Ensamma tillsammans

Intresseföreningen för ämneslärare

Vi lärare är inte opolitiska. Precis som alla andra i demokratin Sverige har vi rätt att uttrycka våra åsikter, men ibland kanske vi behöver fundera på om det kan vara lämpligt att tona ner dem i undervisningssituationer. Något som däremot kan bli speciellt för oss lärare, till skillnad från många andra i samhället, är när vi blir tvungna att undervisa om innehåll och företeelser som vi vet eller tror oss veta kan röra upp känslor hos elever och vårdnadshavare. Här följer ett resonemang som legat och grott ett tag.

Lördagen den 22 januari nådde oss nyheten att Emerich Roth gått bort, 97 år gammal. Han berättade, föreläste och undervisade idogt om sina upplevelser från Auschwitz-Birkenau de sista 30 åren av sitt liv. Oerhört viktigt arbete, även om man ibland kan tänka att det finns bättre sätt att få ungdomar (och övriga medmänniskor) att förstå vikten av allas lika värde. Det kan rimligen inte finnas särskilt många människor som på allvar står bakom nationalsocialistiska ideal om vissa folkgruppers mindre människovärde, och de som ändå gör det lär inte bli övertygade att ändra åsikter på grund av att en (i deras ögon mindre värd) gammal farbror berättar barndomsminnen.

Samma dag som det rapporterades om Roths död inträffade dock något som fick mig att inse att minnet av Förintelsen inte bara handlar om nazisternas ondska som måste beskrivas om och om igen. Det handlar även om att förstå historisk laddning av symboler, vilket sammanhang man befinner sig i och att det finns vissa värden som är universella och inte förhandlingsbara. I såväl Stockholm som Göteborg demonstrerades det mot vaccinpass samma lördag (22 jan). Det var en, milt uttryckt, brokig skara medborgare som utnyttjade sin grundlagsskyddade rättighet att demonstrera. Man kan tycka olika om sakfrågan, det vill säga huruvida det är rimligt att begära intyg på att man skyddar andra medmänniskor mot smitta när man avser att samlas i en större grupp för att exempelvis gå på idrottsevenemang eller konserter, men det som jag tycker var anmärkningsvärt var den totala historielöshet som vissa av demonstranterna visade upp med skyltar. “Stopp min kropp” kunde man läsa på en skylt på Sergels torg. Det vill säga personen som höll i den alluderade (antar jag) till det budskap som unga elever i skolan (främst flickor) får till sig för att förstå vikten av att det inte är OK att andra (främst pojkar) tafsar och kladdar på dem. Budskapet från demonstranten var sannolikt att på samma sätt är det inte OK att någon annan (staten?) bestämmer huruvida jag ska vaccinera mig (även om demonstrationen såvitt jag vet inte handlade om vaccination utan vaccinpass). Det som dock gjorde ondast att se och höra om, och nu kommer kopplingen till Förintelsen, var de personer som valt att protestera mot vaccinpass medelst en gul stjärna Länk till annan webbplats. på jackan. Det var då jag slutligen förstod att historielösheten nått alla upptänkliga bottennivåer.

Om man tycker att kravet på vaccinpass är jämförbart med förföljelsen av judar eller för den delen svarta i Sydafrika under apartheid-eran Länk till annan webbplats. har man stora problem med att förstå och värdera historiska händelser. Men, tänker jag då, är detta kanske ett uttryck för den individualism som numera präglar samhället? JAG tycker att vaccinpass är att jämföra med förintelsen och då är det MIN rätt att jämföra och tycka. MIN känsla är det som räknas. Kanske är det även detta som gör att man verkar vara främmande (i vissa kretsar) för att förstå att man måste ta ansvar för andra personer och grupperingar i samma demonstrationståg. Jag vill hävda att man måste räkna med att ens åsikter blandas samman med andras när man befinner sig i samma demonstration. Många demonstranter som uttalade sig verkade dock tycka att det var just deras anledning att vara där som de tog ansvar för, om detta sedan råkade sammanfalla med att någon annan gruppering med helt annan agenda, men samma åsikt i sak om vaccinpassen var där var det deras åsikt och inget man skulle blanda samman med den förstnämnda gruppens eller individens. Newsflash: En demonstration är en kollektiv aktivitet.

Skolan får ofta ta ansvar för de mest underliga frågor i allmänhetens ögon: trafikvett, att barn äter ordentligt på morgonen, att man inte kan ha mössa på huvudet på anställningsintervjuer och därför inte heller kan ha det på lektioner. Allt detta är säkert viktiga frågor, men jag vill hävda att en av de centrala, unika, funktionerna med skolan är att det är en kollektiv verksamhet som omfattar alla barn och ungdomar i landet. Då har vi lärare ett kollektivt ansvar för vad dessa unga medborgare får med sig. Nedanstående citat kan inte tolkas som att vad som helst är OK, det måste betyda att det finns värden vi anser är övergripande.

Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. (Lgr11 s.1)

Detta citat från Lgr11 betyder också att jag som lärare ibland måste fatta svåra beslut och välja att undervisa om sådant som är känsligt och till och med provocerande. Det är ibland svårt att övertyga sig själv om att man måste göra saker som man vet (eller tror sig veta) kommer generera kritik från eleverna, eller deras föräldrar. Men det måste göras, och då kanske man behöver gå mot sin egen personliga övertygelse.

Sammanfattningsvis: Nej, det är inte rimligt att jämföra krav på vaccinpass med genocid. Inte ens om man själv “känner” det. Det är inte heller OK att tycka att något är likvärdigt med något annat för att “man har rätt till sin egen åsikt”. Omtanke. Medmänsklighet. Tillsammans. Där har ni några glosor att plugga in. Och om man fortfarande har behov av att återanvända gamla symboler eller slagord kommer ett förslag här:

Foto och konstverk: Per Selin