Felsökt programmerings­undervisning?

Intresseföreningen för ämneslärare

Den andra tisdagen i oktober infaller Ada Lovelace-dagen och i år (2021) är det den 12 oktober. Lovelace anses vara den första som skrev ett datorprogram. Väl värt att notera är att hon faktiskt skrev detta på papper, aldrig på en dator.

Grunderna i programmering handlar om att lösa problem med hjälp av en dator. Vi säger helt enkelt till datorn att genomföra vissa saker. Datorer gör enbart vad vi säger (skriver) åt dem att göra, varken mer eller mindre. Datorer har inte känslor, kan inte läsa mellan raderna och tar inga egna initiativ. En annan stor del i programmering är att pröva, ompröva, felsöka, och förbättra sitt program.
Som tur är gäller detta också programmeringsundervisningen i svensk skola.

Under de läro- och kursplaner jag varit verksam i svensk skola har programmeringen tagit sig olika uttryck.

Vi var många som redan under LPO94 programmerade i till exempel Excel med våra elever under matematiklektioner samt visade på programmering även i teknikämnet då vi redan undervisade om datorer.

När LGR11 sjösattes blev de digitala respektive elektroniska delarna tydligare framskrivna i både matematik och teknik och vi, utbildade lärare, fortsatte förstås att programmera med våra elever under matematik- och/eller tekniklektionerna. Efter ett direktiv från regeringen om digital kompetens fick Skolverket den ovanligt tydliga uppgiften att få in ordet programmering i våra kursplaner. Detta resulterade i nytt centralt innehåll om just programmering i samhällskunskap, teknik och matematik. Enligt mig (och många av mina kollegor) var skrivningen i matematik rätt svårarbetad i klassrummet. Detta beror förstås på att det i ämneslärarutbildningen inte ingått programmering och att det tar tid att lära sig det så bra att vi dels skulle undervisa i programmering, dels kunna hjälpa eleverna lösa matematiska problem med hjälp av programmering.

I det centrala innehållet för åk 7-9 står att läsa: ”Hur algoritmer kan skapas, testas och förbättras vid programmering för matematisk problemlösning.” Om detta ska vara relevant bör ju de matematiska problem som ska lösas vara på elevernas nuvarande nivå. Som det ser ut i praktiken är det relativt enkelt att lära elever koda ett program som till exempel adderar flera tal, beräknar medelvärdet eller liknande men om programmen ska anpassas till högstadiets matte, bör de kunna göra mycket mer avancerade uträkningar och de programmen är betydligt svårare att koda.

Som tur är har Skolverket prövat, omprövat och kanske utvärderat eller ”felsökt” det centrala innehållet i matematik som nämner programmering och valt att ta bort just punkten ovan från kursplanen. Kvar är punkten under Algebra: ”Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. Programmering i olika programmeringsmiljöer.” även om den fått ett förtydligande och nu i LGR22 läses: ”Programmering i visuell och textbaserad programmeringsmiljö. Hur algoritmer skapas, testas och förbättras vid programmering.”

För mig är det stor skillnad på att få eleverna att lösa matematiska problem med hjälp av programmerade algoritmer och att enbart lära dem hur algoritmerna skapas, testas och förbättras vid programmering. Jag ser fram emot att implementera den nya reviderade kursplanen.

Mer inom ämnet

Länk till nu gällande kursplan, LGR11 (oktober 2021) https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/kursplaner-for-grundskolanlänk till annan webbplats

Länk till kommande kursplan (LGR22) (gäller fr.o.m. ht 22)
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/aktuella-forandringar-pa-grundskoleniva/andrade-laroplaner-och-kursplaner-hosten-2022#skvtableofcontent7153länk till annan webbplats


”Som tur är har Skolverket prövat, omprövat och kanske utvärderat eller ”felsökt” det centrala innehållet i matematik som nämner programmering”

Helena Kvarnsell


Helena Kvarnsell

Lärare i matematik, biologi, kemi, fysik och teknik. Ledamot i intresseföreningen för ämneslärare. Tidigare ämnesspanare.

Mejla