Alla hjärtans samtycke

Intresseföreningen för ämneslärare

I samband med revideringen av vår läroplan som går från LGR11 till LGR22 passar man på att tydliggöra och trycka extra på delar som har med sexualitet och samtycke att göra. Skolverket har samlat ändringarna i de inledande delar på en sida i sin web Länk till annan webbplats.. Vi ämneslärare har olika vinklar och ingångar i detta område och här nedan ger vi några tankar och idéer om undervisningen i våra respektive ämnen.

”Varför ska vi svensklärare låta allt obekvämt vad gäller sexualitet hamna hos NO-lärarna?”

Per Selin

Helena (lärare i bl.a. matte och biologi)

Jag har oftast förmånen att undervisa mina elever på högstadiet både i matematik och NO-ämnen vilket gör att jag brukar på passa på att jobba med sexualitet som tema samtidigt i både biologi och matte.

Biologi

I biologi undervisar vi framförallt om sexualitet, samtycke och relationer utifrån människokroppen. Det ligger på vårt ansvar att prata om befruktning, fertilitet, preventivmedel, sexuellt överförbara sjukdomar och hur man skyddar sig mot dessa men också vad som händer i kroppen vid sexuell upphetsning. Jag brukar alltid ägna tid åt att prata om porr på ett sätt som knyter an till biologin i form av vad som kan hända om man är för hårdhänt, skillnaden på vad man tänder på och vad man egentligen vill genomföra. Nästan alltid har jag någon typ av anonym “frågelåda” där eleverna kan ställa frågor och jag svarar. Oftast använder jag Mentimeter Länk till annan webbplats. för detta ändamål. Min vanligaste reaktion, när jag läser igenom frågorna dagen inför lektionen då svaren ska ges, är att de inte vet så mycket i 14-årsåldern som de ibland ger sken av. Sedan 2016 finns en fantastisk liten film som visar vad samtycke är genom att likställa med att bjuda på te Länk till annan webbplats.. Ett annat stående inslag i min undervisning om sex är UR:s film “Sex på kartan” Länk till annan webbplats. som är en tecknad film som alla elever brukar sitta tysta och titta på…

Matte

I matematikundervisningen brukar jag passa på att introducera Hans Roslings fantastiska verktyg Gapminder Länk till annan webbplats. till eleverna så att de kan fördjupa sig i grafer och statistik om sexuell hälsa, t.ex HIV i olika länder under olika år. Det finns en bra video som förklarar hur verktyget fungerar och eleverna brukar bli fruktansvärt nyfikna på att få prova själva.

Per (lärare i bland annat svenska)

“Har du bara böcker som handlar om en tjej som skär sig?”
Frågan är till viss del berättigad, eftersom det onekligen är en del av de skönlitterära böcker vi har på skolan som på ett eller annat sätt innehåller ungdomar, gärna flickor, som mår psykiskt dåligt och detta illustreras i böckerna av att de har självskadebeteende. Men ett annat populärt tema i böckerna vi har i klassuppsättning är sexualitet och gärna något som ligger utanför det som uppfattas som normen, det vill säga heterosexuella relationer. Jag tycker dock, trots att det givetvis är viktigt att presentera och problematisera HBTQi+, att det som skapar bäst diskussioner vad gäller sexualitet och samtycke är böcker där just relationen mellan karaktärer problematiseras och inte vilka karaktärer som har (eller inte har) en relation. En titel som jag är förtjust i, och som jag gärna arbetar med är “Det är så logiskt” av Lisa Bjärbo. Boken berättas ur bägge huvudkaraktärernas perspektiv omväxlande, vilket grafiskt illustreras av att kapitlet antingen heter Johan eller Ester. Det är egentligen inga allvarliga problem karaktärerna ställs inför (ingen som skär sig med andra ord), men detta gör nog att igenkänningsfaktorn blir större hos eleverna, och man kan som lärare fokusera på relationsdiskussionen.

Alldeles nyligen såg jag en fantastisk filmatisering av Jenny Jägerfeldts bok “Jag är ju så jävla easy going”, vilket fick mig att läsa boken. Filmen visade sig ligga väldigt nära boken (bortsett från att filmen är placerad i Göteborg och boken utspelar sig i Stockholm), och det slog mig att denna bok skulle passa alldeles utmärkt i undervisningen i svenska på högstadiet. Gärna i samband med att sex och relationer behandlas i andra ämnen. Ämnet svenska har till skillnad från många andra inte fått in någon del i förslaget till den nya kursplanen som berör sexualitet, men i de inledande delarna av LGR22 står det att “[s]kolan har ett ansvar för att eleverna återkommande under skolgången får möta frågor som rör sexualitet, samtycke och relationer” (Skolverket, 2021). Jag tycker att detta belyses alldeles utmärkt i den himlastormande förälskelsen, relativt explicita beskrivningen av sexuellt umgänge och maniska osäkerhetskänslan som gestaltas i mötet mellan Joanna och Audrey. Det kan säkert bli lite pinsamt att som lärare i detalj förklara (eller läsa högt) vissa scener, men varför ska vi svensklärare låta allt obekvämt vad gäller sexualitet hamna hos NO-lärarna?

Fredrik (lärare i SO-ämnena)

Jag ska börja med att erkänna en sak: när jag hörde att sex och samlevnad skulle få en mer framträdande roll och i fler ämnen i högstadiet, var min första reaktion “å nej”. Detta var en rent känslomässig reaktion, eftersom jag är alldeles för pryd för att prata med mina elever om sex. Jag har alltid haft ett stort inslag av kvinnors och mäns olika livsvillkor genom olika tider och den juridiska och kulturella aspekten av jämställdhet i min undervisning. Jag har dock effektivt gömt mig bakom diagram, Gapminder och tematiska kartor. Nu såg jag framför mig att jag skulle behöva undervisa NO, om ni förstår vad jag menar…

När jag nu satt mig in i de nya kursplanerna för mina ämnen, inser jag att det egentligen inte handlar om något särskilt nytt utan om sådant jag i stor utsträckning redan gör. Ej heller är det särskilt mycket. Exempelvis i samhällskunskap, där jag kan tycka att frågor om samtycke och samlevnad rent logiskt hör hemma, hittar jag bara det här:

“Möjliga orsaker till och konsekvenser av olika typer av kriminalitet, till exempel korruption, våldsbrott, sexualbrott och hedersrelaterat våld och förtryck.”
(LGR 22, centralt innehåll för Samhällskunskap åk 7-9)

Orsaker till brottslighet är redan något jag lägger viss vikt vid, eftersom jag ser det som ett sätt att bekämpa främlingsfientlighet, så jag bara bygger ut det material jag redan har så är allt lugnt. Ingen NO än så länge!
I historia har det smugits in något litet under det centrala innehållet som behandlar modern historia (“det moderna skräpet”, som jag brukar kalla det):

“Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet.”
(LGR 22, centralt innehåll för Historia åk 7-9)

Inget större som måste ändras i min undervisning, där heller. Den stora dosen sex och samlevnad har, kanske lite otippat, religionsämnet fått. Här hittar vi sex- och samlevnadsfrågor på två ställen i det centrala innehållet:

“Konflikter och samförstånd mellan olika religiösa och olika sekulära synsätt, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på kvinnors och mäns roller. (...) Samtal om och reflektion över livsfrågor utifrån elevernas egna tankar samt utifrån tolkningar inom religioner och andra livsåskådningar. Sådana frågor kan till exempel handla om identitet, kärlek, sexualitet och meningen med livet”
(LGR 22, centralt innehåll för Religionskunskap åk 7-9)

Här kommer jag att behöva tänka till lite och förmodligen prata igenom med mina ämneskolleger hur man kan få in detta på ett bra sätt. Hur Skolverket tänkte när de fyllde på med sex och kärlek i reigionsämnet vet jag inte säkert.
Kanske de tyckte att det räckte med samhällskunskaplig statistik och historiska tidslinjer över preventivmedel och att det istället behövdes diskussion utifrån livsåskådningar och etik? För själva problemet man vill åt kanske inte är ett problem med bristande fakta eller historisk bakgrund, utan ett problem med bristande empati?

Bild: Petar Milosevic Länk till annan webbplats.

Mer inom ämnet


Fredrik Andersson

Gymnasielärare i högstadiet som undervisar i samhällskunskap, historia, geografi och religion. Förbundsstyrelseledamot och sammankallande för intresseföreningen för ämneslärare.

Mejla