Kriget har inget kvinnligt ansikte i Ukraina heller

Intresseföreningen för ämneslärare/Per Selin

I ett tidigare inlägg spånade jag på en idé om att utgå från någon av Aleksijevitjs böcker för att föra in innehåll från kriget i Ukraina i svenskundervisningen. Jag har nu testat och tycker själv att det blev bra. Här kommer en summering.

Aleksijevitjs bok “Kriget har inget kvinnligt ansikte” är en samling ögonvittnesskildringar av ryska unga kvinnor som av olika anledningar anslöt sig till röda armén under andra världskriget. Min tanke var att få eleverna att få en bild av att rapporteringen från krig ofta blir som något slags idrottsreferat. “Den sidan hade så många soldater och förlorade si många stridsvagnar och sedan gick trupprörelserna enligt pil A…” Det saknas ofta en berättelse om hur det kändes och upplevdes. Detta ges i boken och jag ville få eleverna att försöka sätta sig in i den mänskliga upplevelsen.

Vi började med att diskutera i klassen om vad som hände under andra världskriget i väldigt generella termer. Det visade sig att det man visste i klassen var saker som allianser och stora slag (geografiska platser och vem som “vann”). Vi följde upp detta med att läsa några tidningsartiklar om civilbefolkningen i städer som Butja Länk till annan webbplats. och Kramatorsk Länk till annan webbplats.. Här blev det även nödvändigt att ta in material från SVT om kritisk granskning Länk till annan webbplats..

Från GP hämtade vi också en artikel om två unga kvinnor Länk till annan webbplats. som bestämt sig för att strida i armén för Ukraina. Detta blev utgångspunkten för en skrivuppgift där eleverna skrev texter i samma stil som kvinnorna i Aleksijevitjs bok. De skrev alltså i förstaperson och fick stödfrågorna Varför väljer de att strida? Vad upplever de under striderna? Vad känner de efteråt?

Dessa texter samlades senare i en e-bok där inledningen var den ursprungliga artikeln från GP. I samband med detta var jag i kontakt med Hampus Dorian som skrivit texten för att få tillåtelse att använda den i vår bok. Dessvärre fick jag då inte tillåtelse att publicera e-boken för allmänheten, men eleverna fick i alla fall se varandras texter. Eftersom eleverna även fick i uppgift att hitta en lämplig bild att illustrera med fick jag här in ett moment av källkritik. Eleverna var tvungna att se till så att deras bild verkligen föreställde kriget i Ukraina (och inte kom från ett dataspel eller något annat krig). Genom att söka med bild kunde eleverna se liknande bilder och vad dessa användes till. Verkar det som att bilden bara använts till att illustrera kriget i Ukraina? Figurerar samma (eller liknande) bild för att illustrera kriget i Syrien eller för att illustrera en spelrecension?

Fick kriget något kvinnligt ansikte? Det fick åtminstone en mänsklig röst.

/Per Selin



Per Selin

Gymnasielärare i högstadiet som undervisar i svenska, engelska och svenska som andraspråk. Ledamot i intresseföreningen för ämneslärare.

Mejla