Intresseföreningen för praktisk-estetiska ämnen

Om det som förenar oss, med handens kunskap i fokus

Sedan den 1 mars 2021 finns det 8 intresse­föreningar inom Lärarnas Riksförbund. Dessa ska bevaka och utveckla professions- och villkorsfrågor som är viktiga för den egna gruppen och en av de åtta innefattar praktisk estetiska ämnen; bild, hem och konsumentkunskap, musik och slöjd.

På varje skola finns det ofta ganska få praktisk-estetiska lärare sett till respektive ämne. När det är dags för ämneskonferens landar det många gånger i att lärare i bild, musik, hem- och konsumentkunskap och slöjd sitter på egen kammare istället för att ha kollegor att utvecklas ihop med. Det är inte heller enkelt att få gehör för frågor viktiga för ämnet eller skapa förändring när man är ensam.

Vi har ganska tuffa förutsättningar var och en med få minuter, ett tillfälle i veckan med varje grupp elever, ibland varannan termin. Vi är ensamma eller få lärare inom ämnet på samma skola och ofta med stora, men framför allt många grupper. Det innebär många relationer varje vecka, många individuella anpassningar att hålla reda på, många omdömen, många föräldrakontakter och många bedömningar att göra.

Vanligt förekommande är också att de få lektioner vi har under en termin naggas i kanten av såväl fluorsköljning, klassfoto, friluftsdagar och nationella prov, något som skapar än större stress över att ens hinna undervisa centralt innehåll innan det ska sättas betyg.

Drygt hälften av oss som undervisar i praktisk-estetiska ämnen i grundskolan är behöriga i minst ett av de ämnen de undervisar (slöjd 59,9 %, bild 62,6 %, hem och konsumentkunskap 62,9 % och musik 65,7 % enligt Skolverket/siris läsåret 20/21). Detta skapar en oro för likvärdigheten då de kursplaner vi har att luta oss emot är beroende av att tolkas och dess innehåll är magert och minst sagt svepande och luddigt.

Vilka är vi?

Eva Söderberg

Jag undervisar sedan drygt 20 år i slöjd med textil inriktning i Göteborgsområdet. Jag har trots att jag också är utbildad att undervisa i svenska år 4-9 valt att helt fokusera på slöjdämnet då slöjd och hantverk även är mitt stora intresse utanför jobbet i skolan. Jag har under alla mina år i skolan arbetat för att på olika sätt lyfta slöjdens förutsättningar utanför den egna gruppen, bland annat som ämnesspanare här på LR men även i egen blogg och genom föreläsningar och workshops.

Jag ser, precis som många av mina kollegor att elever får allt svårare att arbeta med sina händer. De enklaste handgrepp ter sig svåra. Vårt samhälle tenderar att skapa passiva konsumenter i stället för händiga, nyfikna, tålmodiga och aktiva producenter och problemlösare och det oroar mig samtidigt som jag ser att våra praktiska ämnen blir allt viktigare i den breda utbildning grundskolan utgör.

Kristina Rilbe

Jag är leg bildlärare (och även textilslöjdslärare) sedan 1996. Jag arbetar för närvarande på Tyresö skola utanför Stockholm. Jag har även arbetat på gymnasienivå - design, estetik och mediainriktning.

Jag har tidigare varit ämnesspanare här på LR men även synts i egen blogg och genom föreläsningar och workshops.

Det jag ser som allra viktigast för oss bildlärare är mindre grupper och längre lektioner som ger tid åt det viktiga samtalet kring bilder samt ger samma förutsättningar att se elevernas process som de andra praktisk-estetiska ämnena.

Arianne Södermark

Jag är legitimerad musiklärare som idag arbetar som förstelärare på Sätraskolan. Dessutom läser jag in behörighet i slöjd. Utöver att bedriva undervisning håller jag i områdesnätverk för musiklärare samt leder ämnesmöten för skolans praktisk-estetiska lärare. Jag är också skolans lokalombud.

Ett stort intresse hos mig är handledning av VFU-studenter. Jag anser det vara av oerhörd vikt att investera i mina framtida kollegor.

Min allra viktigaste fråga, som jag vill förbättra, gäller de praktisk-estetiska lärarnas förutsättningar. Våra ämnen kräver adekvata salar och en begränsning i elevantal vid varje lektionstillfälle.

Jag undervisar sedan 15 år tillbaka i hem- och konsumentkunskap och sedan 1 ½ år tillbaka arbetar jag som HKK-lärare och förstelärare på Helenelundsskolan i Sollentuna, i min yrkesroll ingår även mentorskap. Som förstelärare är jag med och leder Olweus-arbetet (för att motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling på skolan) samt att jag sitter jag med i en styrgrupp för att organisera kollegialt lärande och kompetensutveckling för alla HKK-lärare på de kommunala skolorna i Sollentuna.

Therese Borgefeldt

Jag undervisar sedan 15 år tillbaka i hem- och konsumentkunskap och sedan 1 ½ år tillbaka arbetar jag som HKK-lärare och förstelärare på Helenelundsskolan i Sollentuna, i min yrkesroll ingår även mentorskap. Som förstelärare är jag med och leder Olweus-arbetet (för att motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling på skolan) samt att jag sitter jag med i en styrgrupp för att organisera kollegialt lärande och kompetensutveckling för alla HKK-lärare på de kommunala skolorna i Sollentuna.

För HKK-lärare är ofta frågor kring tid en central diskussion; tillräckligt med ställtid och tid till allt för- och efterarbete. HKK-lärare har ofta olika förutsättningar såväl då det kommer till tid, elevantal och gruppstorlek som till lokalernas utformning. Hem- och konsumentkunskap är skolans minsta ämne och då många HKK-lärare är ensamma på sina skolor är nätverkande och diskussioner kring ämnets förutsättningar och innehåll viktigt.

Våra just nu mest prioriterade frågor

Vi har allt att vinna på att gå samman som praktisk-esteter för våra respektive ämnen har, trots sina särdrag också en hel del gemensamt. När vi i intresseföreningen diskuterar vilka frågor som känns extra viktiga att lyfta kan vi lätt hitta beröringspunkter.

  • Inget mentorskap i praktisk-estetiska lärares tjänster.

I takt med att lärartätheten i skolan sjunker blir vi färre som ska göra mer och som praktisk-estetisk lärare undervisar man ofta ett helt högstadium. Det blir många relationer, för en bildlärare är det inte orimligt att tänka att 350 elever strömmar genom salen under en vecka. Ofta sker det med få minuters ställtid mellan lektioner som inte är en timme långa. Det skapar stor stress att lyckas individualisera så att var och en får ett personligt bemötande.

Som praktisk-estetisk lärare finns det även en institution som ska skötas, verktyg ska slipas, livsmedel ska köpas in och allt från möblering för god lärmiljö till att rent praktiskt hantera ombyggnad och organisation av lokaler så att de blir funktionella och säkra att arbeta i behöver ombesörjas.

Som praktisk-estetisk lärare utan annat undervisningsämne är det vanligt att man endast möter sina tilldelade mentorselever under ett kort lektionspass i veckan. Är man slöjdlärare undervisar man dessutom eleverna varannan termin och möter dem således inte alls i undervisningssituationer. Man blir en förmedlare och mellanhand, något som kan skötas av andra yrkesgrupper än lärare med långa högskolestudier.

  • Rättvisa gällande organisation och schemaläggning av våra ämnen.

Som slöjdlärare undervisar man oftast i halvklass men åtminstone i mindre grupp än helklass på grund av den skaderisk som föreligger i ämnet och det är av största vikt att kunna hålla uppsikt i salen. Detsamma gäller för hem- och konsumentkunskap men när det kommer till bild och musik kan det variera väldigt mellan skolor och det är helt orimligt att undervisa helklass kombinerat med att man endast träffar elevgruppen vid ett tillfälle i veckan och att den tiden ska samsas med att plocka fram och plocka undan ibland skrymmande material. Vi vill verka för likvärdighet schemamässigt för alla våra kollegor kopplat till det innehåll vi är ålagda att undervisa.

  • Ämnesrelevant fortbildning ska vara en självklarhet.

Många gånger handlar den fortbildning vi får på våra skolor om något anpassat för mer teoretiska ämnen och vi måste vända ut och in på oss själva för att applicera innehållet på den undervisning vi bedriver. Sällan utgår skolans fortbildning för lärare från ett estetiskt eller praktiskt perspektiv trots att det egentligen borde vara lika rimligt. Mest önskvärt är dock fortbildning inom det egna ämnet för att utveckla och stärka ämneskompetens och metodik.

Vi i intresseföreningen för praktisk-estetiska ämnen är inga solitärer och vill inte ensamma stå för att lyfta de frågor som känns angelägna för våra ämnen. Vi vill fånga upp, lyfta och driva de frågor som DU lärare inom bild, hem- och konsumentkunskap, musik och slöjd tycker är angelägna. Därför vill vi uppmana dig att höra av dig med det du tycker är viktigt att sätta ljuset på, kommentera eller mejla och berätta.

Bild-, hkk-, musik- och slöjdlärare låt oss hjälpas åt! Tillsammans hörs vi bättre!

Mer inom ämnet


Eva Söderberg

Legitimerad lärare i slöjd och svenska, och undervisar textilslöjd i grundskolan. Ledamot i intresseföreningen för lärare i praktiska och estetiska ämnen. Tidigare ämnesspanare.

Mejla