200 timmar mer av – ja vadå?

Ett problem som teknikämnet länge brottats med är bristen på "egna" timmar i timplanen.

I läroplanen (LGR11länk till annan webbplats) är teknik ett eget ämne och NO(biologi, kemi och fysik) finns under en gemensam rubrik som de naturorienterande ämnena.

När vi sedan läser i skollagen under timplan så finner vi dock att att teknikämnet ska dela med NO-ämnena. 800 timmar till biologi, fysik, kemi och teknik under hela grundskolan.

timplan

Det är inte svårt att gissa att NO-ämnena i många fall "snott" åt sig timmar på bekostnad av teknikämnet. Teknikämnet är ett relativt nytt ämne i svenska skolan (obligatoriskt sedan 1980) och många lärare är obehöriga, det finns ingen tradition av att använda läromedel och det finns inget nationellt prov. Alla dessa saker samverkar förmodligen till att vi har en del att jobba med när det gäller teknikämnet. (läs gärna CETIS rapport länk till annan webbplatsom teknikämnet.)

Härom veckan presenterade Gustav Fridolin en promemoria om stadieindelad timplan. Han tryckte, under presskonferensen, mycket på att just teknik nu fick 200 timmar. Detta förstås som ett led i tanken att programmering ska in i läroplanen och det i framförallt ämnet teknik men också ett större fokus på digitalisering och medföljande risker och chanser. Promemorian kan läsas härlänk till annan webbplats.

Skolverkets förslag till nationell IT-strategi för skola läses härlänk till annan webbplats. I skolverkets förslag som de gjort på uppdrag av regeringen finns förändringar i det centrala innehållet för framförallt teknikämnet.

Men vem ska undervisa!!?

44% av de som lärare som undervisar i teknik är behöriga i ämnet. Av dessa har många gått den utbildningen som jag gick på slutet av 1990-talet och som innehöll 5(!) veckors teknik. Undervisningen var inte så teoretisk, den mesta tiden ägnades åt popnitar, att bocka plåt, sätta s.k. "jungfruben" i pappkartonger samt att värma och forma plast. Detta gav mig alltså legitimation i ämnet teknik. Nu hade jag sådan tur att jag fick vänta så länge på min legitimation så att jag hann börja läsa 45 hp tekniklänk till annan webbplats för 7-9 lärare på KTH innan jag visste detta. Jag hade aldrig i min livligaste fantasi trott att de gamla poängen skulle ge mig behörighet i teknik.  Jag fullföljde KTH-kursen. En mycket bra kurs men trots detta känner jag min inte helt säker på allt som jag förväntas kunna för att undervisa i dagens teknikämne.

Det behövs alltså enorma fortbildningsinsatser för tekniklärare, och hörrni, inga kollegiala samtal där vi byter "tips och trix" med varandra. Då kommer teknikämnet fortsätta enbart handla om brobyggen av spagetti men mängder av limpistoler. När sedan programmeringen införs kommer vi vara helt i händerna på Lego Mindstorms och andra dyra "quick-fix".

Jag hoppas alla inser att den svenska tekniklärarkåren enbart kommer att kunna jobba halvtid kommande år och att lärarutbildningarna på de högskolor och universitet som har tekniklärarutbildning kommer att få dimensionera upp sin utbildningsverksamhet för att ta emot alla dessa halvtidsstuderande lärare.

OM detta funkar, då kan det vara en av de bästa sakerna som skett på länge i svensk skola.

Vi får en nyutbildad men erfaren lärarkår med trygghet och ett kritiskt tänkande skolat i akademin som tar sig an ett av de mest föränderliga skolämnena som dessutom är under stark påverkan av diverse teknikföretag.

Vi kan ge eleverna mycket av den funktionella digitala kompetensen och också en hel del av e-säkerhet så att detta med fördel kan lyftas ifrån andra ämnen i skolan. Då kan de andra lärarna i de andra ämnena få koncentrera sig mer på de delar av digital kompetens som ligger närmre det ämnets karaktär.

Det kan bli hur bra som helst


Helena Kvarnsell

Lärare i matematik, biologi, kemi, fysik och teknik. Ämnesspanare för Lärarnas Riksförbund.

Mejla