Att uppfinna hjulet på nytt

Balansen mellan förnyelse och det inarbetade

Vänta nu, har jag inte redan förklarat detta? Du som undervisar i samma ämne och kurs i flera undervisningsgrupper har säkert ställt dig denna fråga många gånger. Jag är inne på mitt 14:e år som lärare och frågan infinner sig nu även om jag bara har en undervisningsgrupp i ett ämne: har jag inte redan förklarat detta?

Publicerad Av

Med erfarenhet och flera år i yrket infinner sig nya utmaningar. Nu sitter rutinerna i klassrummet sedan länge. Du har ofta en bra känsla vid det här laget för i vilken ordning du ska presentera ett innehåll, tidsåtgång för gruppuppgifter, när du ska bryta diskussioner etc. För en nyutexaminerad låter kanske detta som drömmen, men efter några år kommer de nya utmaningarna.

Är detta fortfarande relevant för mina elever? Borde jag inte förnya mig och skrota det här upplägget? Instinkten som ofta infinner sig är att rätta vägen att gå är att skrota och förnya. Du har hört dig själv förklara epokbegreppet för dina elever ganska många gånger nu och sedan genomför du samma övning som du brukar göra. Har jag inte redan förklarat detta?

Jo, du har redan förklara detta – för en annan undervisningsgrupp, förra läsåret, för andra elever! Självklart vet du detta men känslan infinner sig ändå. Här gäller det att hitta en balans nu mellan det inarbetade och förnyelse. Varför genomförde du samma upplägg även detta år? Troligtvis för att det fungerar. Lita på dig själv, du märker ofta ganska snabbt i elevgruppen om något upplägg inte fungerar. Ditt eget behov av förnyelse kan du ganska lätt uppnå – byt ut exempel i din förklaringsmodell eller hur du sen väljer att följa upp undervisningen, men behåll ett fungerande upplägg!


Johan van der Levin

Förstelärare i historia, samhällskunskap och geografi på gymnasiet. Ämnesspanare för Lärarnas Riksförbund.

Mejla