag har dessutom lättare att se att alla gör detta och hjälpa till om tekniken krånglar än om det görs som sista moment på lektionen. Bilden ska läggas in i den så kallade lärloggsfunktionen vi har i kommunens lärplattform. Bara med veckonummer som bildtext. Sedan börjar det praktiska arbetet.

Efter avslutat arbetsområde får eleven frågor av mig (med kunskapskraven som grund). Dessa frågor ska talas in och lämnas i en uppgift, också den i lärplattformen. Inspelningarna får vara 2 minuter långa som längst och med hjälp av sina bilder i lärloggen och mina frågor hoppas jag att det blir mer tydligt för eleven hur arbetsprocessen med alla val och överväganden ska beskrivas. Detta blir alltså en uppgift som kan göras i lugn och ro hemma, eller på läxläsningstiden i skolan men inte på lektionen.

Informationen jag tidigare velat ha i loggboken delar jag in i två delar, dels ord och begrepp och dels val- motiveringar och tolkning av uttryck och i inlämnad uppgift hoppas jag få syn på de resonemang som skett under arbetsprocessen.

Ord och uttryck kopplat till slöjdarbetet ska eleverna få öva i självrättande prov, hur många gånger de vill och behöver. Proven gör jag i Google formulär (quiz) och kopplar dessa i Classroom. Jag tänker att de ska vara att betrakta som instuderingsuppgifter och det kommer att ge mig en tydlig bild över varje grupps kunskapsnivå. Eftersom det är grundläggande att kunna uttrycka sig om hantverket så blir det inte tal om betygsnivåer i den här delen, enbart E går att utläsa. Det är i tidigare nämnda avslutande reflektion som jag kan se nivåer i form av i vilken utsträckning eleven använder orden som hör till det praktiska arbetet.

Tipset med självrättande quiz kommer från min dotter, språkläraren som dessutom arbetar som digitaliseringspedagog. Hon använder sig av quizen för glosträning och det är ju precis vad ord och begrepp i slöjdämnet är. Tävling verkar dessutom vara en oslagbar pedagogisk metod så kanske att det triggar några att tävla med sig själva och lyckas bättre för varje försök?

Den här första veckan på det nya decenniet (det låter stort och bra att tänka nytt med en sådan tidsmarkering) har jag pratat med eleverna om hur vi ska göra med loggboken framöver och de verkar tycka att det är bra. Vi får väl se.